Kulturlivet med Gunnar Bolin

För regissören och skådespelaren Josette Bushell- Mingo är musikern Nina Simone en kraftkälla som skapar mod: "Varje gång jag läser och lyssnar på henne ger hon konstnärlig och politisk energi!"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Musikern Nina Simone föddes som Eunice Waymon 1933 i North Carolina, USA. Hon växte upp i en fattig, religiös familj och spelade orgel i kyrkan från det hon var fem. Vid tio hade hon sin första pianokonsert och satsade på att bli USA:s första kvinnliga svarta klassiska konsertpianist. Trots sin uppenbara begåvning, blev hon inte antagen till det erkända Curtis institute of music och började istället att arbeta som barpianist Under artistnamnet Nina Simone utvecklade hon en egen stil med klassiskt pianospel, blues, jazz, gospel- och popmusik. 1958 kom det första albumet med låten "My Baby Just Cares For Me" som hon oftast förknippas med. Nina Simone blev en av medborgarrättsrörelsens främsta förkämpar, men efter morden på Malcom X och Martin Luther King tappade hon tron på USA och flyttade först till Afrika och sen Europa. Under flera år kämpade hon med ekonomiska problem och psykisk ohälsa, men gjorde comeback på 90-talet.
Nina Simone dog 2003, 70 år gammal.

Josette Bushell-mingo är skådespelare, regissör, konstnärlig ledare The National Black Theatre of Sweden och är rektor för Royal Central School of Speech and Drama i London. Hon är utbildad vid Barking College of Technology i film, litteratur, teater och scenografi. Hon har också arbetat på Royal Shakespeare Company, både som skådespelare och regissör. På RIksteatern har Josette Bushell-Mingo regisserat till exempel "En druva i solen" av Lorraine Hansberry, på Tyst teater "Bernardas hus" och på Norrbottensteatern "Cabaret". Våren 2022 satte hon upp "Den omättliga vägen" av Ben Okri på Dramaten. Den hyllade uppsättningen "Nina - a story about me and Nina Simone" hade urpremiär i Liverpool 2016 och har därefter spelats många gånger runt om i Sverige.

Scenljudet från föreställning "Nina - a story about me and Nina Simone" är hämtade från regissören och producenten Lamin Daniel Jadamas dokumentär ”CALL NINA! – En film om Josette Bushell-Mingo” (SVT/Kspecial). Dokumentären finns tillgänglig på SVT Play t o m 28 december 2022.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

För skådespelaren Staffan Westerberg var samarbetet med författaren Kristina Lugn unikt inspirerande med både skratt och allvar: ”Jag saknar henne förfärligt, hon är jämt närvarande i mina tankar”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kristina Lugn (1948-2020) föddes i Tierp, men flyttade en del under uppväxten då pappan var militär. Hon läste och skrev tidigt och var sex år när hon fick sin första dikt publicerad i Kalle Anka. Hon bokdebuterade 1972, men det dröjde drygt tio år till det stora genombrottet, som kom med diktboken "Bekantskap önskas med äldre bildad herre". Med sina ofta drastiska och humoristiska dikter om ensamhet, kärlekslängtan och döden fick hon en stor publik och hon deltog under åren i mängder av TV- och radioprogram. Hon samarbetade också med flera tonsättare och musiker. Under 90-talet skrev Kristina Lugn mest dramatik och arbetade bland annat för Dramaten och Allan Edwall på teater Brunnsgatan 4. Efter Edwalls död tog Kristina Lugn över teatern. 2003 kom hennes sista diktsamling "Hej då och ha det så bra", tre år senare valdes hon in i Svenska Akademien. Kristina Lugn dog 2020, 71 år gammal.

