Skådespelaren Liv Mjönes såg Todd Solondz film Happiness i tjugoårsåldern och golvades av Philip Seymour Hoffmans rollprestation : Det är ett otroligt skådespeleri, han har ett absolut gehör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt talar skådespelaren Liv Mjönes om en favorit, den amerikanska skådespelaren Philip Seymour Hoffman. Hon fascineras av hur han använder hela sitt väsen när han agerar och hur han vågar ta vara på dramatiken som finns i en scens mellanrum. Philips Seymour Hoffmans skådespelarkonst förenar fysisk närvaro med psykologisk skärpa och Liv Mjönes inspireras inte bara av hans briljans, utan också av modet att inte alltid göra det förväntade.

Skådespelaren Liv Mjönes arbetar med teater, film och tv . Efter utbildningen på Teaterhögskolan, anställdes hon på Stockholms stadsteater där hon bland annat medverkade i ”Hamlet” och ”American hotel”. Hon slog igenom med långfilmsdebuten ”Miffo” av Daniel Lind Lagerlöf 2003 och har sedan dess varit med i ett stort antal filmer, på senare år bland annat i ”All inclusive”, ”Den allvarsamma leken”, skräckfilmen ”Midsommar” och i ”Tigrar”. Hon har också gjort mycket tv, där hon haft roller i serier som ”Bibliotekstjuven”, ”Torpederna” och ”Händelser vid vatten”, där hon spelar textilkonstnären Barbro Torbjörnsson – en hyllad rollprestation som nominerades till tv-priset Kristallen för årets biroll. Det har även blivit flera barn & familje-serier som till exempel ”Familjen Andersson” på SVT.

Philip Seymour Hoffman (1967-2014) föddes i Fairport, New York, USA. Han utbildade sig till skådespelare i New York och började vid teatern, men fick under 90-talet alltfler filmroller. Han blev känd för sina många biroller, som till exempel i ”Magnolia”, och prisades för de mångbottnade porträtten av oftast missanpassade eller excentriska, obehagliga karaktärer. Han gjorde både indiefilm och stora Hollywood-produktioner som till exempel ”Mission Impossible” och Oscarsnominerades flera gånger – 2006 tog han hem statyetten för huvudrollen i ”Capote”. Trots arbetet med de många filmrollerna, fortsatte han att spela och regissera teater på Broadway och ansågs vara en av sin generations främsta skådespelare. Philips Seymour Hoffman hade varit drogfri i över tjugo år när han började missbruka igen och dog av en överdos, endast 46 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Disneyfigurerna var Lasse Åbergs barndomsfavoriter, men med popkonsten blev de också en del av hans skapande: Det var roligt med en imperialistisk mus mitt under värsta müsli- och Mahjongperioden

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! Den här veckan har den grafiska formgivaren, filmregissören och manusförfattaren Lasse Åberg valt Walt Disney, som varit med honom med honom sedan han köpte sin första Kalle Anka-tidning på 40-talet. Förutom att Musse Pigg, Kalle Anka, Pluto och flera andra av Disneys figurer har varit motiv i hans bilder, har han också skapat en av världens främsta Disney-samlingar, som visas på det egna museet i Bålsta. Där finns också delar av hans unika konstsamling och rekvisita från filmerna om Stig-Helmer Olsson. Följ med Kulturlivet dit!

Lasse Åberg är grafisk formgivare, skådespelare, filmregissör och manusförfattare. Hans film ”Sällskapsresan” från 1980 toppar listan över de mest sedda svenska filmerna och flera av hans andra alster placerar sig också högt, bland annat debuten ”Repmånad” och ”Den ofrivillige golfaren”. Han utbildades till grafisk formgivare på Konstfack 1960-1964, men gjorde också bland annat mycket tv med konstnären Ardy Strüwer och succén ”Trazan Apansson” med Klasse Möllberg, då också framgångsrika Electric Banana band med gitarristen Janne Schaffer bildades. Lasse Åberg har bland annat formgett stolstyg till Stockholms tunnelbana, gett ut böcker och den senaste kom 2023 - ”Samlade fragment ur ett spretigt liv” - samt tilldelats en mängd priser, bland annat en Hedersguldbagge 2020.

