Medierna

Uppdrag granskning sände reportage mot flickans viljaEn grundprincip i journalistetiken är ju att visa särskild hänsyn när det gäller barn. Det ställer höga krav på försiktighet och omdöme. Men när Uppdrag granskning i förra veckans program berättade den uppmärksammade historien om hur en adoptivflicka från Gambia övergavs av vuxenvärlden - struntade man i att flickan inte ville att reportaget skulle sändas. Uppdrag granskning berättade det heller inte för tv tittarna.Vad fick Uppdrag Granskning att fatta det beslut som enligt reportern var det svåraste hon någonsin fattat? Och innebär det att Uppdrag granskning svek barnet - ännu en gång?#bild=1365025#Sveriges mest mediebevakade skilsmässaSpekulationerna kring skådespelarparet Ola och Noomi Rapace har de senaste veckorna blivit något av en riksangelägenhet. Inte minst på kvällstidningarnas nöjessidor. Och det här väcker frågan hur långt man kan gå i bevakningen av en skådespelares privatliv.För det är just det privata som hängs ut på förstasidor och i ingående granskningar om varför paret nu går skilda vägar och det spekuleras hej vilt om otrohet, svek, missbruk, avundsjuka och stormiga bråk i denna Sveriges mest mediebevakade skilsmässa. Spekulationerna är svepande och bygger ofta på anonyma källor i parets umgänge. Men hur mycket har vi att göra med två skådespelares skilsmässa? De är inte ju inte kungen och drottningen det handlar om. Och inte heller några mediekåta dokusåpakändisar.Vi träffade Ola Rapace i lägenheten på Södermalm i Stockholm för att prata mediekritik, reportrar i trappuppgången och vad man svarar när mamma läst tidningen och ringer och frågar om man ska ha barn med en annan kvinna. Burmas journalistik präglad av decennier av censur #bild=1365059#Valet i Burma blev den väntade parodin på fria och rättvisa val. Och även om Aung San Su Kyi nu ser ut att kanske släppas behåller militärjuntan sitt grepp om landet. Nu när valkampanjen är avslutad och det internationella intresset därmed avtagit så fortsätter den mindre uppmärksammade och mer vardagliga kampen mot förtrycket, där inhemska journalister har att hantera censur och övervakning.Frilansjournalisten Martin Schibbye tog sig in i det slutna landet för att ta reda på vad decennier av censur gör med journalistiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lasermansrapportering på skakig grundDet är klart att parallellen är extremt lockande. Det är inte förvånande att medierna genast börjar tala om 1990-tal och Lasermannen sedan polisen avslöjat sin teori om att Malmö under ett års tid drabbats av skottlossningar mot människor som bara tycks ha ett mörkhyat utseende gemensamt. Redan dagen efter polisens presskonferens om att man kan ha hittat ett möjligt samband mellan ett tiotal oförklarliga mordförsök var rubrikerna tydliga: Sverige hade fått en ny laserman. Men problemet är ju att ingen utomstående än så länge vet vem eller vilka som ligger bakom skotten, än mindre vilket motiv som driver. Och frågan är om det då är rimligt att dra så långtgående slutsatser? Medierna har tittat närmare på mediebevakningen av den påstådda "nya lasermannen". Eva Hamilton försvarar valunderhållning#bild=1339891#SvT gav sig ut på tittarjakt med nya grepp inför valet i höstas. En hel del inspirerat av dansk publicservice-TV som finslipat konsten att få valbevakningen att bli underhållande. Men kritiken har varit hård mot vad som uppfattats som trams o brist på respekt för både deltagarna och för demokratin. Men Eva Hamilton, VD för Sveriges Television, är nöjd - för greppen har enligt henne lyckats locka nya tittare. Men ett inslag i valbevakningen tycker även hon blev fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kritik mot mediernas AfghanistanbildMedier och journalister har i veckan kritiserat försvarsmakten för att mörka sanningen om Afghanistan. Men hur sköter medierna sitt eget uppdrag att bevaka Sveriges enda nu pågående krig? Majoriteten av de bilder som visas från kriget kommer från försvarets fotografer och är noga utvalda av försvarets informationsstab. Det är bekvämt att skylla på en försvarsmakt som styr informationen och som väljer ut bilder på soldater i motljus. Men