Nyhetspodden

Kim Ju-ae, som vi tror är 12 eller 13 år, får klä sig i designerkläder och ha långt hår – något som de flesta nordkoreanska flickor bara kan drömma om. Nu får hon allt oftare följa med sin pappa, Kim Jong-un, på officiella tillställningar.

I så slutna länder som Nordkorea måste analytiker bygga pussel med information från avhoppare, underrättelsetjänster och statliga propagandafilmer. Något så litet som färgen på en klänning, eller vem som står var vid ett officiellt besök, kan vara avgörande information.

Därför anses det betydelsefullt att den högsta ledaren så öppet inkluderar sin dotter. Är det hon som ska ta över, när Kim Jong-un inte finns längre? Tja, säger utrikesreporter Thomas Silén i dagens avsnitt av Nyhetspodden. I det slutna Nordkorea, där en kvinnlig ledare skulle bryta mot tre generationer patriarkal tradition är inget säkert.

Programledare: Maya Nordman

Två veckor av vinteridrott på toppnivå tog slut i söndags, och med sig fick Finland fem bronsmedaljer och ett silver – medan guldet uteblev.

Yle Sportens Chriso Vuojärvi har följt tävlingarna på plats i Val di Fiemme, och gästar Nyhetspodden för att analysera bland annat hur det gick för Finland i OS i Milano Cortina.

”Sex medaljer är godkänt, men för att få ett berömligt vitsord borde nog Finland ha tagit åtminstone ett guld” säger Vuojärvi i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Vilka ögonblick kommer Chriso Vuojärvi att minnas, vilka var de stora överraskningarna för finsk del och vilka var de största skandalerna i årets OS? Och varför är Norge så otroligt bra på vinteridrott, egentligen?

När regeringen vill balansera ekonomin, så får social- och hälsovården spara ordentligt. Den tidigare ministern Kaisa Juuso kastade in handduken förra veckan efter tre år av jobbiga inbesparingar, men den nya social- och hälsovårdsministern Wille Rydman verkar inte orolig.

Istället var det en självsäker kommande social- och hälsovårdsminister som mötte pressen på onsdag kväll, efter att Sannfinländarna valt honom till ny minister.

Till skillnad från Juuso, så har Rydman ingen desto större bakgrund i eller erfarenhet av vårdfrågor. Istället har han erfarenhet av jobbet som näringsminister i Petteri Orpos regering.

Enligt politikreporter Sofia Kajander kan det vara en fördel för honom. I dagens avsnitt av Nyhetspodden analyserar Kajander hur Sannfinländarnas val av minister gått till och varför Wille Rydman vågat sig på den otacksamma uppgiften som social- och hälsovårdsminister då det bara återstår ett år till nästa riksdagsval.

I Sverige pågår just nu en debatt om invandring, efter att flera tonåringar, unga vuxna och till och med ett litet barn har fått besked om att de inte får uppehållstillstånd i landet.

De här ska nu utvisas till länder som de inte har bott i under stora delar av sina liv.

Skälet är Tidöregeringens och Sverigedemokraternas allt hårdare invandringspolitik. Eftersom många av de här tonåringarna nyss har fyllt 18 år och blivit myndiga, täcks de inte längre av deras föräldrars arbetstillstånd.

Istället borde de själva jobba för att nå upp till inkomstgränsen på 80 procent av den svenska medianlönen, för att få ett arbetstillstånd i Sverige och därmed undvika ett utvisningsbeslut.

I dagens avsnitt av Nyhetspodden analyserar Svenska Yles Nordenkorrespondent Magnus Swanljung det invandringspolitiska läget i Sverige. Vad ligger bakom att Sverige har gått från ett invandrarland till att politikerna nu vill strama åt migrationspolitiken, och varför drabbas barn och unga?

När beslutsfattare från världen över samlades till den årliga säkerhetskonferensen i München fanns det en rädsla om att USA skulle vända Europa ryggen, på samma sätt som de gjorde i Davos.

Med facit i hand går det att säga att USA inte klipper banden till Europa helt och hållet. Utrikesminister Marco Rubio höll en mildare ton än vicepresident JD Vance förra året.

Albert Weckman, statsvetare och säkerhetspolitikexpert vid Åbo Akademi, lyfter ändå upp det centrala budskapet i München: Europa måste dra sitt strå till stacken.

Är Europas försök till att bli mer självständiga tillräckliga? Hur kan vi förbereda oss på en förändrande världsordning – och vad betyder det ens?

Ryssland, USA och Kina mäter sina krafter när isen som smälter blottar naturresurser i Arktis.

På tio år har sjöfarten i området ökat med 37 procent och Arktis kan ha sin första isfria sommar redan på 2030-talet.

Och det här har fått stormakterna att lägga allt mer fokus på området. USA investerar hela 25 miljarder dollar i kustbevakningen med fokus på Alaska, Ryssland har öppnat militärbaser från Sovjettiden och stärker sin flotta med Arktis som prioritet, och Kina vill satsa på den ”arktiska sidenvägen”.

Hur ska Finland och Norden navigera i denna nya verklighet?

Lotte Krank-van de Burgt, utrikesredaktör specialiserad på klimatfrågor, analyserar i dagens Nyhetspodd geopolitiken och klimatkonsekvenserna i Arktis.

I slutet av januari publicerades över tre och en halv miljon dokument om sexförbrytaren Jeffrey Epstein och hans kontakter.

Avslöjande följer på avslöjande. Den norska monarkin är i gungning, den brittiska premiärministern sitter löst, och den amerikanska presidenten Trump har fullt sjå med att avleda väljarnas uppmärksamhet inför det amerikanska mellanårsvalet i höst.

Men vilka alla trådar finns det i fallet Epstein och hur långt sträckte sig hans tentakler och kontakter? Vad är sant – och vad är lögn?

I dagens avsnitt av Nyhetspodden analyserar utrikesreporter Bruno Ekman, som följt Epstein-fallet i tio år, de nya dokumenten.

Nipah-viruset har figurerat i rubrikerna på sista tiden, men fast viruset är farligt är det inte det som håller virusexperterna på alerten. Maria Söderlund-Venermo, docent i virologi på Helsingfors Universitet, gästar dagens avsnitt och förklarar vad Nipah-viruset är och varför vi inte behöver oroa oss.

Det är högsäsong för träningsbranschen och flödena svämmar över av löften om snabba resultat. Men går det verkligen att komma i form på 30 dagar – och vad betyder det egentligen att vara i form? I dagens avsnitt reder personliga tränaren Anna-Karin Siegfrids ut varför det är svårt att hålla kvar träningen och hur du navigerar i träningsdjungeln.

Samtidigt som det Nya Start-avtalet mellan USA och Ryssland, som begränsade mängden utplacerade kärnvapenstridsspetsar, löpte ut förra veckan, bubblade en diskussion om nordiska kärnvapen upp till ytan.

Finland som medlem i Nato är i nuläget mer eller mindre beroende av USA och det amerikanska kärnvapenparaplyet för att hota och försvara oss mot Ryssland. Men det amerikanska intresset för att försvara och skydda Europa har vacklat under president Donald Trump.

Så, borde vi i Norden utveckla och ha egna kärnvapen, för att kunna försvara oss?

Enligt Matti Pesu, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, är redan diskussionen om att skaffa egna kärnvapen i Norden en signal om en försvagad tilltro till USA:s säkerhetsgarantier.

Matti Pesu gästar Nyhetspodden i dag och ger sin analys på frågan om Norden borde utveckla egna kärnvapen, vilka utmaningar det skulle innebära och om de brittiska och franska kärnvapenstridsspetsarna räcker för att avskräcka Ryssland.