Walter Elias ”Walt” Disney (1901-1966) föddes i Chicago, USA. Han visade tidigt intresse för att rita och teckna serier och fick redan som 18-åring jobb som reklamillustratör. Under 20-talet flyttade han och brodern Roy till Los Angeles och började producera tecknade kortfilmer. Tillsammans med vännen, animatören Ub Iwerks, skapade Disney figuren Musse Pigg och filmen ”Steamboat Willie” från 1928 - den första animerade ljudfilmen - blev en sensation. 1937 kom den första tecknade långfilmen, Snövit, som följdes av Pinocchio, Dumbo men också den experimentella Fantasia. Disneyimperiet växte med nöjesparkerna Disneyland och bolaget började också att göra vanliga underhållningsfilmer. Höjdpunkten blev filmen Mary Poppins från 1964 som vann fem Oscars.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Fotografen Elisabeth Ohlson är djupt fascinerad av 1600-talet och barockkonstnären Caravaggio har satt tydliga spår i hennes konst: Jag vallfärdar för att se hans bilder så fort det finns en chans

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! I det här avsnittet har fotografen Elisabeth Ohlson valt barockkonstnären Michelangelo Merisi da Caravaggio. Hon har inspirerats av hans sätt att skildra ljus och mörker, men känner också igen sig i mycket, bland annat i hans ovilja att använda professionella modeller och hur han arrangerade sina motiv. Några gånger har hon även använt hans målningar som förlagor, till exempel i utställningen id:TRANS där bilden ”Tvivlaren” är ett slags kopia av Caravaggios ”Tomas Tvivlaren”.

Elisabeth Ohlsson är fotograf, konstnär och regissör. Hon började arbeta som dagstidningsfotograf 1980, men med fotoutställningen ”Ecce Homo” 1998 fick hon sitt konstnärliga genombrott. Bilderna som skildrar Jesus tillsammans med hbtq-personer i bibliska motiv, väckte starka reaktioner och det förekom till och med bombhot och att bilder förstördes. Flera av hennes andra bildsviter som till exempel ”Jerusalem” och ”In hate we trust” – som inspirerats av barockkonstnären Caravaggio – har väckt mycket uppmärksamhet och hon hör till de mest kända fotograferna i Sverige. Hon har också gjort teater och debuterade som regissör med uppsättningen ”Kung Kristina Alexander”. 2023 regisserade hon sin egen pjäs ”Ulla & Zarah” på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Michelangelo Merisi da Caravaggio (1571-1610) föddes i Milano, men flyttade som 21-åring till Rom efter att ha gått i lära hos en framstående målare. Han blev snabbt känd för sitt realistiska, dramatiska måleri som bröt med traditionerna med sina skarpa kontraster mellan ljus och mörker och val av modeller som ofta var vanligt folk från gatan, även i hans religiösa måleri. De flesta av uppdragsgivarna var från katolska kyrkan som behövde kraftfulla verk som väckte känslor i kampen mot protestantismen. Caravaggio hade ett hetsigt temperament och hamnade ofta i bråk. Efter att ha mördat en man 1606, var han på flykt i flera år, bland annat i Neapel och på Malta. Till sist benådades han av påven, men på vägen tillbaka till Rom dog Caravaggio, endast 38 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

En längtan efter att avtäcka musikens grundbultar får musikern Emil Svanängen känd som artisten Loney Dear att öva på Bach flera timmar varje dag: Jag förstod att här kan man dopa sig på kunskap

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har multiinstrumentalisten Emil Svanängen, också känd under artistnamnet Loney Dear, valt Johann Sebastian Bach som han på senare år har ägnat mycket tid åt. För honom handlar det om att försöka förstå musiken, att bryta ner den i absoluta beståndsdelar, och det är framför allt verken Das wohltemperierte Klavier och Goldbergvariationerna som han gett sig in i. Vad har det dagliga tragglandet vid pianot hittills gett honom för upptäckter och insikter?