Staffan Westerberg är skådespelare, författare och regissör. Han intresserade sig för teater redan som liten och utbildade sig till skådespelare de sista åren på 50-talet. Han har arbetat på flera teatrar, bland annat Norrköping-Linköping stadsteater, Riksteatern, Norrbottensteatern, Dramaten och Teater Brunnsgatan 4. På 70- och 80-talen blev han mycket känd för sina tv-produktioner för barn, till exempel "Herr ingentings funderingar", "Vilse i pannkakan", julkalendern "Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus" och "Lillstrumpa och Syster Yster på irrvägar" 1984. På Teater Brunnsgatan 4 arbetade han tillsammans med Kristina Lugn, som skrev publiksuccén "Titta en älg" 1999, där Staffan Westerber, Jane Friedman och Anna Pettersson medverkade. Han har gett ut flera böcker, bland annat "Elvaåringen: en självbiografisk resa", "Onyttingen", "Girafferna" och "Hoppla". Staffan Westerberg har prisats för sitt konstnärskap, han är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet och 2006 tilldelades han medaljen Litteris et Artibus

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Den samiska poeten Paulus Utsi har varit en förebild för musikern Sofia Jannok i hela hennes liv: "Som liten låtsade jag att jag var han och skrev dikter med vardagsbetraktelser precis som han gjort".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Paulus Utsi (1918-1975) föddes i Ivgomuotki i Norge 1918. Under 1920-talet hörde hans familj till dom många renskötande samer som tvångsförflyttades på grund av att gränserna stängdes i norr. Utsis hamnade i trakterna av Jokkmokk, men när vattenkraften byggdes ut tvingades familjen att flytta ytterligare fem gånger när boplatserna las under vatten. Det var sorgen över de förlorade markerna, men också kärleken till kulturen och språket, som präglade hans dikter. Hans fru Inger stöttade och renskrev hans dikter. Utsi gav ut sin första diktsamling "Giela Giela"– Fånga språket – 1974. Han uppträdde ofta och blev en portalfigur för kampen att återupprätta den samiska kulturen under 70-talet. Paulus Utsi dog av njursvikt på fjället nyåret 1975, när han skulle hämta mat till renarna. Han blev 56 år.

Sofia Jannok är musiker, artist, låtskrivare, skådespelare och renägare. Hon skriver och sjunger på nordsamiska, svenska och engelska och blandar olika stilar i sin musik, bland annat pop, visa och jojk. Hon albumdebuterade 2007 med skivan "White/Ceaskat" och slog igenom ordentligt två år senare med "Ássogáttis" som sålde guld och blev Grammisnominerad. Sofia Jannok har hittills gett ut fem album, hon är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, har prisats ett flertal gånger och bland annat fått Ulla Billquist-stipendiet och EVert Taube-stipendiet.

I det här avsnittet av Kulturlivet medverkar också Patricia Fjellgren, som arbetar med revitalisering av de samiska språken. Hon var också redaktör för antologin "Inifrån Sápmi" tillsammans med Malin Nord 2021.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Strax före jul 1994 köpte författaren Lena Andersson sin första roman av Pär Rådström och började läsa samma dag i badkaret: "Det var en uppenbarelse! Lustfyllt, lätt – det fanns en distans i språket och ändå ett stort allvar."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pär Rådström (1925-1963) föddes i Stockholm. Han började skriva i tidningar redan som 17-åring och gav ut sin första roman när han var 21. Under 50-talet var han en centralgestalt bland dom unga författarna som ville bryta ny mark. Han inspirerades av jazz, film, reklam och hårdkokta amerikanska deckare och skrev kåserier, noveller, romaner och reseberättelser. Han gjorde också hundratals radioprogram och skrev kabaré tillsammans med Lars Forsell. Rådström var före sin tid med satirer om sovstäder, konsumism, kollektivism och kärnvapen. Bakom det eleganta och humoristiska fanns ett stort allvar; det handlade om verklighetsflykt, sökandet efter identitet och det sociala maskspelet. Pär Rådström led av en njursjukdom och blev bara 38 år.

