Nyhetspodden

Finland skickar sammanlagt 103 idrottare till vinter-OS i Milano-Cortina, för att tävla om åtråvärda OS-medaljchanser. Och ser man till den officiella prognosen, så kan Finland ha chans till medalj i hela sju olika grenar.

Men kan vi räkna med att någon av de här medaljerna är gjord av guld? Inte direkt, enligt Yle Sportens Toffe Herberts som följer OS på plats i Milano, och som i dag gästar Nyhetspodden.

Chans till pallplacering finns ändå, och till skillnad från OS i Peking 2022 där vi fick medaljer i bara två grenar, så har vi både enligt Herberts och Finlands olympiska kommittés egna experter möjlighet till en större bredd.

Bland medaljhoppen finns bland annat skidskytten Suvi Minkkinen, längdskidåkaren Iivo Niskanen och både herr- och damlandslaget i ishockey.

I Nyhetspodden analyserar Toffe Herberts chanserna för finländska framgångar i årets vinter-OS, och berättar hur det ser ut i Milano, där de olympiska spelen drar igång på fredag.

Yle sänder alla sporter från vinter-OS i Milano-Cortina både på Yle Arenan, och i tv och radio. För oss finländska bänkidrottare lönar det sig enligt Toffe Herberts särskilt att hålla koll på lördagarna den 14:e och 21:a februari, och hockeymatchen mellan Finland och Sverige fredagen den 13:e februari.

Den nya rymdkapplöpningen igång på allvar. Den här gången är det USA och Kina som tävlar om vem som först kan landa på månen, men också Indien finns med i racet som en svart häst.

Nasas nya månexpedition Artemis II är i startgroparna. Rymdfarkosten Orion ska snart skjutas upp från Kennedy Space Center i Florida för en tio dagars tripp runt månen.

Ursprungligen skulle starten ske denna vecka, men så upptäcktes tekniska problem och siktet är därför inställt på nästa så kallade startfönster i mars.

Så vem vinner kapplöpningen? Och varför ska vi till månen just nu, då det finns så mycket att göra på här på jorden?

I Nyhetspodden analyserar vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund rymdresornas lockelse och geopolitiska betydelse.

I dag inleds rättegången mot Marius Borg Høiby, kronprinsessan Mette-Marits son. Den så kallade bonusprinsen åtalas för 38 brott – bland annat våldtäkt, misshandel och narkotikabrott.

Det började hösten 2024 då han greps för misshandel av sin dåvarande flickvän. Han erkände delar av brotten och sa att han har problem med narkotikamissbruk. Sedan dess har åtalen vuxit till en av Norges största brottshelheter på flera år.

Trots att ”bonusprinsen” inte hör till den norska kungafamiljen och saknar en kunglig titel, så har fallet ändå skakat det norska kungahuset.

Reporter Märta Nummenmaa, som bevakat fallet Marius Borg Høiby och liknande rättsfall tidigare, gästar i dag Nyhetspodden och förklarar vem ”bonusprinsen” är och vad som hänt.

Vi lever i dag i en tid då många av oss är ständigt uppkopplade och distraheras av notiser på våra telefoner hela tiden. Det här har gett upphov till ett tillstånd som kallas för ADT, eller ”självförvållade koncentrationssvårigheter”.

Psykologen Reidar Nervander, som gästar Nyhetspodden i dag, tycker ändå att begreppet är problematiskt.

Enligt Nervander är det till exempel jobb och sociala medier som tvingar oss att dela vår koncentration mellan flera saker. Därför kan man enligt honom inte tala om att koncentrationssvårigheterna skulle vara helt och hållet självförvållade.

Men hur ska man göra för att förebygga det här, hur skiljer sig ADT från sjukdomen ADHD, och hur skadligt är det för hjärnan att skifta fokus hela tiden? Bland annat det diskuterar Reidar Nervander i det här avsnittet av Nyhetspodden.

USA attackerade Venezuela. Donald Trump hotade att ta Grönland. Tusentals personer har dött i protester i Iran. Och allt det här bara under en månad.

Januari har inte bara varit händelserik, utan går till historien som månaden då världsordningen förändrades. Natos trovärdighet har skadats, Europa söker nya handelspartners och reglerna som gällt i 70 år gäller inte längre.

Svenska Yles utrikeschef Viktor Heikel gästar Nyhetspodden för att analysera den senaste tidens händelser och hur de har förändrat världsordningen.

Åbo Akademi har ögonen på sig igen.

Gunilla Widén har utsetts till ny rektor, mitt i ekonomiska nedskärningar där Åbo Akademi står inför existentiella frågor: vad händer med den svenskspråkiga högskoleutbildningen i Finland när humaniora hotas? Vilket blir signalvärdet, om ÅA slopar genusforskningen och konstämnena? Vem ska tänka – och på vad?

Cecilia Nahnfeldt, professor i praktisk teologi och medlem i institutionsrådet för humanvetenskap, menar att Åbo Akademi har en unik och allt viktigare roll som en kulturbrygga mellan Finland och övriga Norden.

"ÅA kan hjälpa Skandinavien att vara Norden", säger Nahnfeldt i Nyhetspodden. "Det behövs en rejäl diskussion om ÅA:s framtida roll".

Det är samma bilder vi alla ser - men de ger upphov till två helt olika tolkningar. I Minneapolis har två demonstranter skjutits ihjäl på öppen gata av federala immigrationsagenter.

För Demokraterna är det en tragedi. För Republikanerna är det ett ingripande mot inhemsk terrorism. Hur kan ett land vara så splittrat att samma händelse betyder två helt olika saker?

USA-forskare Oscar Winberg analyserar i dagens avsnitt hur Trump-administrationen medvetet använder polarisering som ett politiskt vapen. Han beskriver utvecklingen som "textboksfascism" och varnar för att ett av USA:s två stora partier nu strävar efter att omskapa landet till en fascistisk stat.

Imperialismen är på frammarsch. USA, Ryssland och Kina beter sig allt mer som moderna imperier, som vill ha en intressesfär omkring sig där grannarna domineras.

USA:s anspråk på Grönland är ett praktexempel, och det är oklart hur långt USA är berett att gå i den processen.

Vad betyder allt det här för Europa? Blir vi en intressesfär som naggas i kanterna från både öst och väst? Och var går gränsen för vad det amerikanska politiska systemet kan acceptera?

Gäst i Nyhetspodden är Jan Hallenberg, expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik.

Då världens ledare samlade till det världsekonomiska forumet i Davos, var många oroliga för vad USA:s president Donald Trump skulle säga.

Då Trump sent på onsdag kväll meddelade att han tillsammans med Natos generalsekreterare kommit överens om ramar för hur USA ska kunna använda sig av Grönland i framtiden, och att Trump drar tillbaka de strafftullar han hotat fler EU- och Natoländer med, var ännu fler överraskade.

Men många ledare har ändå verkat gå som katten kring het gröt då det kommit till att kommentera Trumps krav på Grönland. Så är det rätt taktik att smöra för Trump, istället för att säga emot?

Nyhetspodden gästas i dag av Svenska Yles Europakorrespondent Rikhard Husu, som analyserar hur Europa och EU handskas med Donald Trumps krav.

OBS! Det här avsnittet är delvis inspelat innan USA:s president Donald Trump meddelade att han slopar de strafftullar han hotat 8 EU- och Natoländer med.

USA:s president Donald Trump har gång på gång upprepat samma budskap: USA behöver få Grönland, främst för den nationella säkerhetens skull.

På samma sätt har danska och grönländska beslutsfattare upprepat sitt budskap gång på gång: Grönland tillhör Danmark, och är inte till salu.

Vi i Norden är ändå rätt så små, jämfört med stora USA. Så hur ska vi klara av att svara, då Trumps USA hotar med militära medel för att göra Grönland amerikanskt.

Nyhetspodden gästas i dag av Johan Strang som är professor i Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Strang förklarar att det i historien varit en medveten strategi av de nordiska länderna att hålla sig utanför stora strider.

Men nu då striderna handlar om det arktiska området är det inte längre möjligt, och nu hamnar Norden i skottgluggen. Hur ska då Norden svara då Trump lägger press på Grönland?