Lärmiljöpodden

“Inuti varje människas huvud ligger en kopia av evolutionens kronjuvel – den mänskliga hjärnan. Det är den mest komplexa struktur som vi känner till. Hjärnan är vår öppning till världen, kroppens styrcentral och generatorn för tankar, drömmar och idéer”, skriver Hjärnfonden.

Med stöd i neurovetenskap och kunskap om hjärnan har företaget Hjärnberikadkonceptualiserat hur hjärnan kan ta stöd i 10 goda vanor och genom att ”hjärnberika” den fysiska miljön. Idag pratar vi med medgrundaren Linda Bellvik om vad det innebär i praktiken och med Lukasz Krupisniski om hur han applicerar neruodesign i sitt arbete som arkitekt.

Kommunerna har ansvaret för finansiering av skolor, både till skolor i egen regi och till fristående huvudmän via den så kallade skolpengen. Det finns ingen lagstiftad eller utarbetad universalmodell för hur kommunerna i landet skall fördela resurserna till skolorna, vilket leder till att varje kommun bygger upp sitt eget system utefter helt egna metoder.

Det leder till stora skillnader i storleken på finansieringen per elev mellan kommuner. Skillnader mellan vad som betalas ut för att täcka lokalkostnaderna och kommunernas faktiska lokalkostnader.

Så hur ska man då egentligen upphandla hyresavtal gällande skolfastigheter? Vad säger lagen och hur vore det att sätta hyra per elev och inte per kvadratmeter?

Idag medverkar Andreas Nisser, en pionjär inom den privata skolfastighetssektorn och Tom Hofset advokat specialiserad på offentligrättsliga genomförandefrågor för att reda ut vad som faktiskt gäller avseende hyresupphandling av skolfastigheter.

Skolan är Sveriges största arbetsplats sett till antal elever och personal. Och varje dag så vistas nära 1,5 miljoner i landets lärmiljöer. Det finns många olika aspekter som är viktiga för att skolan ska fungera bra. I dagens avsnitt skiftar vi fokus från rummet och byggnaden till lärarna och eleverna. Vad behöver de för att må bra och kunna lära eller undervisa? Och vad fyller egentligen skolans lokaler för funktion mer än att husera lokaler för undervisning?

Vi pratar med Maria Björsell som är läscoach författare, lärare och speciallärare på lågstadiet och Hans-Ruben Roupe, förstelärare inom de samhällsvetenskapliga ämnena år 7 - 9, speciallärare samt läromedelsförfattare om deras erfarenhet av undervisning relaterat till lärmiljö och man med pedagogik och rum kan stötta elevernas lärande.

Med oss har vi även de blivande studenterna Ida Jernberg och Clara Bastreri från Södra Latin i Stockholm som delar sina erfarenheter av lärmiljö och vad vi som skapar skolor måste tänka på.

Vi pratar med arkitekt Mie Svennberg, översiksplanerare på stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Mie har under en längre tid aktivt medverkat för att lyfta barn och ungas röster i stadsutveckling i synnerhet och avseende arkitektur i allmänhet. Dagens avsnitt lyfter hur man kan arbeta med barn och ungas röster i stadsutvecklings- och arkitekturfrågor. Och om hur och varför arkitektur i skolan fyller en funktion i frågor som rör översiktlig planering och stadsutveckling. Med oss har vi även Jessica Agoes arkitekt, stadsutvecklare och processledare som berättar om hur hon i nystartade företaget Lekande stad arbetar med samma frågor men I mindre skala. Så hur gör man då, och varför väljer inte fler kommuner att arbeta som Göteborg? Och givet att barnkonventionen nu är lag, borde inte alla kommuner ta efter Mies process och metod?

Läs och ladda God inomhusmiljö i förskola och skola - en handbok för ljus, ljud och luft 

Lindholmens tekniska gymnasium har vunnit Nohrcons pris som året skolbyggnad 2021 och var en av fyra som nominerats till årets Kasper Salin-pris av Sveriges Arkitekter.

I juryns motivering stod det bland annat att byggnadens konstruktion skapar en öppen och tillåtande struktur samt en arkitektur med förutsättningar att möta framtidens behov där allt utom fasaden och den bärande konstruktionen kan ändras med enkla medel för att ge plats för annan verksamhet, som kontor, lättindustri eller kultur.

Med oss idag har vi arkitekten Per-Erik Persson från KUB arkitekter i Göteborg.

Vi frågar hur man egentligen skapar en hållbar, modern, flexibel skolbyggnad utan att få prestationsångest i en stad som inte byggt ett nytt kommunalt gymnasium på drygt 20 år? Och vilka är framgångsfaktorerna som ledde fram till en Kasper Salin-nominering?

Dagens side kick är Christine Lysell, verksamhetschef på Lindholmens tekniska gymnasium.

Med sitt unika arkitektoniska uttryck är Kunskapshuset i Gällivare en symbol för den nya stad som snabbt håller på att växa upp. Inspirationen är hämtad från den omgivande naturen, gruvan och samiska traditioner, och en stor del av byggnaden är gjord av lokalt producerade träelement.