vad gör våra medier för att ta reda på sanningen om detta vårt enda nu pågående krig?Redaktören som vill ha bögar hängda Under de senaste åren har hatet mot homosexuella i Uganda vuxit. Tabloiden Rolling Stone tog hatet till en ny nivå när man nyligen publicerade en artikel med bilder på ett hundratal påstått homosexuella män med adresser - och åsikten att de borde avrättas. Hang them, hette det i rubriken. Vi på Medierna har pratat med ansvarige redaktören: Giles Muhame i Uganda.Skattepengarna flyttar in i skuggan#bild=1326990#Kommuner och landsting lägger allt mer skattepengar på att köpa in offentlig verksamheter som vård, skola och omsorg från privata företag. Bara sen millennieskiftet har den summan fördubblats, till nästan 54 miljarder kronor. Och det här har fått konsekvenser för insynen.Till skillnad från vanliga offentliganställda en lärare i en friskola inte berätta för journalister hur skattemedel används utan att riskera att få sparken för illojalitet. Allt fler skattekronor läggs på att köpa in verksamhet, samtidigt som det blir allt svårare att granska hur de används.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Självmordet som bröt ett medietabuNär 21-årige Marcus begick självmord i direktsändning på nätet väcktes frågan om hur medierna egentligen förhåller sig till rapportering om självmord. Trots att det i snitt sker tre självmord om dagen i vårt land, är rapporteringen kring detta samhällsproblem omgärdad med starka restriktioner. Självmordet har till och med en särskild paragraf i de pressetiska reglerna. Länge höll medierna helt tyst om självmord, men på senare år har den inställningen börjat luckras upp. I veckan visade det sig hur osäkra medierna är när det gäller självmordspubliceringar. Utgivarna var splittrade och kom fram till helt olika beslut - vissa skrev inte en rad, andra flera uppslag med namn, bild och intervjuer med anhöriga. Medierna har pratat med dem som fattade besluten - och med Marcus familj, om försiktighet, tabun och önskan att slippa vara anonym.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medierna tittar på barnporrNär seriesamlaren Simon Lundström i juni blev den förste att dömas för innehav av tecknad barnporr, gav det upphov till en het debatt om yttrande- och tryckfrihet på kultursidorna. Men debatten präglades av något mycket märkligt: ingen av alla de som debatterade hade med egna ögon sett bilderna de handlade om. Medierna har som första redaktion i domstol fått rätt att se bilderna och därmed kan nu för första gången en utomstående göra en bedömning av bilderna och bevisningen. Mediernas Petter Ljunggren tog med sig en av debattörerna från i somras - Expressens kulturchef Karin Olsson - till Uppsalapolisen.Besvärligt bevaka bemanningsbolag för SvT#bild=1303615#Det stormar på SVT sedan ledningen med kort varsel meddelat att en stor del av deras reportrar som är anställda via bemanningsföretag inte längre behövs och nu måste gå. Att mediebranschens största maktfaktor - SVT - hyr in personal från bemanningsföretag i stor omfattning har länge varit en känslig fråga. I tevehuset är det många som menar att SVT får problem med att kritiskt granska en av de stora samhällsförändringarna det senaste decenniet, den nya arbetsmarknaden – där bemanningsföretag och otrygga anställningar blivit allt vanligare – när man själv sitter i samma situation.Avhopp och släckt sajt plågar Wikileaks#bild=1303629#I somras stod Wikileaks starkt mitt i strålkastarljuset. Det talades om en ny typ av journalistik och Wikileaks var på alla journalisters läppar. Men på senare tid har nyheterna kring nätverket mest handlat om sunkiga sexanklagelser och interna strider. Nu kommer ytterligare uppgifter om allvarliga bakslag mot sajten, då flera nyckelpersoner lämnat samarbetet efter upprörda strider med grundaren Julian Assange. I veckan har Wikileaks helt legat nere. Håller Wikileaks på att rasa ihop?Franske presidenten i strid med medierna#bild=1303619#Den senaste tiden har det kommit allvarliga anklagelser att Frankrikes president Nicolas Sarkozy ägnar sig åt att spionera på journalister, skrämma uppgiftslämnare och gynna mäktiga medievänner. I Le Monde jämförs han med Silvio Berlusconi. Vad är det egentligen som händer? Reportern Magnus Falkehed har intervjuat flera av de ledande aktörerna i den franska mediebranschen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drevets logikDrevet har blivit något av en symbol för journalistmakten - ett skällsord för journalister som springer i flock - hänsynslösa och med blodvittring. Dramaturgin är utstuderad - vinkeln uppgjord på förhand, skurken och offren väl definierade. Det finns inget utrymme för andra förklaringar eller perspektiv - bara två utgångar är möjliga: att göra en pudel och hoppas att det funkar eller att avgå och försvinna från offentligheten på obestämd tid. Det är bilden av drevet.#bild=1292031#Veckans program i Medierna ägnar vi helt åt mediedrevet - om drevets historia och dess mekanismer - vad som får ett drev att gå igång - varför vissa klarar sig och andra går under.Vi tittar på hur drevet förändrats när så mycket numera publiceras på nätet och på de motkrafter som byggs upp för att rädda makthavare och organisationer från att hamna i journalisternas klor och om det faktiskt kan finnas något gott med ett drev.Reporter är Tonchi Percan.Lögnen är största syndenFörre statssekreteraren Lars Danielsson säger att det är drevet som fick honom på fall. Han är kanske den som fallit längst - och tyngst - på grund av ett mediedrev här i landet. Man kan säga att han blev en syndabock för det hårt kritiserade svenska agerandet efter tsunamin - ja, han blev något av en symbol för hela katastrofen - där 543 svenskar och hundratusentals andra miste livet. Och hans skuld kokar ner till att han inte har gett någon riktigt trovärdig redogörelse för vad han gjorde den där förmiddagen annandag jul 2004 efter att tsunamin slagit in över Asiens stränder. #bild=1292041#Han anklagas - bland annat på en uppmärksammad Aftonbladet-löpsedel - för att ha ljugit om sin roll. Och misstanken om lögn är det som mest av allt kan skapa blodvittring i drevet.Motkrafterna mot drevetFredrik Runsjö på PR-byrån Gullers grupp lär makthavarna hur man klarar ett drev - och förutom att inte ljuga - så är en annan viktig del är att etablera en alternativ sanning. Gullers grupp är en del i en bransch som växt lavinartat i takt med att mediernas makt ökat. Hur mycket medieträningen omsätter är svårt att säga - men det är en viktig del av pr-industrin. Det finns knappast någon företagsledare eller myndighetschef som inte har medieträning - för att undvika ett mediedrev. Vi tittar närmare på hur dessa motkrafter jobbar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kent Asp: Expressens valbevakning liknar kampanjen 1976Professor Kent Asp är kritisk mot hur Expressen skött valbevakningen i år.Expressens journalistik om Mona Sahlin och de rödgröna har varit så negativt vinklad att han inte sett något liknande i sina undersökning, som pågått sedan 1979. I Medierna drar han en parallell till valet 1976, då han menar att Expressen inte dolde att man kampanjade för regeringsskifte. Men Expressens Thomas Mattsson ser inte någon kampanj - man har helt enkelt rapporterat negativt om socialdemokraterna eftersom händelseutvecklingen varit negativ - något som valresultatet också visat.Misslyckad s-kampanjVi har träffat politiske konsulten Pär Lönegård, som jobbat med främst socialdemokratiska valrörelser i 20 länder, och bett honom bedöma socialdemokraternas och moderaternas valkampanjer - han är skoningslös mot det socialdemokraterna åstadkommit.Kritik mot DN Debatt-undersökning"Var tredje S väljare bytte block på grund av Ohly” - löd rubriken på DN debatt. Men ingenstans nämndes hur få det var som svarat och hur stor felmarginalen var. Vi diskuterar också det falska citatet i rubriken. DN Debatt har för övrigt länge fått kritik för citatrubrikerna men Bo G Andersson har infört en ny policy. Denna rubrik verkar dock bryta mot nyordningen.