Emil Svanängen, känd under artistnmanet Loney Dear, är multiinstrumentalist, sångare och kompositör. Han har 20 år bakom sig som artist och i januari släpptes hans nionde album, ”All things go”. Han har gett ut sin musik på egen hand, men också på etiketter som Sub Pop och Peter Gabriels Real World – Gabriel har för övrigt kallat honom för ”Europas Brian Wilson” och Loney Dears album har hyllats av kritiker såväl här hemma som internationellt. Han har studerat på Kungliga musikhögskolan i Stockholm, pryade hos jazzpianisten Esbjörn Svensson i tonåren och har samarbetat med allt från artister som Andrew Bird och Helena Sjöholm, till Blåsarsymfonikerna, Kronobergarnas Musikkår och Svenska kammarorkestern.

Johann Sebastian Bach (1685-1750) föddes i Eisenach, Tyskland. Han kom från en musikersläkt, började arbeta som kyrkoorganist som mycket ung och skrev sin första komposition när han var 20 år. Bach var självlärd som kompositör, men inspirerades av samtida barockkompositörer att modernisera kyrkomusiken. Hans nydanande sätt att fläta samman olika stämmor har gett honom epitetet kontrapunktens mästare och han räknas än idag som en av dom främsta inom orgelmusiken. Han skrev mängder av verk för kyrkans alla högtider som till exempel Matteuspassionen, men även profan musik som till exempel Goldbergvariationerna. I 27 år var Johann Sebastian Bach kantor i Leipzig och det var där han dog efter ett slaganfall 65 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Skådespelaren Helena af Sandeberg läser helst av allt poesi och för henne är författaren Bodil Malmsten i en klass för sig: Hon är så otroligt koncis och sann, rolig och drastiskt!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har skådespelaren Helena af Sandeberg valt att tala om författaren Bodil Malmsten, vars språk hon avgudar. Hon läste romanen ”Nästa som rör mig” på 90-talet och efter det var hon fast! Numera är det framför allt diktsamlingarna hon återvänder till och tycker att Malmstens sista diktbok, ”Det här är hjärtat”, är något av det bästa som skrivits om kärlek och död.

Skådespelaren Helena af Sandeberg studerade vid Actors studio i New York på 90-talet, återvände till Sverige och slog igenom med tv-serierna ”Nudlar och 08:or” och ”Rederiet”. Därefter har hon gjort ett femtiotal film- och tv-roller, som till exempel Eva Kaludis i filmatiseringen av Håkan Nessers ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö”, polisen Jeanette Eriksson i tv-serien som bygger på Leif GW Perssons trilogi ”Välfärdsstatens fall” och Malou i Levan Akins ”Deg” och Jana i ”Vi i villa”. Hon har också medverkat i ett stort antal scenuppsättningar och hon tillhör den fasta ensemblen på Kulturhuset Stockholm stadsteater. Där har hon bland annat gjort Hedda i ”Hedda Gabler”, Maja i ”Tre systrar”, Laura i ”Fadren”, Bella i ”Gasljus” och Anna i ”Tiden är vårt hem”. Vårvintern 2024 har hon huvudrollen som fru Alving i den kritkerrosade uppsättningen av Ibsens ”Gengångare” i regi av Kjersti Horn.