Författaren och skribenten Lena Andersson debuterade som med romanen "Var det bra så?" 1999 och har sedan dess publicerat sig flitigt, både som romanförfattare och krönikör. 2013 tilldelades hon Augustpriset för "Egenmäktigt förfarande: en roman om kärlek". Lena Andersson medverkade i programmet "Allvarligt talat" på Sveriges Radio 2014-2016 och har också gjort Sommar och Vinter i P1 flera gånger. Hon är hederdoktor vid Linnéuniversitetet och har bland annat fått Expressens Björn Nilsson-priset för god kulturjournalistik och Publicistklubbens Guldpenna.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Skådespelaren Vanna Rosenberg har varit förtrollad av Ulla Billquist i många år och fascineras av hennes liv och röst: "Hon har en oefterhärmlig klang".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ulla Billquist (1907-1946) föddes i Eslöv, men växte upp i Örebro. Hon började tidigt inom teatern, men det var som sångerska hon imponerade. I slutet av 20-talet sjöng hon regelbundet i radio och gav 1929 ut sin första skiva. Hennes svåger Thor Modéen lockade henne till revyer i Stockholm, men självförtroendet räckte inte riktigt till och det var som skivartist hon trivdes bäst. Under sitt liv spelade hon in nästan 400 sånger, turnerade mycket och blev Sveriges mest populära sångartist under 30- och 40-talen. Hon förknippas mest med "Min soldat" från 1940 som blev hennes signaturmelodi. Ulla Billquist var bisexuell och hemlighetsmakeriet kring det - men också hennes obehag inför att uppträda - tärde på henne. Sommaren 1946 orkade hon inte längre, utan öppnade gaskranarna i köket och tog sitt liv, 38 år gammal.

Vanna Rosenberg är skådespelare och sångare, men är också låtskrivare och författare. Hon har spelat i teateruppsättningar på bland annat Stockholms stadsteater/Kulturhuset stadsteatern och medverkat i ett flertal TV-serier och långfilmer, som till exempel "Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton" 2021 och "Hur många lingon i världen finns det" 2011. Hon har haft flera komiska roller, som i TV-serien "Kvarteret Skatan" och har gjort flera revyer - 2021 var hon primadonnan i Scalarevyn med Henrik Dorsin. 2014 gjorde hon uppsättningen "Köp hjärtan" om Ulla Billquist tillsammans med Jonna Nordenskiöld, en föreställning som hon sedan spelat och turnerat med under flera år i hela Sverige.

I avsnittet medverkar också Lasse Zackrisson, musikproducent och filmare. 2016 hade hans dokumentärfilm "När molnen skingras" om Ulla Billquist premiär.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Redan i högstadiet hade Malin Persson Giolito författardrömmar och blev besatt av August Strindberg: "När mina kompisar önskade sig moppe i 15-årspresent, ville jag ha Strindbergs samlade verk i halvfranska band".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

August Strindberg (1849-1912) skrev dramatik, romaner, noveller, lyrik och vetenskapliga artiklar. Redan 1879 gjorde han succé med den samhällskritiska romanen "Röda rummet" som anses vara den första moderna, svenska romanen. Han var ständigt i farten, energisk, nyfiken, debattlysten och motsägelsefull. Med novellsamlingen "Giftas" grundlade han sitt rykte som kvinnohatare, men han skrev också skärgårdsskildringar, intensiva relationsdramer, självbiografiska romaner och mycket mer. Strindberg hade flera stormiga äktenskap och levde ett kringflackande liv, många år även utomlands. Efter den så kallade infernokrisen på 1890-talet, flyttad Strindberg till Sverige för gott och skrev några av de mest kända verken som till exempel dramat "Ett drömspel". August Strindberg dog i cancer, 63 år gammal.

Malin Persson Giolito är en hyllad och kritikerrosad författare som debuterade 2008 med romanen"Dubbla slag". Hon är utbildad jurist, har arbetat på advokatbyrå och EU-kommissionen, men blev författare på heltid 2015. 2016 kom rättegångsthrillern och försäljningssuccén "Störst av allt" som vunnit flera priser och som blev TV-serie på Netflix 2019. Malin Persson Giolito har hittills gett ut fem romaner, den senaste är "I dina händer".

I avsnittet medverkar också Anna Cavallin, litteraturvetare och studierektor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen "Hushållspolitik. Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas".

