Är konservativas bild av den tid som var bara en fantasi? Blott ett utslag för nostalgi? Kanske, men är det inte så att denna nostalgiska fantasi lägger grunden för den utopi som man strävar emot? Vi läser Lisa Magnusson i Dagens Nyheter och resonerar vidare.

Dessutom läser vi Paulina Neuding i Svenska Dagbladet om blatteskatten. Eller ja, hon benämner den inte så, men tycker det är viktigt att vi preciserar att det rör sig om “invandrargäng” och inte bara “gäng” i allmänhet som sprider sociala oro. Allt fler talar helt enkelt om problemen, men förändrar det någonting? Vi talar om tomt snack, metapolitik och overtonfönster.

Så klart bjuder vi också på en sommardikt, och så drar vi ett nytt problem ur rasismtombolan!