Medierna

Den saknade terroristbevakningenDen svenska terrorism-granskningen kom ju igång - lite yrvaket får man lov att säga - i slutet av förra året, efter självmordsbomben i centrala Stockholm 11 december. Knappast någon svensk redaktion hade byggt upp en djupare kunskap om våldsbenägna islamistiska miljöer. Något som visat sig få allvarliga följder för medierapporteringen.Bristen på en djupgående och kunnig bevakning av just det islamistiska terrorhotet blev tydlig när Thomas Heine - korrespondent på danska tidningen Jyllandsposten - nyligen skulle skriva vad som händer på terrorfronten i Sverige.I en artikel konstaterar han att han är tvungen att följa alternativa nyhetskällor på nätet, och att man på bloggar och andra sajter skriver mer initierat än nyhetsjournalisterna i ämnet.En av de bloggare han följer är Per Gudmundson, till vardags ledarskribent på Svenska dagbladet. Att den som är intresserad av att följa vad som händer på den våldsbenägna islamistscenen hänvisas till en blogg istället för till breda nyhetsmedier riskerar att få djupgående följder för våra medievanor, tror Thomas Heine.Varför har det blivit så här? Vad är det som gör att just den här rapporteringen är så svår - till skillnad från mediernas bevakning av andra samhällshotande grupperingar som t ex nynazister eller organiserad brottslighet? Och vad kan det få för konsekvenser?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Politikerna som hakade på drevetFörra veckan berättade vi om tidningen Sjukhusläkarens granskning av SVT:s Debatt, som visar att programmets anklagelser om rasism på Södertälje sjukhus var grovt överdrivna. Men inte bara journalisterna på Debatt gick ju i spinn kring den påstådda rasismen - politikerna tävlade också om att fördöma sjukhusavdelningen - trots att de inte visste något om bakgrunden till Debatts granskning. Det verkar vara svårt att tänka efter när mediedrevet går igång.Flashback i journalistikens finrum#bild=1470235#Ett av förra årets mest uppmärksammade gräv var Uppdrag gransknings reportage "Den andra våldtäkten", om hur en flicka fick hela det lilla samhället Bjästa emot sig när hon anmälde sin skolkamrat för våldtäkt. Reportaget har fått flera priser, men nu har en intressant diskussion startat om vad som är journalistik och inte - det visar det sig nämligen att deltagarna i en tråd på diskussionssajten Flashback grävt fram delvis samma uppgifter redan innan Uppdrag granskning. Många uppgifter bland annat om våldtäktsmannen låg ute på Flashback innan reportaget sändes, hopknåpade av ett otal medlemmar i tusentals inlägg. Nu har diskussionstråden om Bjästa föreslagits att få grävjournalistpriset Guldspaden./Korrigerad 2011-01-15 pga tidigare hårddragning. Påståendet att "hela researchen" låg ute var t ex felaktigt. Vi ber om ursäkt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rasismanklagelser mot sjukhus i nytt ljusIntensivvårdsavdelningen på Södertälje sjukhus hamnade i rubrikernas centrum i januari 2009. Det var i SVT programmet Debatt som bomben briserade. Avdelningen anklagades för att ha en rasistisk kultur och en stämning som påminde om Ku Klux Klan - möten, patienter med utländsk bakgrund kränktes och sjukhusledningen var passiv. Istället för att göra något åt rasismen som "avslöjades" i Debatt så började man jaga källor och ifrågasätta den undersköterska som trätt fram och berättat. Verksamhetschefen fick lämna sin tjänst och sedan blev det tyst.Men nu, två år senare, har tidningen Sjukhusläkaren granskat fallet och tidningen ger en helt ny bild av det som hände: bilden av ett mediedrev som löpte amok. De utredningar som har gjorts visar att det inte finns fog för att tala om en "rasistisk kultur" eller att patienter har drabbats- även om det framkommit att rasistiska kommentarer har fällts i fikarummen. JK har dessutom friat sjukhuscheferna och ger till och med beröm för hur man hanterade situationen efteråt.Vi har besökt Intensivvårdsavdelningen så här två år efter stormen och pratat med Debatts Axel Gordh Humlesjö, undersköterskan som larmade, Peter Magnusson och tidningen Sjukhusläkarens chefredaktör Christer Bark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På juldagen sänder Medierna ett slags samtalad årskrönika över medieåret 2010 - med tre gäster som på olika sätt funnits med i mediernas fokus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upp- och nervänd övervakningsdebattEfter terrorbomben i Stockholm har Säpo grillats av journalisterna med frågor om att de inte kände till självmordsbombaren. Taimour Abdulwahab hade ju skrivit om sina radikala åsikter på