#bild=1280612#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Valkampanjare mellan hopp och förtvivlanDet är dagen före valdagen och Mediernas Robert Barkman bjuder på en skildring av PR-spelet bakom valrörelsens kulisser. I tre veckor har han varit en fluga på väggen när Centerpartiets Fredrick Federley och Vänsterpartiets utspelsansvarige Kristoffer Housset drivit sina kampanjer och slagits om uppmärksamheten i gamla och nya medier.I tre veckor följde han dem på möten och måltider, spelade in deras telefonsamtal och frågade om deras strategier. Det ska handla om utspel, spinn, personligt och politiskt - och om grusade drömmar.Programmet som väcker fruktan och hopp#bild=1268627#Sedan valet 2002 har Uppdrag Gransknings sista sändning inför ett riksdagsval en särskild laddning. Då satte Janne Josefssons och Lars-Göran Svenssons inspelningar av invandrarfientliga politiker i valstugor sista spiken i Bo Lundgrens karriär som moderatledare. Partiet förlorade mängder av röster de sista dagarna. Så vad skulle det bli i år? Vi får höra historien om hur kritiken mot tv-programmets granskning av friskolornas vinster börjar långt innan det sänts och hur redaktionen ifrågasätts för att gå vänsterpartiets ärende. Inte alls, säger chefen Lars-Göran Svensson.Onda aningar inför valet i Vitryssland#bild=1268647#Medan vi i Sverige går in i vår valrörelses slutspurt, ligger Vitryssland i startgroparna för sin. Den nittonde december är det dags för vitryssarna att välja president, och nu trappar landets myndigheter upp kontrollen över medierna. Striden om vitryssarnas verklighetsbild står mellan en statlig propagandamaskin och en handfull oberoende medier, som kämpar i en tillvaro där myndighetstrakasserier och hot är vardag. Medierna har träffat en grupp vitryska journalister på besök i Sverige för att studera svensk valjournalistik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Innehållslös valbevakning gynnar regeringenVäljarbarometrar och opinionsmätningar duggar tätt i årets val och mycket av valbevakningen handlar om spelet, opinionssiffror och pseudogranskningar där journalisterna själva hamnar i fokus. Det här ger väljarna en sämre bild av alternativen - men i år har det dessutom lett till att medierna tydligt gynnar ena sidan, nämligen alliansregeringen, och missgynnar den rödgröna oppositionen. Det säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet som har granskat mediebevakningen av valrörelserna sedan 1998. För tidigare valrörelser är det lätt att se vilken som varit huvudfrågan - men i år finns inte någon sådan, anser han. Och så får vi höra några av de mest erfarna utländska korrespondenterna i Sverige ge sin bild av årets valrörelse - även där finns det ett kritiskt perspektiv.#bild=1255898#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör männen bakom kokainboksbråketEn av veckans mest intensiva mediediskussioner har förts i kommentarfältet på en blogg. Den handlar om huruvida polisen styr journalistiken om narkotika, apropå de båda svenska reportageböckerna om kokain som publicerats i år. Magnus Linton - aktuell med boken Cocaina – anklagar Lasse Wierup för att ytterst låta polisen villkora hans och Erik de la Regueras bok om kokainet, som släpptes tidigare i år. Medierna tar en angelägen mediedebatt ut ur bloggosfären och sammanför Linton och Wierup i en debatt. Är det alls möjligt att förespråka en avkriminalisering av droger i den svenska debatten?#bild=1244348#Klickjakt i mätbarhetens tidVi berättar om ”klickjournalistik”, ett fenomen som växt fram i takt med att nätet blivit en allt viktigare plattform för publicering. Aldrig förr har man så exakt kunnat mäta läsarnas intresse för en artikel som idag, när varje klick på de stora nyhetssajterna registreras. Men kritiska journalister menar att jakten på klick är jobbig och ger en skev nyhetsvärdering. Samtidigt finns redaktioner där man gått så långt att man gett journalister betalt efter hur många klick de lyckats få på sina texter. Tillbaka till Sörmon#bild=1244399#Vi följer upp debatten om Nya Wermlandstidningens ”avslöjande” om homosexuell prostitution i strövområdet Sörmon. Artikeln väckte reaktioner eftersom den ansågs förmedla en skräckbild av homosexuella utan att belägga uppgifterna om omfattande sexhandel. Tidningen hade lovat en fortsättning på historien, där den skulle beläggas. Var blev den av? Nu får vi äntligen svar från Rolf Matthies, redaktionschef och ansvarig utgivare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.