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Dramatikern Staffan Göthe såg som barn revylegendaren Karl Gerhard uppträda i Luleå och det blev början på en livslång inspiration: "Han uppfordrar mig att se teatern som allkonstverk, där inte minst lekfullheten är så viktig".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Karl Gerhard (1891-1964) föddes i Stockholm och hette fram till 1938 Johnson i efternamn. Som ung ville han bli dramatisk skådespelare och började jobba med kringresande teatersällskap redan som 15-åring. Det var dock som författare till vitsiga och vassa satiriska revykupletter han uppmärksammades och 1922 utnämndes han till Sveriges bästa revyförfattare. "Jazzgossen" blev något av en signaturmelodi och snart var han en rikskänd celebritet. Med Karl Gerhard blev revyn både litterär och samhällskritisk – han drev med makten, militären och kungahuset, men utan att någonsin släppa på elegansen, det glättiga och glamourösa. På 30-talet häcklade Karl Gerhard den framväxande nazismen i Tyskland och den svenska underdånigheten mot densamma. Mest känd är kupletten "Den ökända hästen från Troja" från 1940, den drabbades av censur och förbjöds att framföras på scenen. Då försåg istället Karl Gerhard numrets trähäst med munkavle och läste upp lagparagrafen som använts för att förbjuda sången. De sista åren i sitt artistliv följde han med på Knäppupp-revyns tältturnéer runt om i Sverige och när han dog hade han skrivit över 3000 kupletter, mer än 40 revyer och flera memoarböcker.

Staffan Göthe är dramatiker, regissör och skådespelare. Han utbildades på Statens scenskola i Göteborg och har arbetat på bland annat Folkteatern i Göteborg, Folkteatern i Gävleborg, Strindbergs Intima teater, Teater Galeasen och Dramaten, där han medverkat i många uppsättningar som till exempel "Markurells i Wadköping" och "Angels in America". Han har också gjort en stor mängd TV- och filmroller. Staffan Göthe är dessutom en mycket framstående pjäsförfattare med över 25 verk. Han skildrar det svenska samhället och människorna som lever där med stor värme, fantasi och humor. Göthes "En uppstoppad hund" från 1986 är en av de mest spelade pjäserna i Sverige och är en del av den så kallade Cerviengsviten, där också pjäserna "La Strada del Amore", "Den perfekta kyssen"Ett lysande elände" och "Temperence" ingår.

I avsnittet medverkar också Sven Hugo Persson, mångårig medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion, dramaturg, konstnär och revyförfattare.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Skådespelaren Ingela Olssons första, betydelsefulla möte med Lars Noréns texter, var en diktsamling hon fick som ung: "Råheten i språket, det osentimentala, tog mitt unga flickhjärta – Norén har direkt påverkat mitt skådespeleri."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lars Norén (1944-2021) föddes i Stockholm. Han debuterade 1963 med diktsamlingen "Syréner, snö" och skrev framför allt poesi fram till 1980, då han övergav lyriken för dramatiken. Han fick sitt stora genombrott på scenen med pjäser som "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med gud", där dysfunktionella familjer står i centrum. Efter det följde pjäserna i sviten "Borgerliga kvartetter", där bland annat "Höst och vinter" ingår och på 90-talet skildrade han samhällets utsatta i olika pjäser, varav ett exempel är "Personkrets 3:1" som är en del av det som kallas för "De döda pjäserna". Han skrev och regisserade uppsättningar för scenen, radio och TV, han var oerhört produktiv och arbetade också som teaterchef och konstnärlig ledare. Han skrev också prosa, 2012 gavs exempelvis "Filosofins natt" ut – som var den första prosaboken sedan 70-talet – och 2016 återvände han till lyriken med "Stoft. 2008 gav han ut "En dramatikers dagbok", som väckte mycket uppmärksamhet och debatt för den ocensurerade skildringen av samtiden och kulturvärlden. Den sista och fjärde volymen av dagböckerna gavs ut 2020 och det blev också hans sista verk.

