Norge är känt för sitt engagemang för hållbarhet i skolprojekt och har vidtagit flera åtgärder för att främja miljövänliga och hållbara skolor. Det handlar om övergripande strategier att främja energieffektivitet, materialval och miljöcertifiering.

I dagens avsnitt beger vi oss därför västerut och tittar närmare på den nyligen avslutade men också ifrågasatta Voldsløkka skola och kulturskola, som är Oslos första plusenergiskola och den största skolsatsningen på senare tid i den norska huvudstaden.

Med oss har vi James Dodson arkitekt och grundare av SPINN arkitekter och Kari Bergo, landskapsarkitekt och partner på Østengen & Bergo AS.

EdTech är en förkortning av "Education technology" och det refererar till användningen av teknik och datorbaserade verktyg, för att förbättra undervisning och lärande i utbildningssammanhang. 

Begreppet omfattar en bred och mångsidig uppsättning tekniska lösningar och applikationer som används för att förbättra undervisnings- och inlärningsprocesserna på olika utbildningsnivåer, från förskola till högre utbildning och yrkesutbildning.

Idag tar vi hjälp av Andreas Jemstedt forskare vid Psykologiska institutionen och EdTech-coach vid centrum för universitetslärarutbildning på Stockholms universitet för att ta reda på hur

EdTech och teknik som AI kommer påverka lärandestrategier och teknikförbättrat lärande i framtiden.

Kostnaden för lokaler utgör ungefär 17 procent av den totala utgiften för utbildningsverksamhet. Det gör lokalerna till den näst största kostnadsposten för grundskolan. Eftersom lärarna visat sig ha den största effekten på elevernas resultat försöker många kommuner hitta lösningar som frigör medel för satsningar på personal. Lösningar som ibland innebär att man tullar på den fysiska miljön och dess innehåll.

Men enligt läroplanen ska skolan skapa en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Och detta genom att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att inhämta kunskap. Och det krävs ett samspel mellan flera olika faktorer. Det är nämligen skolans fysiska miljö som påverkar möjligheten att uppnå just detta och hela 16 procent av inlärningen är kopplad till den. 

Idag vänder vi därför blicken mot den fysiska miljön och de praktiskt-estetiska specialsalarna för att prata om vilken inredning och utrustning som faktiskt krävs för att kunna undervisa i ämnen som idrott, kemi, biologi, hemkunskap, bild och slöjd. Till vår hjälp har vi lärarna Sandra Roks, Sandra Löfberg och Roger Tinnerholm.

Statsskulden är historiskt låg och finansdepartementet sitter på en ”sprängfylld kassa”. Samtidigt växer behovet av investeringar som av olika anledningar inte blivit av. Nu vill allt fler i näringslivet se att regeringen överger överskottsmålet och i stället satsar mer på investeringar.

Idag tar vi av hjälp av Erik Törnblom, tf. forskningschef på Kommuninvest för att ta reda på det ekonomiska läget i vårt avlånga land.

Kommuninvest är ett kreditinstitut med ett uppdrag indelat i tre delar: att finansiera utveckling inom kommunsektorn, att erbjuda en trygg placering för investerare samt att fungera som kunskapscentrum inom kommunal finansförvaltning och långsiktig hållbarhet.

Floraskolan är en nybyggd skola för F-klass upp till och med årskurs nio. Målet var att både lokaler, inredning,

Trygghet, aktivitet och arbetsro har stått i fokus vid byggprocessen av Floraskolan. Med färre statiska klasser och fler

I dagens avsnitt om Floraskolan har vi med oss rektor Nicklas Brorsson och lärmiljöexperten Anna Törnquist för att lära oss om hur vi kan designa lokaler för ämnesöverskridande lärmiljöer.

Tensta gymnasium numer kallat Campus Tensta är blåklassade byggnader ritade av arkitekten Gösta Uddén. En blandning av modernism och traditionell asiatisk arkitektur i förorten Tensta norr om Stockholm. 

Skolan invigdes 1984 men står tom sedan SISAB lade ned och sålde verksamheten 2019. Nu har Hemsö tagit över och nästa höst flyttar Järva gymnasium in i det som blivit Sveriges mest omtalade återbruks- och ombyggnadsprojekt inom samhällsfastigheter. 

Idag hör vi Amir Sajadi från ⁠Järva gymnasium ⁠och Johan Einarsson från Hemsö berätta om sina visioner med gymnasiet och projektet och hur man går tillväga för att skapa en plattform för unga i förorten att via kunskap få en ljus framtid och jobb.

Örebro kommun har satt barnen i fokus och utforskat lekens betydelse. I stället för konventionella lekplatser satsar kommunens parkenhet numera på leklandskap där lekredskap integreras i en grön miljö. Det ger lekmiljöer som stimulerar fantasin och främjar en god hälsa.

Genom det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Hållbara lekmiljöer i staden, har Örebro kommun tillsammans med Urbio, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Uppsala universitet och Nordic Parks utforskat naturmiljöer för lek.

Med konceptet ”lekotoper” undersöker de hur urbana ekosystemtjänster och platser för lek kan samexistera samt hur de kan planeras och gestaltas. 

I dagens avsnitt så har vi med oss landskapsarkitekt Emma Simonsson från Urbio och Mimmi Beckman från Örebro kommun med en förhoppning om att lära oss mer om vikten av fri lek för hälsa och fantasi och hur man skapar bra förutsättningar för den.

För fem år sedan myntades begreppet 1000 skolor på 10 år. Sedan dess har vi sett en uppsjö av nya skolaktörer, skolhusbyggare och pedagogiska skolhusexperter som testat och genomfört en rad nya grepp i våra nybyggda skolor. Vi har dessutom genomlevt en pandemi och lärt oss att bedriva distansundervisning i stor skala.

Med i studion för att belysa ämnet har vi Magnus Anclair från Forum Bygga Skola, Jonas Westerberg, skolansvarig på NCC samt Ulf Tunemar från Skanska.

#lärmiljö #ncc #skanska #partnering #samverkan

Efter två år av pandemi, distansarbete och hemester längtade nog alla att allt skulle bli som vanligt igen. Men riktigt så blev det inte. I stället har vi sett krig blossa upp i Europa. Inflationen och högräntepolitik är ett faktum och de där efterlängtade semestrarna utomlands har inte blivit av. Så hur gör vi för att orka tänka nytt och ifrågasätta invanda tankemönster inte minst gällande hur vi bygger och ritar våra Lärmiljöer när allt omkring oss tycks rämna? Har vi tid, ork och råd att utvärdera och analysera?

Idag beger vi oss tillsammans med amerikansk-australiensiska arkitekten och forskaren Peter Lippman aktuell med

Om vikten av samspel mellan landskapsarkitekt och husarkitekt när man ritar lärmiljöer för att få dem både hållbara och pedagogiskt genomtänkta.

I en bra lärmiljö där barnen både trivs och växer samverkar alltid innemiljön och husmiljön. För oss arkitekter innebär det att landskap och husbyggnad måste samverka – helst redan från start.

Men hur får man då, genom kloka val och samverkan i tidigt skede, den mest hållbara och bästa pedagogiska lärmiljön? Vad är det man måste tänka på gällande ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet? Och vilka är de saker som man måste ha med sig i HELA processen?

I dagens avsnitt pratar vi om de pedagogiska och hållbara fördelarna med att arbeta tvärvetenskapligt och vad det innebär i praktiken.

Med oss har vi David Koolmeister, Emma Hulaud och Zara Moberg från ÅWL Arkitekter.