nätet, bland annat på Facebook, så varför hade inte Säpo koll? Journalistkårens tidigare så kritiska hållning mot övervakningssamhället tycks vara som bortblåst, och paradoxalt nog har Säpo fått framstå som den främste försvararen av medborgarnas integritet. Medierna ställer frågan vad den här svängningen kan få för konsekvenser och om det rimligt att journalistkåren så snabbt byter perspektiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han styr veckans alla svenska wiki-scoopWikileaks har med sina tidigare megaläckor om Irak och Afghanistan lagt ut allt material samtidigt. Och fått kritik för att publicera ogranskade dokument. Men det har dessutom funnits ett annat problem: alla avslöjanden har trängts med varandra och dessutom med debatten om själva läckan under några få dagar innan medieintresset hamnat någon annanstans. Så mediegenomslaget för varje enskild historia har förminskats.Med diplomatrapporterna provar Wikileaks en annan strategi: man lägger bara ut de diplomatdokument som något medieföretag baserat en historia på. Vilket också betyder att bara utvalda medier får chansen att jaga nyheter i jätteläckan. I Sverige är det frilansjournalisten Johannes Wahlström som fått Wikileaks förtroende att välja ut vilka medier som ska få scoopen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Håller löften om frivilligt meddelarskydd?Det bristfälliga meddelarskyddet i privat men skattefinansierad verksamhet har vi tagit upp tidigare i Medierna. När en verksamhet flyttas från offentlig till privat utförare försvinner meddelarskyddet och man får bristande insyn och granskning i verksamheten. Regeringen vill inte se en utvidgning av meddelarskyddet till att gälla även kommersiella bolag. Men nu ser det ändå ut att börja röra på sig i frågan. De ideella organisationer som bedriver vård i privat regi men utan vinstintresse jobbar på att ta fram regler som ska ge deras anställda samma meddelarskydd som de offentligt anställda. Och de kommersiella vårdbolagen talar sig gärna varma för meddelarfriheten. Vi har granskat vad som är på gång och vad dessa försäkringar är värda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kungens vän gör programmet om kungafamiljens årProgrammet Året med kungafamiljen är ett populärt inslag i Sveriges Televisions nyårstablå - och det lär inte vara mindre populärt i år, när kungahuset varit i mediefokus månad efter månad. Men nu kan vi berätta att man just detta år valt att sätta in en ny projektledare för programmet - den rutinerade Meta Bergqvist. Men det är inte ett okontroversiellt val - Meta Bergqvist nämns redan i förordet till den omdiskuterade kungaboken som en ungdomsvän till kungen och hon gör ingen hemlighet av att hon än idag är god vän till kungafamiljen.Medierna ställer frågan om det går att göra bra TV om en av sina vänner - och tittar på skillnaderna mellan nyhetsprogrammen, där minsta misstanke om jäv leder till åtgärd och resten av TV-programmen, där helt andra regler tycks råda.Satirikern och hans president#bild=1378171#Två decennier efter apartheids fall sätts pressfriheten återigen på undantag av Sydafrikas politiker. Den senaste tiden har regeringens ingrepp mot medierna avlöst varandra. En ny sekretesslag, med stora möjligheter till mörkläggning, och en politiskt styrd mediedomstol är exempel på förslag som stött på häftig opposition. En som fått känna på maktens nya medieintolerans personligen är satirtecknaren Jonathan Shapiro, alias Zapiro. President Jacob Zuma kräver honom på flera miljoner i skadestånd för förtal. Kanske är Jonathan Shapiro den som bäst skildrat ANC-partiets uppgång och fall, från nationalhjältar till korrumperade makthavare. Medierna träffade honom i ett samtal om lättretade makthavare och pressfrihet.Folkets röst - inbjuden med armbågen#bild=1378179#För tio år sedan sändes det första Ring P1, programmet som släppte in folkets röst i journalistikens finrum. Då uppfattades det som radikalt att låta vanligt folk yttra sig direkt i radion, men idag är det snarare regel än undantag för medierna att bjuda in läsare, lyssnare och tittare att kommentera. Med stora ord om läsarmedverkan och yttrandefrihet öppnar man kommentarsfält och manar till interaktivitet. Men mediernas förhållande till folkets röst är komplicerat - för den är ju inte alltid så bekväm att höra. Hur fri debatt ska främjas utan att spåra ur är ett dilemma som olika redaktioner brottas med på olika sätt. Therese Jacobson har pratat med försiktiga webchefer, frispråkiga programledare och en envis Ring p1- inringare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.