Medierna

Uthängningar av brottsoffer kritiserasNyheten om att Wikileaksgrundaren Julian Assange var misstänkt för våldtäkt och anhållen i sin frånvaro spreds snabbt över världen. Misstankarna om våldtäkt kvarstår inte längre, men nyheten har använts av Wikileaks fiender för att skada Assange.Under knappt 24 timmar var Julian Assange på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och anhållen i sin frånvaro. Sedan drogs våldtäktsmisstankarna tillbaka. Idag kvarstår bara misstanke om ofredande. Vad var det egentligen som hände - vi har granskat polisarbetet under de första timmarna.På nätet flödar konspirationsteorierna om att det rörde sig om en ”honungsfälla” för att skada Assange, något som han själv flitigt hävdar. Vad var det som hände? Och hur etiska var egentligen publiceringarna om fallet? Både Assange och de anmälande kvinnorna har skadats svårt av publiceringen - är allmänintresset tillräckligt starkt för att motivera det?Okritisk rapportering om influensarisken#bild=1231984#I våras började en intensiv rapportering om den så kallade svininfluensan, som fick sin kulmen i slutet av året. Sedan försvann rapporteringen och larmen i rask takt. Nu anklagar bland andra Inger Atterstam, medicinjournalist på SvD, journalisterna för att okritiskt ha vidarebefordrat myndigheternas skräckscenerarier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Därför dog LittorinaffärenSommarens stora politiska nyhet var arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins plötsliga avgång och Aftonbladets sexköpsanklagelser mot honom. Men sedan dog affären - utan att vi fick veta vad som var sant. Nu återvänder Medierna och ställer just frågan om varför bevakningen tog slut. Ett svar är att ministerns avgång gjorde att medierna betraktade saken som avslutad - och istället la mer krut på att diskutera Aftonbladets hantering av frågan.I Medierna blir det också en debatt mellan Aftonbladets chefredaktör Jan Helin och DN:s chef för ledarredaktionen Peter Wolodarski om hur tidningarna hanterat Littorinaffären.Sverige blir frizon inte bara för WikileaksSverige har fått status som en frizon för webbplatser med kontroversiellt innehåll. I veckan berättade Wikileaks ledare Julian Assange att han kan komma att flytta till Sverige för att formellt kunna bli ansvarig utgivare för sajten under svensk grundlag. I Medierna tittar vi på hur Sverige och andra länder blir ett slags omvända skatteparadis - informationsparadis där webbplatser som annars skulle stämmas eller stängas kan få yttrandefriheten skyddad.Vart tog Ylva Maria vägen?#bild=1220562#Vi träffar en medial stjärna från förr: Ylva Maria Thompson, som slog igenom i de svenska vardagsrummen som programledare för porrprogrammet Tusen och en natt. Vad gör hon idag? Och vad hände med porrdebatten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Seriedebatt utan underlagEfter domen i juni där en seriesamlare dömdes barnpornografibrott har lagstiftningen diskuterats och kritiserats på kultur- och debattsidor. Men ett problem har varit att bilderna som domen bygger på är sekretessbelagda och ingen utomstående som vill granska domen kan titta på bilderna. Följden blir att artiklarna illustreras med lagliga bilder och att de som för diskussionen gör det utifrån vad någon annan sagt att bilderna föreställer. Polisen anklagar nu kultursidorna för att ge en missvisande bild av vad det handlar om för teckningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strid om mediebilden av bulgariska bärplockareI veckan har en publicistisk debatt brutit ut i Gävle, där konkurrenttidningarna Gefle dagblad och Arbetarbladet har helt olika syn på hur man ska skildra konflikten kring en grupp bulgariska bärplockare som slagit läger i skogarna kring Hamrånge. I Arbetarbladet får ett medborgargarde komma till tals med historier om hur bärplockarna begår brott och skräpar ner. På Gefle dagblad är man kritisk till Arbetarbladets skildringar, som man anser skapar ett ”vi-och-dom”-perspektiv och man låter istället polisen uttala sig kritiskt om dessa historier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Det var en kamp mot klockan”#bild=1192435#De över 90 000 hemliga dokumenten från krigets Afghanistan, som till största del nu ligger på Wikileaks, var inte bara den största läckan vi sett. Det som gjorde publiceringen av materialet möjlig var också ett unikt samarbete mellan Wikileaks och tidningarna The Guardian, New York Times och Der Spiegel. Wikileaks grundare Julian Assange har stått i fokus i debatten i veckan men en av nyckelpersonerna i hela den här historien, och spindeln i nätet, har varit tidningen The Guardians stjärnreporter Nick Davies. För Medierna berättar han den spännande historien om vad som föregick veckans stora världsnyhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ifrågasatt skadeståndAtt personer som varit felaktigt frihetsberövade kan få skadestånd om de hängts ut av medier ifrågasätts. Systemet har kritiserats utifrån att det är skattebetalarna som får betala, när främlingsfientliga skvallersajter på nätet hänger ut misstänkta brottslingar. Och även den nya Justitiekanslern, Anna Skarhed, tycker att systemet borde ändras. Men på JK tycker man inte att det handlar om vem som betalar i första hand, utan om svårigheten att ”mäta” publicistiskt lidande i pengar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mobilfilm ledde till åtalDet blir åtal i fallet med bloggaren Jesper Nilsson som filmade polisen. Händelsen i tunnelbanan ledde till stora rubriker sedan Jesper lagt upp bildsekvensen på sin blogg och twittrat om det. Mobilfilmen blev avgörande, både för uppmärksamheten i etablerade medier och som bevis i polisens internutredning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drev – mot journalisternaSven Otto Littorins avgång slog ned som en bomb i Almedalen tidigare i veckan. Få journalister granskade den berättelse som han gav på presskonferensen om att han utsatts för ett mediedrev och nu lämnade ministerposten mitt i valrörelsen för barnens skull. Medierna var tvärtom snabba med självrannsakan och diskussioner om i fall den politiska bevakningen nu gått för långt. Men skutan vände när Aftonbladet publicerade en helt annan version. Kritik mot laddat Kaliber Radioprogrammet Kalibers scoop i början av juni där medlemmar i religiösa ungdomsförbund berättade öppet om att de tycker utlevd homosexualitet är en synd fick stort genomslag. Reportaget fick Ungdomsstyrelsen att omedelbart inleda en utredning av om de här organisationerna verkligen lever upp till kraven för att få miljontals kronor i bidrag. Och trots de röster som Kaliber hade inifrån förbunden kom förbundet i veckan fram till att homosexuella kan vara medlemmar på samma villkor som andra. Samtidigt anklagas Kaliber för att ha vinklat sin historia för hårt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kamp mellan sekretess och öppenhetFallet Göran Lindberg är ett av de största sexbrottsmålen i modern tid. Men fallet har präglats av hemlighetsmakeri och det har fått journalister att ta strid för ökad offentlighet. I den striden stod två tunga principer in i det sista mot varandra och inte förrän i måndags beslutade tingsrätten att släppa stora delar av förundersökningen. Medierna har tittat närmre på kampen om offentligheten, men också på vad som hände sedan. Vem vinner på offentligheten och hur påverkas rättegången?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett sekels kontroll av radionRadions ställning i Sverige har varit en omstridd politisk fråga i nästan 100 år. Nu ger vi åter chansen att höra Mediernas program om hur Sveriges radio under alla år varit uppbackat av statsmakten, samtidigt som de kommersiella stationerna hållits tillbaka. I dag finns lokala reklamkanaler, men så sent som för en vecka sedan antog riksdagen en ny lag om radion, utan att skapa verkligt rikstäckande reklamkanaler, trots löften från alliansregeringen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.