Ingela Olsson är skådespelare och tillhör Dramatens fasta ensemble. Hon har medverkat i ett stort antal uppsättningar på bland annat Teater Galeasen, Stocksholms Stadsteater, Dramaten och har dessutom haft roller i filmer, tv-serier och Radioteatern. Hon har hittills medverkat i tre pjäser av Lars Norén – på Teater Galeasen 1989 gjorde hon rollen som Elektra i "Orestes" och 2005 var hon med i teaterns uppsättning av "Krig". 2018 gjorde hon i "Höst och vinter" på Dramaten och hösten 2022 har Ingela Olsson en roll i "Så enkel är kärleken" på Maximteatern. Hon har samarbetet med författaren Sara Stridsberg vid flera tillfällen och regisserade "Medealand" 2009. Ingela Olsson har prisats fler gånger för sin insats som skådespelare, 2018 tilldelades hon till exemepl Dramatens O'Neill-stipendium.

I avsnittet medverkar också Eva Ström, författare, läkare och översättare.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Regissören Rojda Sekersöz upptäckte Charlie Chaplin i tonåren och blev besatt: "Han formade vilken typ av regissör jag ville bli och fortfarande försöker att bli – en som blandar humor med samhällskritik."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charlie Chaplin (1889-1977) föddes i Londons fattigkvarter. Han började uppträda tidigt och var redan i tonåren en skicklig pantomim- och komediskådespelare. Under en USA-turné blir han tillfrågad om att göra film, redan 1914 spelade han rollen som luffaren hatt och snart var han världsberömd. Chaplin började tidigt att regissera och producera sina filmer, som han också många gånger skrev musiken till. Med filmerna "Moderna tider" 1936 och "Diktatorn" 1940 var Chaplin mer politisk än tidigare. Han stämplades som kommunist FBI och under en resa till Europa 1952 fick han inte förnya sitt visum till USA. Chaplin bosatte sig i Schweiz med sin fru Oona och de fick åtta barn. Charlie Chaplin blev 88 år gammal.

Filmregissören Rojda Sekersöz debuterade med "Dröm vidare" 2017, en film som nominerades till två Guldbaggar och hon blev också utsedd till Årets nykomling. 2019 regisserade hon "En komikers uppväxt" och efter det har det blivit flera TV-serier, bland annat Netflix-succén "Young Royals". Rojda Sekersöz tog examen med novellfilmen "Jungfrufärden" på regiutbildningen vid Stockholms konstnärliga högskola 2012.

I avsnittet medverkar också Malena Janson, filmvetare och föreståndare för Centrum för barnkulturforskning.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

För konstnären Charlotte Gyllenhammar är Goya en av de absolut främsta konstnärerna genom tiderna: "Han har en enorm spännvidd, det slår mig igen och igen – jag lär mig något nytt varje gång jag ser hans konst."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Francisco José de Goya y Lucientes (1746-1828) föddes i Fuendetodos, Aragonien i Spanien. Goyas tidiga måleri var ofta porträtt i traditionell stil och blev förste hovmålare vid spanska hovet. Men, Goya var inspirerad av upplysningstidens idéer och vid sidan om gjorde han 1799 till exempel etsningarna "Los Caprichos" som är mycket personliga, satiriska och expressiva. Efter Napoleons ockupation av Spanien och det spanska frihetskriget fortsatte Goya att arbeta för den återinsatte kungen och gjorde bland annat kanske sitt mest kända verk, "Den 3 maj 1808", där civila Madridbor avrättas av franska trupper. Med åren blev Goya allt mer pessimistisk och politisk. Hans etsningar "Krigets fasor" blev kända först långt efter hans död, liksom de "Svarta målningarna," som Goya gjorde på väggarna i huset han bodde under några år. Goya dog i Bordeaux, där han levde de sista åren i exil.

Charlotte Gyllenhammar är en av Sveriges mest framstående konstnärer och hon arbetar numera främst med skulpturer, installationer, film och foto. Hon började sin konstnärsbana som målare, men slog igenom 1993 med verket "Dö för dig", en upp- och nedvänd ek som hängde över Drottninggatan i Stockholm. Charlotte Gyllenhammar är representerad i konstsamlingar över hela världen och har gjort många offentliga verk, till exempel de omtalade skulpturerna "Mother" och "&child" i Hyllie, Malmö.

I avsnittet medverkar också Måns Hirschfeldt, konstkritiker på Sveriges Radios Kulturredaktion.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius