Nördarnas podd

I veckans avsnitt av Nördarnas podd öppnar David med ett resonemang om vänskap över gränserna – från Uzbekistan till Facebookgruppen där lyssnarna tipsar om nya serier. Men snart tar samtalet en ny riktning när Patrik och David äntligen får besök i poddstudion: Pontus Roos, känd från LinkedIn och älskad för sin målmedvetna personlighet och sin passion för musik.

Pontus beskriver hur livet som fritidsgårdsrockare på 90-talet formade honom – från bandet Welfare till den ikoniska Ibanez RG 570 och ett arv av VHS-inspelningar som nog borde förbli osedda. Efter många års paus från musiken hittar han tillbaka, tack vare dotterns nyväckta intresse för piano och Kents låtar. Det blir en berättelse om att återupptäcka glädjen i att skapa, och om att jaga perfektion i något som egentligen inte går att bli färdig med.

Han berättar om sitt nördprojekt att lära sig spela Pachelbels “Canon in D major” – utan att kunna noter, bara med hjälp av YouTube och en rejäl dos envishet. Fyra år senare sitter stycket, till familjens både stolthet och irritation. Sedan följer gitarrens återkomst: Gary Moore-solo i “Out in the Fields”, utan hörlurar och med maximal ljudvolym. Perfektion är aldrig målet – men drivet att klara det omöjliga är alltid där.

Samtalet rör sig vidare in på mål, motivation och mänsklighet. Pontus berättar hur han som entreprenör jobbar målstyrt ända in i detaljnivå – ner till exakt klockslag, plats och företagsnamn för sin framtida “exit”. David, å andra sidan, erkänner att han inte har ett enda mål i livet – och att det faktiskt fungerar alldeles utmärkt. Det blir en öppen och humoristisk diskussion om varför vissa människor behöver mål för att drivas framåt, medan andra hämtar sin energi ur nyfikenhet, glädje och passion.

Dessutom hinner de prata om människans bristande självdisciplin, om Ozempic och att det faktiskt “måste vara okej att ge upp ibland”. Och såklart – om nörderi på allra högsta nivå: från Dalarna som kunskapsområde till YouTube som musiklärare.

Mot slutet bjuder Patrik på sin egen nördhistoria: kampen för att bygga ett trådlöst surroundsystem i ett hus där projektorduken går ner framför dörren. Det blir ett samtal om smarta högtalare, Sonos, Google Home och den eviga kampen mellan design och teknik. David avslutar med sitt eget projekt – att platsbygga möbler med IKEA Ivar – och konstaterar att det är minst lika mycket nörderi i en perfekt passad låda som i ett gitarrsolo.

Ett avsnitt för dig som älskar att förlora dig i passionen för något – stort eller smått.
För dig som vet att det ibland är helt okej att bara vara “medioker nörd” på ett kvarter i Mora, men med full inlevelse.

🎸 Länkar från avsnittet:

Gary Moore - Out in the Fields: https://youtu.be/xsKpazeA5L8?si=y0b7iG6s0BHtfVYW

Pachelbels - Canon in D major: https://www.youtube.com/watch?v=0MlVjAH7F1I&list=RD0MlVjAH7F1I&start_radio=1

Gary Moore - Still Got The Blues: https://www.youtube.com/watch?v=HtmV2I4Fl7Q

I det här avsnittet av Nördarnas Podd med programledarna Patrik Stenberg och David Stavegård får vi följa med på en riktigt bred resa – från byggvaruhus‑jeans och pappa med elektronikbakgrund till kroppsideal genom historien och medicinska injektioner. Kort sagt: så här ser det ut när nördar möter samhälle, vetenskap och vardag.

Ämnet för dagen – ett läkemedel blir viktminskning
– De diskuterar hur ett läkemedel, Ozempic, ursprungligen för typ 2‑diabetes (substansen Semaglutid) har fått en massiv omsvängning när viktminskning upptäckts som bieffekt.
– Godkänd i USA 2017 för diabetes.
– Diskussion om influencers, kändisar och hur detta sprider sig som marknadsföring.
– Perspektivet: “Borde detta vara för alla eller bara vissa?” – och vilket ansvar läkemedelsindustrin och marknaden har.
– Även biverkningar nämns: illamående, magsmärtor, risk att gå upp igen när man slutar.

Kroppsideal genom historien
– Vi backar långt i tiden: från cirka 25 000 f.Kr. (t.ex. fertilitetssymboler) till antikens Grekland med muskulösa män och mer återhållsamma kvinnliga former.
– Medeltiden: rundare kroppar kunde signalera rikedom. 1700‑ och 1800‑talet: korsetter och timglasform. 1920‑talets “flapper”, 1950‑talets kurviga ideal, 1960‑talets smalhetsideal.
– 2000‑talet och sociala medier: trycket ökar, filter används, “beauty fi­­”‑appar skapar orealistiska bilder.
– Slutsats: “Det är inte individens kropp som är problemet – det är normen.”

Nördig inblick
– David delar att han har börjat undersöka stadsutveckling och varför städer växer där de gör (exempelvis vattenvägar, hamnar, träsk­områden). Han nämner att det inte alltid behöver dokumenteras i databaser — ibland får man bara vara fascinerad.
– Patrik nämner prototypen av en app som ska analysera smuts på lacken och ge steg‑för‑steg‑guider – ett tydligt nördprojekt med teknologi och vardag ihop.

I detta avsnitt av Nördarnas podd med värdarna Patrik Stenberg och David Stavegård gräver vi ner oss i mätningar, data och tekniska hjälpmedel inom sport och idrott. Patrik tar kommandot då ämnet inte är Davids vardag — men han visar ändå prov på att ha koll. De diskuterar allt från wearable‑sensorer och GPS‑taggar till återhämtning, prestation och etik: Var går gränsen mellan smart träning och digital “doping”? De tar upp hur träning, statistik och algoritmer börjar bli vardag även för motionärer.

David berättar att han nyligen gått 10 000 steg varje dag i över 1 100 dagar i rad, och Patrik visar hur han varje måndag sedan 2007 sammanställt sin vikt. Det här blir en bra inkörsport: mätning för att förstå sin vardag, sin kropp, sin träning.

– Wearables: klockor, ringar, plåster som mäter puls, steg, VO₂‑max och annat.
– Sensorer i skor som analysera löpsteg och belastning.
– GPS‑taggar och/eller “BH‑västar” för fotbollsspelare som mäter hur långt och hur hårt de springer.
– Algoritmer och AI‑verktyg som bearbetar datan och ger rekommendationer.

De ställer frågor som:

• När går det för långt att tillåta sensorfeedback i realtid under tävling?
• Vem äger all data som samlas in – spelaren, laget, sponsorn?
• Kan motståndaren utnyttja dataläckor till sin fördel?
• Hur skiljer sig ”smart träning” från otillåten fördel?

– Även om alla har tillgång till samma teknik så avgörs mycket ändå av genetiska förutsättningar, mental styrka och träningsvilja.
– Återhämtning, kost och sömn diskuteras som minst lika viktiga som själva träningen i sin effekt.

De blickar framåt: fler sensorer, mer datainsamling, större roll för AI/coacher som jobbar med algoritmer och inte bara “traditionell” coachning. Motionären hamnar också i bilden — tekniken blir för alla, inte bara för eliten.

I det här avsnittet av Nördarnas Podd tar värdarna Patrik Stenberg och David Stavegård ett kliv utanför sina sedvanliga “nördiga” ämnen – och ger sig in i det psykologi­tunga och starkt personliga: psykopati.
Avsnittet börjar lekfullt men ganska snabbt blir det tydligt att det kommer att handla om något djupare och mer emotionellt. David öppnar upp om sin egen historia, en relation – eller snarare ett komplicerat samspel – med någon som han idag tvekar på om hen var “psykopat eller inte”.

Patrik och David diskuterar hur begreppet “psykopat” ofta används slarvigt — i tv‑serier, filmer och populärkultur — och hur verkligheten är betydligt mer nyanserad. T.ex. att det inte alls handlar om att alla psykopater är kriminella eller sitter inne. David säger:

“Det är faktiskt fungerande människor i vardagen.”
Han refererar till att psykopati ­kan ses som ett personlighet­smönster med drag som ytlig charm, manipulativt beteende, impulsivitet – och stor brist på empati.

De nämner även att det finns checklista och skattningsverktyg, som Robert Hare’s “PCL‑R” (Psychopathy Checklist – Revised) med ca 20 frågor och maxpoäng på 40, där över ~30 poäng enligt amerikansk praxis skulle klassas som psykopati.

I samtalet går de igenom skillnader och likheter mellan psykopat, sociopat och narcissist.

• Psykopat: ofta neurologiskt grundade personlighetsdrag, beräknande, ser flera steg framåt.
• Sociopat: mer formad av sin miljö, oförutsägbar och känslostyrd.
• Narcissist: behov av ständig bekräftelse, kan visa empati men drivs ofta av makt och beundran.
  De poängterar att gränserna är flytande – det handlar om ett spektrum, inte svart/vitt.

Ett starkt budskap är att sådana personlighetsdrag inte bara finns i filmer eller kriminalitet — utan kan finnas bland kollegor, vänner, chefer, i vardagen. David räknar på: med ~1 % av befolkningen uppskattas ha psykopatiska drag (”1 på 100”) — vilket gör att chansen att stöta på någon är större än man kanske tänker.

Höjdpunkten i avsnittet blir Davids egna erfarenheter:

• Han berättar om ett internet­forum (Helgon.net) där han blev bekant med en person som utåt hade en trovärdig image — men där mycket visade sig vara fabricerat.
• Personen (benämnd “Katarina” i berättelsen) ljög bland annat om arbete, bostadssituation, relationer.
• David och en vän började “nysta i” historien och upptäckte stora luckor och felaktigheter.
• Det hela blev emotionellt tufft för honom: skuld, förvirring, pengar som aldrig åter­lämnades.
• Han beskriver hur det inte handlade om ett dramatiskt kriminellt fall, men om ett psykologiskt spel där han kände sig manipulerad och lurad — “väldigt väldigt manipulativ och övertygande”.
• Han reflekterar över huruvida det han upplevde var psykopati — eller något annat – och att “jag vet inte om hon var psykopat eller vad…”

Mot slutet av samtalet pratar de om hur man kan vara vaksam, vilka varningssignaler man kan ha i åtanke, och vikten av att inte döma för hårt — då “alla charmiga, karismatiska, självsäkra personer” inte automatiskt är psykopater.
Men att om man känner: “det känns fel”, “pusselbitarna stämmer inte” – då är det värt att lyssna på sin inre röst.

• David berättar om sitt egna nördiga “projekt” med Excel‑dashboards, steg­räknande, YouTube‑kanaler.
• Patrik reflekterar över hemside­projektet för podden — och hur även i nördig vardag kan man behöva “nörda” ner sig för att förstå det större.
  Det blir alltså paralleller mellan att “nörda” i teknik eller data – och att “nörda” psykologiska mönster och beteenden.

Vad är en psykopat – och hur skiljer det sig från andra personlighetsdragOlika begrepp – psykopat, sociopat, narcissist“De går omkring bland oss”Davids personliga berättelseVad kan man göra?

I detta specialavsnitt av Nördarnas podd ger sig värdarna David Stavegård och Patrik Stenberg in i höstens mörka och lite skrämmande hörn – med både teknik, tradition och ett djupdyk ner i varför vi firar som vi gör. Det börjar med ett tekniskt pirr: David berättar om en IT‑säkerhetspodd där någon riktade en satellitmottagare mot stora satelliter och kunde fånga upp okrypterad data – allt från telefonsamtal till styrsystem för vattenreservoarer. Tekniken är kanske inte spöklik – men att någon kan läsa realtidsdata från rymden ger definitivt rysningar.

Men ämnet tar snabbt en annan vändning: på agendan står nämligen högtiderna Allhelgona och Halloween: vad är ursprunget? Vad skiljer dem? Och varför firar vi överhuvudtaget? Patrik – som själv beskriver att han inte varit särskilt engagerad i högtider tidigare – reflekterar över hur traditionerna kommit in i hans liv genom barn och dekorationer, 3D‑skrivna pumpor och levande ljus. David beskriver att – även om han är ateist och inte firar religiöst – så finns det ändå värde i att stanna upp och minnas de som inte är kvar.

Ursprung och betydelse av högtiderna
– De fördjupar sig i att Halloween härrör från den keltiska festen Samhain, där man trodde att gränsen mellan de levande och de döda var extra tunn – och därför kunde göra sig redo för övergången till vinterhalvåret.
– Samtidigt går samtalet in på hur Allhelgona i Sverige blivit en mer stillsam och andäktig tradition – att tända ljus på kyrkogårdar, minnas de döda och skapa en gemenskap i mörkret.
– David och Patrik diskuterar hur Halloween och Allhelgona överlappar – i tid, i teman och i hur vi firar – och hur det ibland uppstår förvirring om vad som är vad.

Personliga reflektioner och vardagsnörderi
– Patrik berättar att han börjat fira Halloween med barnen – dekorationer, pumpor, 3D‑utskrifter och utklädnader. Vardagsnördigt på ett härligt sätt!
– David reflekterar över att ha mindre tid för eftertanke i vardagen – men att ­här finns ett tillfälle att faktiskt tända ett ljus och minnas – vilket han själv gör då det råkar vara hans mormors födelsedag.
– Samtalet glider även in i boktips‑läget: för yngre läsare (8‑12 år) och för mellanstadieåldern/tonår (12‑15 år) ges exempel på läskiga och spännande böcker – från Spökhusets hemlighet till Lockwood & Company med detektiv‑spöktema.

Teknik och säkerhet – ett oväntat sidospår
– Det börjar ju med satellitdata‑avslöjandet: alltför många system går okrypterade via satellit och är åtkomliga – vilket skapar en slags modern skräckberättelse i teknikens värld.
– David berättar också om sitt “nördprojekt”: att undersöka moln‑plattformar som Nextcloud – ett alternativ till amerikanska molntjänster där du kan äga din data, köra office‑paket, chat, kalender, helt decentraliserat.
– Patrik kommenterar hur allt verkar gå i vågor – från att alla skulle ha “allt i molnet” till att vissa myndigheter nu backar och kör eget.

Om du tycker att ämnen som traditioner, högtider och varför vi gör som vi gör är intressanta, och om du gillar när teknik och vardagsliv möts – då är det här ett avsnitt för dig. Det bjuder på både kittlande rysningar (satellitdata!), grundlig nördfakta (pumpor, maskerad, boktips) och lite eftertanke (att minnas de döda, att stanna upp). Dessutom är humorn – Patrik och David visar återigen att nördighet kan vara både bred och djup, och att man kan kasta sig mellan bankssystem och Halloween‑pumpor utan att tappa greppet.

Huvudpunkter i samtaletVarför lyssna på just detta avsnitt?

I det här avsnittet av Nördarnas podd tar Patrik och David med dig på en djupdykning i Spotifys historia, teknik och framtid. Från ett studentrum i Rågsved till en av världens största musikplattformar – resan är minst sagt fascinerande. Vad började som ett försök att få bukt med piratkopiering har idag blivit en självklar del av vår vardag. Men hur ser vägen dit egentligen ut? Och vart är Spotify på väg?

Patrik berättar om en intervju med Daniel Ek, där grundaren berättar att han redan i 20-årsåldern sålde sitt första techbolag och blev ekonomiskt oberoende. Men det var inte förrän Spotify grundades 2006 – och lanserades 2008 – som hans namn började bli känt utanför teknikvärlden. Ek och medgrundaren Martin Lorentzon lyckades inte bara få med sig investerare som Sean Parker (Napster) och Facebooks gäng, utan även övertala skivbolagen att haka på den då nya streamingmodellen.

Det blir en livlig diskussion om övergången från att äga musik till att streama den, och David berättar hur han initialt provocerades av Spotifys språkbruk – "mina spellistor" trots att han inte ägde låtarna. Musik är något djupt personligt för honom, och även idag köper han CD-skivor och konsert-DVD:er för att ha ett fysiskt bibliotek.

Tekniskt sett har Spotify gjort enorma framsteg. De senaste funktionerna med lossless-ljud ger äntligen audiofiler något att jubla över – även om det snabbt äter upp utrymme på mobilen. David noterar hur Spotifys algoritmer inte bara förbättrats för ljudkvalitet, utan också blivit skrämmande bra på att förutsäga vad du vill lyssna på. Discovery Weekly, DJ-funktionen och "för dig"-spellistor är bara några exempel.

Men det finns en baksida: algoritmerna sabbas snabbt om barnen får låna mobilen. "Min dotter förstörde hela min spellista med Demon Hunter", suckar David. Det leder till en annan aspekt av Spotify: deras satsning på familjeabonnemang, exklusiva poddar och framtida innehåll. Vi får höra om poddstudios i Stockholm, investeringar i AI och framtidsvisioner som sträcker sig långt bortom bara musik.

Samtalet glider in på affärsmodellen, konkurrensen från Tidal, Apple Music och YouTube – och frågan om Spotify någonsin kommer bli lönsamt. Trots att företaget har miljontals användare och en stark premiumbas, är det först nu man börjar ana vinst i horisonten. Och vad händer om Spotify börjar tillverka egna högtalare? Kommer de gå samma väg som Sonos – eller göra något helt nytt?

Avsnittet avslutas med sedvanliga nörderier: Patrik vurpar på hockeyträningen och beställer hjälm för tusenlappar, David spiller kaffe i sitt tangentbord och går all-in på mekaniska switchar. Allt är som vanligt i Nördarnas podd – där nördiga djupdykningar möter vardagens små missöden.

Så luta dig tillbaka och följ med på en resa från CD-skivor till algoritmer, från Rågsved till globala AI-satsningar. Vad har Spotify gjort med musikvärlden – och vad gör de härnäst?

I det här avsnittet dyker Patrik och David ner i en spännande historisk och psykologisk resa – de pratar om David Wessler (Wechsler) och hur hans tester har format vår syn på intelligens, IQ och testmetodik. Det som på ytan verkar vara en nördig akademisk djupdykning blir också personligt när Patrik berättar om hur han själv ingått i forskningsstudier.