Bodil Malmsten (1944-2016) föddes i Bjärme i Jämtland. Hon debuterade som författare med barnboken ”Ludvig åker” 1970, men fick sitt stora genombrott med diktsamlingen ”Damen, det brinner” 1984. Hennes första roman ”Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån” kom 1994 och nominerades till Augustpriset. Malmsten skrev dikter, romaner, noveller, dramatik, mängder av krönikor och kåserier och blev älskad av både publiken och kritikerna för sitt rytmiska, lekfulla språk, svarta humor och teman om människans ensamhet och sökande efter mening i konsumtionssamhället. 1999 gick flyttlasset till Frankrike och där hon skrev några mer självbiografiska, men samtidigt starkt samhällskritiska böcker, bland annat ”Priset på vatten i Finistère”. Efter drygt tio år återvände hon till Sverige och även till lyriken, sista diktsamlingen ”Det här är hjärtat” gavs ut 2015.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Konstnären Jens Fänge var 18 när han såg en målning av Dick Bengtsson i ett fanzine och blev djupt fascinerad: Det var något oroande som drog mig till bilderna, jag hade aldrig sett något liknande

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har konstnären Jens Fänge valt att prata om konstnären Dick Bengtsson och hans egenartade konst som gjorde starkt intryck på den unge Jens. Han tycker själv att hans första målning han gjorde som konststudent på Valand tydligt förhåller sig till Dick Bengtsson och att det än i dag finns beröringspunkter mellan de två – inte minst gåtfullheten.

Konstnären Jens Fänge är utbildad vid konsthögskolan Valand och Hovedskous målarskola i Göteborg. Han debuterade i mitten av 90-talet och har sedan dess ställt ut både i Sverige och utomlands. Han har bland annat haft separatutställningar på Bonniers Konsthall, Eskilstuna Konstmuseum och Göteborgs Konstmuseum. Våren 2024 visas ”Ett annat land” på Galleri Magnus Karlsson och det är den femte separatutställningen i ordningen på galleriet. Han har också medverkat i många grupputställningar och finns representerad på exempelvis Moderna Museet och Nationalmuseet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum och Museet for samtidskunst i Oslo. Sedan 2017 är han medlem av Konstakademien.

Dick Bengtsson (1936-1989) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem på Söder. Förutom några konstkurser var han självlärd och blandade genrer och stilar på ett egensinnigt sätt. Oljemålningarna, lätt surrealistiska med hus och skugglika figurer. Han kunde lackera dem för att sedan gå över målningarna med ett hett strykjärn, allt för att få dem både solkiga och tidlösa. Han blev också känd för att använda symboler, som bland annat hakkors, på flera verk. Bengtsson gjorde också collage, konstfilm och var en föregångare inom installationskonsten i Sverige. Dick Bengtssons betydelse för svensk 1900-talskonst är odiskutabel – han har influerat många konstnärer som kommit efter honom och kallas ofta för ”konstnärernas konstnär”.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råman glömmer aldrig när hon såg Ingeborg Lundins glas för första gången 1962: Det var en sådan skönhetsupplevelse, jag har nog inte kommit över den än

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råman som valt Orrefors första kvinnliga formgivare, Ingeborg Lundin. Sedan unga år beundrar hon hennes glas – och är till och med lite avundsjuk på vasen ”Timglas” – men det är egentligen först nu som hon också ser att de två är mer lika än hon anat tidigare.

Ingegerd Råman är glasformgivare och krukmakare. Efter utbildning på Konstfack började hon på Johansfors glasbruk, men startade också eget krukmakeri 1967. På 80-talet anställdes hon som formgivare på Skrufs glasbruk, dryga tio år senare på Orrefors. Hon hör till de mest tongivande formgivarna i Sverige och hennes funktionella, rena design har också nått internationella framgångar. Hon har arbetat med IKEA, Efva Attling, Kimura Glass Co Ltd och Arita i Japan – för att nämna några få av alla. Hon har även samarbetat med arkitekten Gert Wingårdh i flera projekt som till exempel Liljevalchs+ och de svenska ambassaderna i Berlin och i Washington.

Ingeborg Lundin (1921-1992) föddes i Växjö. Hon studerade vid Konstfack och arbetade sedan som teckningslärare under en tid. 1947 kom hon till Orrefors Glasbruk som den första kvinnliga formgivaren. Hon experimenterade med de traditionella metoderna, stilen var utmanande och lekfull, lätt och elegant. Mest känd är hon för den stora, luftiga, klotformade vasen Äpplet som belönades med guldmedaljen på glastriennalen i Milano 1957. Vid sidan om konstglaset formgav hon även lampor, glasväggar och serviser som till exempel Silvia-glasen. 1971 sa Orrefors upp sina fast anställda formgivare och Lundin var borta från glaset i 20 år innan hon återvände och då till Målerås glasbruk.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

1973 arbetade skådespelaren Sten Ljunggren med Lennart Hjulström för första gången och det blev många samarbeten genom åren: Han var en av de märkligaste och främsta regissörerna som funnits

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sten Ljunggren som valt regissören och skådespelaren Lennart Hjulström. Det var framför allt på 70- och 80-talen som de arbetade ihop på Stadsteatern och Folkteatern i Göteborg, uppsättningarna var många och ofta hyllade. För Sten Ljunggren, som snart varit skådespelare i 60 år, är han en av de regissörer som betytt mest för honom.

Skådespelaren Sten Ljunggren anställdes på Norrbottensteatern 1967 efter examen från scenskolan i Malmö. På 70-talet flyttade han till Göteborg och var omväxlande på Folkteatern och på Stadsteatern, där han träffade regissören Lennart Hjulström. 1989 började han på Stockholms stadsteater där han fortfarande arbetar. Han har medverkat i en mängd scenuppsättningar och bara för att nämna några få, Roland Janssons ”Bänken”, Strindbergs ”Dödsdansen”, Lars Noréns ”Stillheten” och Arthur Millers ”En handelsresandes död”. Våren 2024 spelar han regementsläkare Tjebutykin i Tjechovs ”Tre systrar”. Sten Ljunggren filmdebuterade 1971 och har sedan dess gjort ett 80-tal film- och tv-roller. Några exempel är ”Jönssonligan får guldfeber”, ”Gräns” och ”Bränn alla mina brev” och nu nyligen ”Tillsammans -99”. Han har medverkat i älskade tv-serier som ”Tre kärlekar”, ”Skärgårdsdoktorn” och ”Pistvakt”. 23 februari 2024 är det premiär för ”Tre systrar”på Kulturhuset Stadsteatern, där han spelar rollen som regementsläkare Tjebutykin.

Lennart Hjulström (1938-2022) studerade sociologi i Uppsala och var aktiv i studentteatern. 1961 kom han in på elevskolan vid Göteborgs stadsteater och fortsatte sen arbeta där som skådespelare och regissör. Tillsammans med Kent Andersson och Bengt Bratt låg han bakom dom banbrytande och radikala pjäserna som sattes upp under 60-talet ”Flotten”, ”Hemmet” och ”Sandlådan”. 1976 gick han vidare till Folkteatern i Göteborg, där han bland annat satsade på dramatik skriven av arbetarförfattare. I stora uppsättningar som till exempel ”En varvsdröm” deltog amatörer vid sidan om professionella på scenen.I slutet av 80-talet flyttade Hjulström till Stockholm och Dramaten och blev Sveriges första professor i regi. Han regisserade också mycket film och TV och blev en känd skådespelare för den breda publiken.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Ernest Hemingway har hängt med Ina Lundström, komiker och journalist, sedan hon som tonåring läste Den gamle och havet i skolan: Jag tog den kortaste romanen och förvånades över hur tagen jag blev

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det komikern och journalisten Ina Lundström som valt författaren Ernest Hemingway. Hans sparsmakade stil har påverkat hennes egna skrivande, men böckerna har också fått henne att delta i en tjurrusning i Pamplona, sova under bar himmel och göra en tatuering med romanen ”Klockan klämtar för dig” i tankarna.

