Nyhetspodden

Svenska Yles Rysslandsreporter Anders Mård har nyligen besökt Ryssland, och säger att han förvånades av den stora snabba förändringen till det sämre.

I dagens avsnitt av Nyhetspodden analyserar Mård tre tydliga tecken på varför det är den svaga inrikespolitiken som till slut kan få Ryssland att gå med på en fred i Ukraina.

Hur nära eller långt borta är en fred i det krigshärjade Ukraina? Vad betyder Trumps senaste utspel om Grönland för den ukrainska fredsprocessen, och vem hjälper Ukraina på riktigt?

I början av året är det säkert många som känner att plånboken är lite extratunn efter julshoppingen, och många vill fundera över sina konsumtionsvanor.

Vi finländare har redan länge varit världsledande på att köpa och sälja begagnade varor och kläder. För många kan det kännas som ett mer hållbart eller miljövänligt val än att köpa nya plagg och saker.

Men sanningen är lite mer komplicerad än så, menar Malin Wennberg som forskar i hållbart mode.

Hon gästar i dag Alexander Beijar i Nyhetspodden, och berättar om hur termen hållbart mode egentligen är en omöjlig paradox, och hur shopping secondhand kan leda till fler impulsköp och öka nyproduktionen.

Hur ska du tänka då du köper kläder, och hur hållbart är det modet som vi ser i dag? Bland annat det diskuterar Malin Wennberg i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

I Iran ligger internet och telefonförbindelser nere, samtidigt som de största demonstrationerna på flera år pågår i landet.

Tusentals människor har redan dödats i protesterna som pågått sedan slutet av december. De började som ekonomiska, inflationen är till exempel 50 procent, men har snabbt utvecklats till att kräva regimskifte.

Regimen har svarat genom att skjuta demonstranter med skarp ammunition.

Enligt Erika Holmquist, som jobbar som säkerhetsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Sverige, verkar många demonstranter ha skjutits i huvudet. Det visar på att regimen skjuter för att döda.

Men vad händer medan kontakten med omvärlden är bruten, kan en exilprins i USA ha någon betydelse för framtiden och vad innebär Donald Trumps hot om att ingripa i Iran?

Grönland har igen hamnat mitt i händelsernas centrum, efter att USA:s president Donald Trump än en gång uttryckt sitt önskemål om att göra världens största ö till en del av USA.

Den här gången verkar metoden för hur Grönland skulle bli en del av USA inte vara lika viktig. Enligt Trump kan USA endera köpa ön, eller till och med slå till militärt mot Grönland, för att få den.

Den amerikanska drömmen om att få Grönland är inte ny. Trump hade samma mål redan under sin första mandatperiod år 2019, och ända sedan 1800-talet har det funnits planer på att lägga vantarna på ön.

Även den här gången handlar det om säkerhet, Grönland skulle vara viktig ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv för USA. Men vad säger man på Grönland om de här planerna? Och kan allt det här vara ett steg mot grönländsk självständighet?

Reporter Dan Granqvist, som är på plats i Grönlands huvudstad Nuuk, gästar Alexander Beijar i Nyhetspodden, och berättar hur grönländarna ser på Trumps tankar, vad de själva tycker om att hamna mitt i händelsernas centrum och vad de önskar av resten av Europa och Norden.

USA visar allt tydligare att man inte bryr sig om internationella avtal.

Däremot måste Europa hålla sig till internationella regler, för hela EU:s existensberättigande bygger på lag.

Men varför vill USA nu ha Grönland, fast amerikanerna redan har all militär rätt till området?

Kommer USA att lämna Nato? Hur ska Europa förhålla sig då?

Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan i Sverige, analyserar i dagens avsnitt av Nyhetspodden vad USA egentligen vill, och säger att Europa behöver inse att USA inte längre kommer att finnas som den säkerhetsgarant européerna har vant sig vid.

Av hundratals fotbollstalanger i Finlands juniorlandslag har bara några få nått proffsnivå. Inom ishockeykretsarna i Vasa diskuteras ifall det är rätt att dela upp unga hockeyspelare i olika lag, baserat på motivation och talang.

I Yle Sportens nya granskande serie Slut på leken undersöks hur junioridrotten ser ut i Finland. Granskningen avslöjar varför så många unga idrottare aldrig fortsätter till proffsnivå, trots talang och tidig framgång.

Granskningen visar att av de hundratals unga pojkar som tävlat och tränat i Finlands U16-landslag i fotboll, så har de flesta valt att sluta med fotbollen. Många säger att motivationen till sporten tog slut.

Men vad är det som gör att många unga idrottare ger upp sin dröm om att tävla på elitnivå? Och är det viktigare att se till att barn och unga motionerar, eller att tillverka framtidens proffsidrottare?

Sportredaktör Roy Mäki-Fränti, som granskat junioridrotten och vägen till toppen, gästar Alexander Beijar i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Natten till den tredje januari hörs kraftiga explosioner i Venezuela. Samtidigt stormas den venezuelanska presidenten Nicolás Maduros residens, och han grips.

Senare samma dag bekräftar USA:s president Donald Trump att det är USA som står bakom attackerna och gripandet. Venezuelas president förs med fartyg och flyg till New York.

I USA ska president Maduro ställas inför rätta. Sedan tidigare är han åtalad i en domstol i New York för drogrelaterade brott, och nu har åtal väckts mot både honom och hans fru. De nya åtalen handlar om narkotikaterrorism och innehav av maskinvapen.

Många experter menar att det sättet som USA nu tvingade fram ett maktskifte, genom militära attacker mot en suverän stat, bryter mot såväl FN-stadgan och folkrätten.

I Nyhetspodden reder Svenska Yles USA-korrespondent Josefin Flemmich och programledare Alexander Beijar ut hur Trumps USA motiverat attacken, varför Nicolás Maduro varit så illa omtyckt i Venezuela och vilka riskerna är för att Grönland ska stå näst på tur.

Flygande bilar och hoverboards har vi inte, men nog touch screens, videosamtal och möjlighet att låsa upp telefonerna med våra ansikten och fingeravtryck.

Exemplen kommer från Back to the Future-filmerna, som redan på 1980-talet försökte förutspå hur framtiden skulle se ut. Och trots att de flygande bilarna alltså saknas, så har ganska mycket förverkligats.

Det påpekar Niko Herlin, som jobbar som futurist och gästar Nyhetspodden i det här första avsnittet för året. Han jobbar med att fundera på framtiden, och hjälpa både företag och individer att förbereda sig på den.

När vi nu går in i år 2026, är framtiden enligt Herlin både ljus och mörk. Hans viktigaste tips är att vara förberedd på både det bästa, men också det värsta. Det här gör man enligt honom bäst genom att systematiskt använda sig av sin fantasi.

Så då fler undersökningar visar att finländarnas framtidstro minskar år för år, hur ser futuristen på framtiden? Hur ska man göra för att förbereda sig på bästa sätt, och behöver man vara orolig för vad som är på kommande?

Fler unga söker sig till kyrkan och sekulariseringen i samhället har avstannat.

Men vad beror det på och vad betyder det i förlängningen?

Har religionstillhörighet blivit en del av dagens identitetspolitik?

Vad betyder dett att den religiösa retoriken används i politiken då den högerkristna rörelsen växer i USA?

Enligt Cecilia Nahnfeldt, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi och docent i genusvetenskap, handlar det mer om "branding" än om tro.

Så vem har rätt att tolka de kristna berättelserna?

I Nyhetspodden analyserar Cecilia Nahnfeldt, professor i praktisk teologi vid ÅA och docent i genusvetenskap, religionens roll i dagens samhälle.

SVT:s dokumentär om youtubern Joakim “Jockiboi” Lundell har lett till rekordmånga anmälningar till granskningsnämnden, och skapat en smärre storm i svenska medier.

Nordenkorrespondent Magnus Swanljung gästar Maya Nordman i Nyhetspodden och förklarar vad dokumentären "Hatet" egentligen handlar om: Lundells makt i mediesverige och hur han har använt den.

Dokumentären avslöjar att de bevis som Lundell påstått finns i sjukjournaler inte existerar, och visar hur hans anklagelser om misshandel i barndomen har påverkat flera människors liv.

Swanljung berättar om konflikten mellan två medievärldar: SVT som försöker granska opartiskt och influencers som väljer sida.

Vilken har mera tillit hos folket? Och vilka lärdomar kan vi dra från den heta debatten?