• Bakgrund till Wessler / Wechsler:
  Wessler föddes 1896 i Rumänien, emigrerade till USA, tog doktorsexamen vid Columbia, och utvecklade sina tester i en era där tidigare IQ‑tester hade tydliga begränsningar.
• Kritik mot äldre IQ‑tester och mental ålder:
  Patrik och David diskuterar hur tidigare modeller (mental ålder) blev problematiska när man nådde vuxen ålder – och hur Wessler införde avvikelse‑IQ (att jämföra med genomsnittet för åldersgruppen) och standardavvikelse.
• Struktur i Wesslers tester:
  Testerna delas ofta i två breda delar (verbal / prestanda eller performance), men i senare versioner kompletteras med arbetsminne och bearbetningshastighet.
• Moderna versioner:
  De pratar om hur Wechsler‑testerna har utvecklats: WAIS, WAIS‑III, WAIS‑IV och att WAIS‑V planeras i vissa länder.
• Praktisk erfarenhet och personliga reflektioner:
  Patrik berättar om att han ingått i forskningsstudier där han gjort IQ‑tester. Det blir samtal kring hur man tolkar delskalorna när vissa delar glänser medan andra ligger lägre.
• Begränsningar i IQ‑mått och meningen med att mäta intelligens:
  Patrik och David resonera kring hur ett enda IQ‑tal är en förenkling – hur intelligens består av flera dimensioner och hur tester också kan peka på inlärningssvårigheter eller ojämn prestationsprofil.
• Slutreflektion och nördig fråga:
  Avsnittet avslutas klassiskt när Patrik ställer poddens favoritfråga: “vad är det nördigaste du har påverkat på sistone?”, och David svarar att han jobbar intensivt med sin kommande Excel‑fokuserade bok.

Detta avsnitt är guld för dig som:

• är intresserad av psykologi, intelligensmätning och hur moderna IQ‑tester fungerar
• vill höra konkreta exempel på hur man tolkar resultat hos barn och vuxna
• gillar en blandning av akademiskt djup och personliga anekdoter
• vill följa med i hur klassiska testmodeller fortfarande påverkar utbildning, rekrytering och forskning

Varför lyssna?

I det här avsnittet av Nördarnas podd dyker Patrik Stenberg och David Stavegård ner i en av Sveriges mest ikoniska politiska skandaler: Tobleroneaffären. Vi pratar om hösten 1995, då Mona Sahlin – dåvarande vice statsminister – använde statens betalkort för privata inköp. Det blev startskottet för ett massivt mediedrev, en politisk kris och början på en berättelse som fortfarande ekar i svensk politisk kultur.

Men hur kunde några inköp av choklad, hyrfilmer och barnkläder leda till att en hel statsministerkarriär gick upp i rök?

Vi pratar om:

• Vad som egentligen hände i Tobleroneaffären
• Mediedrevets kraft och varför det slog så hårt mot Mona
• Varför affären än idag ses som sinnebilden av en politisk skandal
• Genus- och klassperspektiven bakom reaktionerna
• Hur skandalen påverkade den svenska synen på moral, politik och transparens

Vi spårar affärens konsekvenser – från Mona Sahlins avhopp till hennes försök till comeback som partiledare 2007. Trots en lång politisk karriär blev stämpeln från Tobleronen aldrig riktigt avtvättad. Vi ställer frågan: Hade det här ens blivit en nyhet idag?

Dessutom pratar vi om mediala symboler, moralpanik, foppa-tofflor, VHS-band med oväntat innehåll, kontorsstolar som kostar mer än en månadshyra och varför vissa partiers skandaler rinner av medan andra bränns fast.

Vi återbesöker också några andra skandaler i svensk politik – från Carl Bildts privatflygningar till dieselpickups, båtmiljöfusk och misstänkta kvitto-klippningar.

🎙️ Allt detta med en rejäl dos humor, nörderi och nostalgi. Det här är ett avsnitt du inte vill missa – särskilt om du gillar svensk samtidshistoria, politik, medielogik och kanske en liten bit Toblerone.

👉 Lyssna nu på avsnitt 90-någonting av Nördarnas podd – där vi som vanligt tassar runt i samtidens skuggor.

Glöm inte att prenumerera och tipsa en kompis – så kanske vi blir fler än två som lyssnar. ✌️

I det här avsnittet slår David och Patrik följe på en upptäckts­färd som går från älgar och vardagsanekdoter till en mikroskådning av världens mest tätbefolkade ö — Migingo Island i Victoriasjön. Allt paketerat med glada övertramp i ordvitsar, nördighet och existentiella funderingar.