Ina Lundström är komiker och journalist. Tillsammans med Emma Knyckare och Scroll-Mia gör hon podden Flashback forever, som ligger högt upp på den svenska podd-toppen. Våren 2024 turnerar hon och komikern Petrina Solange med ”PetrINA”. Hon har skrivit och arbetat som redaktör för tidskrifter som Offside, Filter och Faktum, samt varit programledare för Ring P1, Karlavagnen och Sommarvärd på Sveriges Radio. Hon har bland annat även tävlat i På spåret i SVT och i Alla mot alla i 5:an och gjort SVT-dokumentärserien ”Ina hjärta Bruce” om Bruce Springsteen.

Ernest Hemingway (1899-1961) föddes i Illinois, USA, och började arbeta som reporter redan som sjuttonåring. Under första världskriget var han ambulansförare vid den italienska fronten, något han senare skildrade i romanen ”Farväl till vapnen”. På 20-talet var han en del av den stora gruppen exilförfattare som verkade i Paris och under den perioden skrev han flera stora verk som till exempel ”Och solen har sin gång” och novellsamlingen ”I vår tid”. Han blev redan då känd för sin korthuggna stil och teman om rotlöshet, kärlek, förlust och sårbarhet. På 40-talet bosatte sig Hemingway på Kuba, men vistades mycket i Europa och skrev journalistik, bland annat som krigskorrespondent. Hans sista stora roman ”Den gamle och havet” gavs ut 1952 och bidrog till att han tilldelades Nobelpriset 1954.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Även om musikern Martin Hederos är uppväxt med historierna om Mumindalen, är det ändå i vuxen ålder som de verkligen fått grepp om honom: Man kan hämta jättemånga livsråd i hennes berättelser

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! Den här gången är det musikern Martin Hederos som valt Tove Jansson, vars texter han ofta har citerat i turnébussen. ”Skurken i muminhuset” till exempel, som han läst otaliga gånger för sin son, har gjort djupt intryck på honom. Varför identifierar han sig med Muminpappan i den berättelsen? Och hur hänger det ihop med tiden som rockmusiker i Soundtrack of Our Lives?

Musikern och kompositören Martin Hederos spelar fiol, piano och klaviatur. Han var en av originalmedlemmarna i det oerhört framgångsrika rockbandet Soundtrack of Our Lives som bildades på 90-talet. Sedan 2010 spelar han med Tonbruket, men 2018 startade han också Hederosgruppen, som tilldelades ”årets jazz” på Grammisgalan 2023. Han samarbetar och ger ut album med andra svenska musiker och band i olika konstellationer, till exempel Ane Brun, Nino Ramsby, Mattias Hellberg, Nina Persson, Sofia Karlsson och Stefan Sundström. Han har också gett ut soloalbum, till exempel det uppmärksammade ”Hederos c/o Satie” från 2022. Tillsammans med Irya Gmeyner har han komponerat tv- och filmmusik, bland annat till ”Tunna blå linjen”. 2024 är ett år fyllt av turnéer bland annat med det återförenade Soundtrack of Our Lives.

Tove Jansson (1914-2001) föddes i Helsingfors. Föräldrarna var konstnärer och hon började teckna tidigt och fick en serie publicerad redan som 14-åring. Hon utbildade sig till bildkonstnär, men var också en skicklig illustratör. Under 30- och 40-talen blev hon känd för sina vassa satirteckningar i bland annat tidskriften Garm. Jansson riktade udden mot både Hitlertyskland och Stalins Sovjet och det var också krigsåren som ledde till att hon började skriva böckerna om Mumintrollen, som hela tiden hotas av faror i sin trygga Mumindal. Hon blev världsberömd för seriestripparna i The Evening Standard och med böcker som ”Kometen kommer”, ”Trollkarlens hatt” och ”Vem ska trösta Knyttet?”. Efter muminböckerna skrev hon även dramatik, noveller och romaner som till exempel ”Sommarboken”. Hon arbetade också som bildkonstnär livet ut.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius