Nyhetspodden

Kriget i Ukraina nådde Finland när två ukrainska drönare kraschlandade i Kouvola den 29 mars. Vad hände egentligen?

Reporter Dan Granqvist berättar om händelseförloppet från söndag morgon när räddningsverket fick larm om en "mindre flygolycka". Den ena drönaren har identifierats som en ukrainsk attackdrönare med ett vingspann på nästan 7 meter.

Avsnittet är inspelat måndagen 30.3.2026 klockan 14.30, utgående från den information som fanns om händelserna då.

Miljontals människor bygger i dag romantiska relationer med AI-chatbottar, de rollspelar liv tillsammans och skapar en känsla av närhet som upplevs som verklig. Bakom utvecklingen finns hundratals miljoner euro och ett växande globalt fenomen.

Många användare beskriver AI som mer närvarande och lyhörd än mänskliga partners. För vissa kvinnor i Kina handlar det om att fly patriarkala relationer.

Men AI-relationer kan hindra varaktiga mänskliga band, särskilt för utsatta grupper. Och bakom tekniken finns ekonomiska och politiska intressen som kan påverka oss subtilt – utan att vi märker det.

Nyhetspodden gästas av Niclas Kaiser, som forskar i AI och människor.

Krisen i Hormuz-sundet är en större störning på oljemarknaden än alla 1970-talets oljekriser tillsammans. Men allvaret syns inte ordentligt på varken börserna eller i oljepriset utan ett bedrägligt lugn råder på finansmarknaden, säger den prisbelönta ekonomijournalisten Andreas Cervenka. Det beror delvis på att Trump ofta gör bombastiska utspel som han sen backar ifrån. Marknaden räknar alltså helt kallt med att så sker även nu.

Men det kan vara en falsk förhoppning, för störningen är reell. Enorma mängder olja och gas, men också konstgödsel, helium för elektronikindustrin och kemikalier för medicinteknik kommer inte fram.

Priset på bensin och flygbränsle har stigit kraftigt, i Asien har man börjat ransonera. I Filippinerna råder nationellt nödläge, Japan uppmanar befolkningen att inte börja hamstra. Liknande effekter kan komma till Europa nästa vecka.

Hur påverkas din privatekonomi och vad kan en småsparare göra? Vad ska man hålla ögonen på? I Nyhetspodden ger Andreas Cervenka sin analys av läget.

USA:s och Israels krig mot Iran har nu pågått i snart en månad. Oljepriserna, börskurserna och Gulfstaterna är i gungning.

För Donald Trump går kriget inte som på Strömsö – Trump hotar och backar, men målen går hela tiden nedåt och det blir allt svårare för USA att ta sig ur det man har startat. Det säger Antti Kuronen, prisbelönt utrikesredaktör och nyutnämnd specialredaktör för Yles Mellanösternrapportering.

Kuronen har besökt Iran flera gånger. I Nyhetspodden beskriver han både Iran som land, och vilken kalibers motståndare landet utgör.

Det är inte alltid den största som vinner. I det asymmetriska kriget som nu förs är Irans mål att komma åt USA genom att försätta världsekonomin i kris.

Danmark förberedde sig för krig mot USA och flög både soldater, sprängämnen och blodpåsar till Grönland. Några få månader senare utlyser statsminister Mette Frederiksen val och idag (24.03.2026) väljer danskarna vem som ska styra Danmark de kommande fyra åren.

Hur Grönlandskrisen påverkade den danska politiken diskuterar vi i dagens avsnitt tillsammans med Svenska Yles Nordenkorrespondent Magnus Swanljung.

Då Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina för fyra år sedan rullade pansarfordon över gränsen. I dag står drönare för 80 procent av förlusterna. Gamla fiskenät spänns över landsvägarna för att skydda transporter i östra Ukraina från drönarattacker.

Kriget har blivit ett laboratorium där framtidens krigsteknik utvecklas i realtid. Drönarna fjärrstyrs ännu av människor, men nästa steg är AI-styrda vapen som fattar egna beslut.

Nyhetspodden gästas av utrikesredaktör Dan Helenius som nyligen besökt Ukraina, och bekantat sig med drönarkriget och utvecklingen av ny krigsteknik. Hur kan krig se ut i framtiden och var det onödigt av Finland att köpa 64 nya jaktplan för 10 miljarder euro om framtiden handlar om AI och drönare?

Inför presidentvalet lovade Donald Trump att sätta America First och inte starta några krig. Kriget i Iran är nu inne på sin tredje vecka, och startades av ingen mindre än Donald Trumps USA.

Till följd av kriget, som spridit sig till också andra delar av Mellanöstern, har Iran stängt det viktiga Hormuzsundet för bland annat amerikanska oljetransporter. Det här syns direkt i den vanliga amerikanens plånbok, då bränslet blir dyrare. Nu har bensinpriset stigit med 27 procent.

Svenska Yles USA-korrespondent Josefin Flemmich gästar Nyhetspodden för att analysera vad amerikanerna tycker om det pågående kriget, hur stödet för Trump ser ut och hur kriget går att motivera med America First-politiken.

AI tar över allt fler jobb på arbetsmarknaden. Många talar därför om en ny industriell revolution.

Förhållandet mellan människan och maskinen är en klassisk fråga inom sociologin, säger Mika Helander, expert på arbetslivsfrågor och äldre universitetslektor vid Åbo Akademi. När arbetsfördelningen i samhället ändrar, förändras allt.

Så vad ska vi människor kunna för att ha jobb också framledes? Är det bra eller dåligt att AI tar över vissa jobb? Och är det kanske så att vi i själva verket jobbar för mycket?

Nästan 40 procent av de svenskspråkiga skolorna i Finland har försvunnit under de senaste 25 åren, då antalet barn som ska börja skolan minskar. Byskolorna får ge vika, och skolvägen blir längre för många.

Det här slår Undervisnings- och kulturministeriet fast i en rapport som publicerades förra veckan. Rapporten är resultatet av en arbetsgrupp som de senaste två åren jobbat med att hitta lösningar på hur framtidens grundskola ser ut, då antalet barn blir färre.

Rapporten presenterar flera lösningar på problematiken. Bland annat föreslås tvåspråkiga skolhus, där finskspråkiga och svenskspråkiga elever samsas i samma byggnad.

Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet gästar Nyhetspodden för att diskutera bland annat för- och nackdelar med tvåspråkiga skolor, och ifall det är bättre att gå i en mindre byskola, eller i en större enhet.

Var fjärde flicka i årskurs åtta har blivit ombedd att skicka nakenbilder på sociala medier. Samtidigt berättar flera åttor i Svenskfinland att de inte pratar med sina föräldrar om sina liv på nätet.

Resultaten i Svenska Yles granskning kan låta chockerande. Samtidigt säger ändå unga som deltagit i undersökningen att det är relativt vanligt att unga flickor ombeds skicka nakenbilder.

Reporter Moa Mattfolk, som gjort granskningen, gästar Nyhetspodden för att berätta hur unga ser på sexuella trakasserier på sociala medier och hur barn och unga kan skyddas från övergrepp på nätet.