Lärmiljöpodden

Barn- och ungdomsåren har stor betydelse både för den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Men tyvärr har andelen barn som vistas i grönområden minskat stadigt. Minskningen är störst i storstadsregionerna, delvis som en följd av förtätning och ökat antal elevplatser.

Barnens platser planeras helt enkelt bort. Och med deras försvinnande minskar rummen för fantasi, fysisk aktivitet och gränsöverskridande lek. Trots att vi vet att leken är livsviktig och att den spontana undervisningen genom lek förstärker och fördjupar barnens kunnande.

I dagens avsnitt pratar vi med arkitekten och statsvetaren Tanja van de Meulebrouck om sorgen över att lekbehovet prioriteras bort av de vuxna och med pedagogen Katarina Pong-Petersson som arbetar med lekresponsiv undervisning i förskolan. Och vi frågar dem hur vi borde göra för att leken ska få den plats den behöver i våra barns liv?

Vad kan vi lära av Nacka kommuns processer och strategier kring stadsutveckling och skolbyggande? Och varför är kommunal transparens så avgörande när man vill etablera en ny skola?

Tankar kring att förändra markanvändningen eller stadsbilden och skapa nya värden kan komma ifrån många håll. De utgår ofta från översiktsplanens beskrivningar av hur en kommun bör utvecklas. Inom kommunen kan initiativ komma från politiker eller via prognoser om till exempel var det behövs nya skolor. Det är också vanligt att fastighetsägare hör av sig till en kommun med idéer om vad de vill bygga.

Idag vänder vi blicken mot Nacka kommun belägen öster om Stokholm. Nacka har en sammanhållen process för planering och utbyggnad.

Planbesked och prioriteringar avgör vad som startas. Men hur hanterar man balans kontra överutbud och hur kan man tänka kring att hantera utemiljö när man etablerar sig i befintliga lokaler? Vad kan vi lära av Nacka kommuns processer och strategier kring stadsutveckling och skolbyggande? Och varför är kommunal transparens så avgörande när man vill etablera en ny skola?

Träffens förskola i Nyköping vann Nohrcons utmärkelse ”Årets skolbyggnad 2022” och är den senaste nybyggda förskolan i Nyköping. Det är Nyköpings första konceptförskola. Utmärkande är utesov, den tysta ljudmiljön, verkstad, plats för rörelse, utforskande och vattenlek men också processen i vilken många olika aktörer samverkade som kommun, verksamhet och arkitekt.

Frågan är om just konceptförskolor är lösningen på de nära 1 400 förskolor landets kommuner behöver bygga? Vilka kvalitéer är absolut nödvändiga för små barns utveckling och varför vann just Träffen?

Med oss idag har vi arkitekt Mattias Palme och Tor Lindstrand som varit ansvarig för inredningen på förskolan Träffen samt Jenny Eriksson rektor för Norra områdets förskolor i Nyköping.

#förskola #konceptförskola #lärmiljö #träffensförskola #nyköpingskommun #åwl #nohrcon #åretsskolbyggnad #LLParkitekter

En stor del av det kommunala fastighetsbeståndet består av skolor och förskolor som är från 1960 - 80-talet. Men, sedan dess har det inte byggts i lika stor omfattning och många av dem som byggdes då är nu i behov av att renoveras eller byggas om. Fukt, akustik, flimrande ljus och bristande ventilation är förutom verksamhetens förändrade behov - problem som våra kommuner brottas med.

Dagens avsnitt har därför temat ombyggnad. En realitet för många kommuner som står inför valet att riva och bygga nytt eller renovera och återbruka. Och för att belysa ett lyckosamt ombyggnadsprojekt beger vi oss norrut till Iggesunds skolan utanför Hudiksvall som för pedagogisk utveckling tagit stöd i arkitektur, ljussättning och ljuddämpning.

Med oss idag har vi arkitekt Åsa Rodenkirchen och IKT pedagogen Björn Skyttberg som berättar om ombyggnadsprojektets utmaningar och lösningar samt den forskning som kopplats till den genom KTH-A Ljusdesign och Högskolan i Gävle.

Boverket kom under våren 2022 med en promemoria som bildar underlag för ett skarpt regeringsförslag. Det innehåller önskemål om utökat bemyndigande att meddela föreskrifter för lek och utevistelse i friytor. Dvs. ytor som barn kan använda på egen hand vid sin utevistelse.

Förslaget innebär en ändring i plan- och byggförordningens tionde kapitel och ska göra det möjligt att ställa bindande krav på kvaliteter och placering av friytor. Däremot innehåller promemorian märkligt nog inga krav på ytornas storlek.

I dagens avsnitt pratar vi med Mustafa Sherif stadsplanerare och programledare för Urbanistica podcast och landskapsarkitekten Frida Johansson, sektionschef och landskapsarkitekt på Afry i Uppsala om hur barnen ska få plats och vad som borde få plats när vi gestaltar friyta för barn.

Vilka målkonflikter exempelvis finns mellan materialval, tillgänglighet och miljökrav? Hur skapar egentligen trygga samband i barns utemiljö så att deras autonomi inte påverkas av trafik och logistik och varför bör barn involveras i processen?

Ps. Mustafa refererar till Jan Gehl

#childfriendlycities #zonering #landskapsarkitektur #boverket #friyta #urbanisering #stadsplanering #processledning #barnrätt #barnperspektiv #urbanisticapodcast #lärmiljö #lärmiljöpodden #åwl #åwlarkitekter

Kunskapsområdet som i dag kallas sex och samlevnad byter snart namn till sexualitet, samtycke och relationer. Kunskapsområdet ska vara ämnesintegrerat och ämnesöverskridande och läroplansändringarna börjar gälla hösten 2022 i alla skolformer på grundskolenivå och gymnasial nivå.

Genom ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett mer kritiskt förhållningssätt hos unga personer minskar kränkningar och egenmakt ökar. Viktiga aspekter av sexuell och reproduktiv hälsa och en förutsättning för att uppnå hälsa.

Skolan som arena för att bygga relationer och kultur, vilka rum behövs egentligen för det? Och hur gör man för att nå hormonstinna gymnasieungdomar och skapa verktyg för ämnesövergripande kunskap om detta i lärarkåren?

Idag pratar vi med Gabriella Parezanović, legitimerad lärare i historia och religion och förstelärare med 15 års erfarenhet av arbete med gymnasieungdomar. Och kuratorn och socinomen Erica Hebbe med vidareutbildning i sexologi, om hur man genom kultur och lärmiljö kan bidra till välmående och jämställda barn och unga.

Tillsammans driver de 6snacket.se en utbildningstjänst för skolpersonal att förstå sitt uppdrag att utbilda i sexualitet, samtycke och relationer.

Varje dag är det tusentals barn och unga som av olika skäl inte går till skolan. Föreningen Attention skattar att det finns långt över 5000 barn och unga som är så kallade ”hemmasittare”. Och bristen på statistik osynliggör hemmasittande barn. Detta innebär att tusentals elever inte får någon skolgång och det är ett växande problem som skolans beslutsfattare måste ta tag i. Och eftersom det saknas statistik så är det oklart om de åtgärder som sätts in förbättrar situationen eller om de är verkningslösa.

Så hur blir man bättre på att bemöta barn och unga och hantera skolfrånvaro?

Och vad är skillnaden mellan Design for all jämfört med att NPF-säkra? Vad man kan göra i befintlig fysisk skolmiljö för att öka tillgängligheten, ur kognitionsperspektiv?

Dagens avsnitt ska fokusera på psykisk hälsa med fokus på skolfrånvaro.

Med oss har vi Aggie Öhman från Prestationsprinsen som arbetar med tillgänglighet och problematisk skolfrånvaro och Lisa Norming som är rektor på Kunskapsskolans resursskola i Stockholm.

I år är det 30 år sen friskolereformen genomfördes och idag är den svenska skolan en av världens mest avreglerade. Samtidigt har skillnaderna mellan svenska skolor ökat och fortsätter att öka.

Vad händer med utbildningen, likvärdigheten och det kompensatoriska uppdraget när skolan blir en marknad och hur blev den egentligen det? Och har svensk skolarkitektur påverkats när rummets betydelse är underordnad ekonomi?

Dagens gäster är journalisten och ekonomen Karin Grundberg Wolodarski aktuell med sin nya bok "Experimentet" som handlar om hur svensk skola blev världens mest avreglerade samt professor emeritus Jadwiga Krupinska aktuell med sin bok ”Skolarkitektur - formar den oss?” flankerad av hennes sparringpartner Mattias Palme, skolarkitekt från LLP arkitekter.

#arkitektur #skolpol #experimentet #avreglerad_skola #lärmijö #skolan #valet2022 #skolpolitik #skolarkiterktur #lärmiljö #lärmiljöpodden #åwl #åwlarkitekter

Hur kan man kombinera utepedagogik och digitalisering genom att flytta in skolgården och flytta ut klassrummet? Det gjorde arkitekten Sofi Nilsson och landskapsarkitekten Erik Miron från White arkitekter.

White utformade en utom­husmiljö där verksamhetens värderingar kring natur- och utepedagogik lyftes fram och synliggjorts, samtidigt som lokala ekosystemtjänster tillvaratogs och förstärktes. Och i projektet syns allt från artrika planteringar, innovativa regnträdgårdar och ansvarsfullt resursanvändande och fokus på återbruk.

Sammantaget låter allt som ett skolboksexempel på den optimala moderna skolan där man lyckats kombinera digitalt stillasittanden med social interaktion och fysisk aktivitet och utomhusaktivitet. Kan det bli så här bra på riktigt, vilka var framgångsfaktorerna värda att lyfta och fallgroparna alla borde undvika?

Socioekonomiska skillnader påverkar barn och ungas förutsättningar för att klara skolan. Genom att öppna upp skolan som en mötesplats efter lektionstid så kan man dels bidra till att barn får en aktiv fritid genom kostnadsfria aktiviteter, dels verka för att tjejer får mer jämlika uppväxtvillkor. Det i sig kan bidra till att man i större utsträckning fullföljer sina studier och ökar tryggheten i sitt närområde och på sin skola samt stärker bandet till andra viktiga vuxna. Men hur rimligt är det att skolans roll ska tyngas av socioekonomiska problem som egentligen hänger ihop med en bostadspolitik som inte vill inskränka medelklassens privilegier? Och vilka är uppsidor och baksidor med det fria skolvalet ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv? Med i studion forskaren Pia Westford på RISE, bostadsarkitekten och hållbarhetsexperten Cecilia Holmström och stadsplaneraren Emilia Hallin samt Anna Grunander som tillsammans med Klara Andersson arbetar som processledare med ”Skola som arena”  för Göteborgs stad.

#lärmiljö #arena_skola #jämlik_skola #socialhållbarhet #skolval #lärmiljöpodden #ÅWL #skolasomarena #göteborgsstad #skolpol