I detta avsnitt pratar vi om hur det är att arbeta i en snabb process med hårda deadlines och hur man genom metod och process kan få elever, verksamhet och kommun att ha en gemensam målbild trots en liten centralt belägen tomt och platsens historiska tyngd på sina axlar. Hur lyckades man ta det brukarnära in i arkitekturens finrum?

Veronica Sundqvist från Liljewall arkitekter och Mats Johansson-Rantavaara rektor för enhet 3 på Gällivare kommuns gymnasieskola berättar om resan att skapa årets kanske mest spektakulära projekt inom lärmiljö.

Data från Stressforskningsinstitutet visar att hela 50 procent av alla som arbetar inomhus upplever trötthet, energibrist och försämrat humör under höst och vinter. Vi vet att elever som vistas i dagsljus under skoldagen har bättre hälsa än elever som inte gör det. I utvecklingsländer och i världens fattiga områden så står valet mellan att vara varm eller kunna se. Fönster och uppvärmning eller belysning kostar pengar och ofta måste man välja vilket får konsekvenser för barns möjligt att lära.

Den insikten fick Isabel Villar att packa väskan och resa hela vägen från Chile till Sverige där hon fått en plats på en masterutbildning i Arkitektonisk Ljusdesign vid KTH. Idag är hon verksam på White arkitekter och har varit sakkunnig i den nya handboken “God inomhusmiljö i skola och förskola” som gavs ut av Länsstyrelsen i Dalarnas Län 2020. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.3b68ed3d177d806751dbdac/1614939637699/God%20inomhusmiljö%20i%20skola%20och%20förskola.pdf

I dagens avsnitt av Lärmiljöpodden pratar vi om hur vi kan se till att planera för bästa möjliga ljus i de skolor vi bygger. Till hjälp har vi förutom Isabel även Per Nylen som är Medicine Doktor och docent i Neuromedicin och verksam på Arbetsmiljöverket.

Vad säger ljusdesignern, arbetsmiljölagen och forskningen om hur vi ska ljussätta våra skolor?

När man ställs inför att rita en ny skola finns en rad utmaningar i allt från hur man får till en sammanhängande och trygg byggnad - trots utmaningar med topografi, angöring och buller, till hur man inkluderar verksamheten och fattar rätt strategiska beslut under processens gång.

I detta avsnitt pratar vi med Ante Runnquist från Growingplaces och Linda Gustafsson Lutener från Cedervall arkitekter som har lång erfarenhet av att processleda och rita skolprojekt.

Ante och Linda använder sig av begreppet “ofta och sällan kommuner”.

Vi pratar om deras erfarenhet av och syn på, vad som skapar optimala förutsättningar för ett skolbygge. Och om hur och när man bäst formulerar: mål, värden, kvalitetskrav, en tidsplan och samarbetsformer så att allt handlas upp och sätts igång på bästa sätt.

Alla har vi gått i skola och alla oavsett kompetens eller yrke har de allra flesta en bild eller åsikt om hur en skola ser eller ska se ut. Därför blir det extra svårt när man ska tänka om- och nytt.

För hur ritar man egentligen lokaler som stöttar undervisning för framtidens färdigheter när vi inte ens vet vad våra barn kommer jobba med?

I detta avsnitt pratar vi med den dåvarande rektorn Mikael Parknäs och arkitekten Sebastian Fors på Sweco som genom mod, ledarskap och pedagogisk vision samskapat det som blev Kvibergsskolan i Göteborg. En skola med en palett av olika miljöer anpassade för olika gruppstorlek och varierande pedagogiska moment och som kanske just genom att den är mer aktivitetsbaserad också nyttjar lokalerna bättre och därmed blir mer hållbar och robust ur alla perspektiv.

Skolan invigdes 2019 och är en grundskola för 720 elever år 4–9. Skolan är organiserad i 4 mindre enheter. Den pedagogiska idén grundas i visionen #hållbarttillsammans och 4K = kommunikation, kreativitet, kollaboration och kritiskt tänkande som tillsammans med stöd i det digitala och kreativa.

Hur lyckas man driva vision till verklighet och hur orkar man leda det förändringsarbete som krävs när bygger en ny skola? Och hur bygger man för en digital framtid?

Göteborgs Stad ska framöver investera flera miljarder kronor i nya skolor som alla behöver byggas på ett hållbart sätt. För att ta fram processer och hitta lämpliga material jobbar staden nu med att bygga förskolan Hoppet, som blir ett pilotprojekt för fossilfri byggnation. Vi pratar med Andreas Lebisch på Link Arkitekter som utifrån stadens konceptskola ritat klart förskolan och hör honom berätta om vad den höga miljöambitionen inneburit i praktiken. Hur klarar man exempelvis en klimatneutral grundläggning och hur klimatkompenserar man för den biogena inlagringen av kol i bygganden?

Från Stockholm hör vi Åsa Lindgren hållbarhetsstrateg på SISAB om hur de tänker kring klimatneutralitet.