• Avsnittet öppnar med humoristisk lek kring en gammal “älg‑episod”, och sätter tonen: vi är tillbaka i skämtens rike.
• David beskriver hur han vandrat genom Göteborg och undvikit “Blöteborg” i blåst och regn.
• Temat för samtalet: slöskrollande på Facebook, som leder vidare till …
• Migingo Island – en liten ö mellan Uganda, Kenya och Tanzania som blivit extremt tätbefolkad (200‑500 invånare, beroende på säsong).
• Diskussion om hur folk bor, fiskar och lever där: plåtskjul byggs tätt, stigar mellan husen, polisstationer från två länder, ingen biltrafik, begränsad sanitär infrastruktur och delade toaletter för troende män och kvinnor.
• De tar upp historien om gränstvister mellan länderna, koloniala kartor och hur boende ibland pendlar in och ut beroende på fiskesäsong och ekonomiska möjligheter.
• Nilabborren — stor fisk som exporteras till Asien — nämns som ett ekonomiskt nav.
• Sen glider samtalet över i “nördig punkt”: Patrik har räknat trappsteg på hotellet under semester, räknat 300 steg upp till ett tempel och diskuterar listor på svenska byggnader med flest trappsteg (Uppsala domkyrka, Citygate, Turning Torso osv.).
• Sist men inte minst: David berättar om sitt bokprojekt – han jobbar på en ny bok om Excel, har samlat in input via mailinglista och börjat skriva under tågresor.

Vad handlar avsnittet om?

I detta avsnitt av Nördarnas Podd tar David med oss på en nostalgisk och nördig djupdykning i den legendariska hemdatorn Commodore 64 – maskinen som satte en hel generation framför skärmarna och banade väg för både programmerare, gamers och tekniknördar världen över. Patrik, som själv inte hade en C64 i barndomen, lutar sig tillbaka och låter David blomma ut i ett nördigt kärleksbrev till C64:an.

🎙️ Vi får höra om:

• Hur C64 blev världens mest sålda datormodell med uppskattningsvis över 12 miljoner sålda enheter.
• Den tekniska specifikationen som fascinerade: 64 KB RAM, 6510-processor, 16 färger, sprites och den ikoniska ljudkretsen SID 6581.
• Kreativa sätt att pressa maskinens gränser – från grafiska tricks med sprites till hur ljud kunde skapas genom att slå av och på kretsar.
• Lagringens utveckling från kassettband och disketter till cartridges, samt David och Patriks personliga minnen av långsamma band och snabbare laddlösningar som Final Cartridge III.
• Hur C64 var en inkörsport till programmering för en hel generation – inklusive David som skrev sitt första Tetris vid nio års ålder.
• Retrokulturens återfödelse: emulatorer, retrospelmässor, nysläppta demoscener och till och med ett modernt magasin om C64.
• Historien om hur en YouTuber köpte upp rättigheterna till Commodore-varumärket och nu vårdar det med respekt för communityn.

Vi pratar också om:

• Skillnaderna mellan den europeiska och amerikanska modellen.
• De kultförklarade joysticken Tac-2 och varför vissa versioner är samlarobjekt idag.
• Roliga anekdoter, som David som hackade Samantha Fox Strip Poker – och gjorde det rumsrenare.
• Och såklart – varför C64 fortfarande lever vidare i form av nya miniversioner, merchandise och passionerade entusiaster.

Det här avsnittet är ett måste för alla som minns hemdatorns guldålder, men också för dig som är nyfiken på varför C64 blev så inflytelserik i teknikens historia.

🔗 Länkar:

Nollmeridianen, Davids "Veckans nördigaste"
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nollmeridian

📼 Commodore 64 var inte bara en dator – det var en rörelse. Och än idag lever den kvar, i både kod och hjärtan.

👉 Lyssna nu och nörda ner dig med oss!