Nyhetspodden

USA:s president Donald Trump har beordrat Pentagon att släppa dokument som handlar om ufon och utomjordingar. Men vad vet vetenskapen och forskningen egentligen om liv i rymden?

Nyhetspodden gästas av astronomen Beatriz Villarroel från Stockholms universitet som berättar om hur forskare hela tiden söker efter tecken på att vi människor inte är ensamma i universum, och hur forskningen går till.

I sin egen forskning undersöker Villarroel ljusblixtar i astronomiska fotografier från 1950-talet, alltså långt innan den första Sputnik-satelliten skickades upp i rymden. Kan det vara tecken på att det finns andra civilisationer ute i rymden, hur sannolikt är det att hitta utomjordiskt liv, och vad skulle en sådan upptäckt leda till?

Kanye West, eller Ye som han heter nuförtiden, har gjort antisemitiska uttalanden, visat nazistsympatier och sjungit en hyllningslåt till Hitler. Trots det fortsätter han vara populär. Hur går det här ihop?

Nyligen publicerade Kanye en ursäkt i tidningen Wall Street Journal där han skyller sitt kontroversiella beteende på mental ohälsa och en gammal bilolycka från början av 2000-talet. Samtidigt förbereder han sig på att släppa ett nytt album.

Mikael Stenlund, reporter på Svenska Yle och långvarigt Kanye-fan, gästar Nyhetspodden för att diskutera hur stort Kanyes inflytande över dagens musik är, och ifall det är så att Kanye är för viktig för musikindustrin för att kunna bojkottas. Och räcker det faktiskt med en tidningsursäkt för att gottgöra antisemitiska uttalanden?

Regeringen vill slopa det totalförbud mot kärnvapen i Finland, som funnits inskrivet i lag sedan slutet på 1980-talet. Det här berättade försvarsminister Antti Häkkänen förra veckan.

Det har väckt en hel del reaktioner. Oppositionen klandrar regeringen för att ha berett lagändringen utan att höra alla riksdagspartier, och tidigare statsminister Sanna Marin, som annars inte brukat kommentera nationell politik, kritiserade regeringen på Emmagalans röda matta.

Samtidigt som de här diskussionerna har förts i Finland, har Frankrikes president Emmanuel Macron presenterat sitt förslag: Frankrike ska utöka sin kärnvapenarsenal, och göra det möjligt att placera franska kärnvapen i allierade länder.

Albert Weckman som forskar och undervisar i säkerhetspolitik och internationell politik vid Åbo Akademi, gästar Nyhetspodden för att analysera varför de här diskussionerna förs nu, hur lagändringen skulle märkas i praktiken i Finland, och huruvida kärnvapen på finsk mark skulle göra oss tryggare eller mer otrygga gentemot Ryssland.

USA:s operationer i Venezuela och Iran har båda inletts med att man oskadliggör ledaren för landet. President Nicolas Maduro kidnappades, och ayatollah Ali Khamenei dödades.

Men trots moderna vapen med hög precision är framgången inte garanterad.

Efter den initiala insatsen återstår allt annat.

– Det finns inget enkelt sätt att ta över ett land, annat än i Powerpoint, säger militärexpert Joakim Paasikivi.

Det låter som en dystopisk fråga, men har blivit en verklig diskussion i USA efter att försvarsministeriet valt att avsluta samarbetet med AI-bolaget Anthropic då de inte ville ge full tillgång till sina AI-modeller åt Pentagon.

I grunden ligger ett avtal som Anthropic skjutit ner. Den amerikanska militären vill använda AI-modeller utan begränsningar för massövervakning och autonoma, dödliga vapen. Anthropic, som står bakom AI-modellen Claude, vägrade gå med på detta trots ett kontrakt värt 200 miljoner dollar.

Trumps administration har svartlistat Anthropic och vänt sig till konkurrenten OpenAI, som gått med på att ge full tillgång till sina AI-modeller. Ironiskt nog är Claude redan djupt integrerat i den amerikanska militären och sägs ha använts i attackerna mot Venezuela och Iran.

Utrikesredaktör Thomas Silén gästar Nyhetspodden och diskuterar frågorna om vem som i framtiden ska avgöra vem som dör i ett krig, människor eller AI, och förklarar hur de här kontroverserna har ställt till med ett AI-krig i USA.

Efter att USA och Israel dödade Irans högsta ledare ayatollan Ali Khamenei i helgen, står vi inför nya tänkbara framtider.

Hanna Smith, geopolitisk expert, gästar Nyhetspodden och reder ut tre frågor: hur handfallet är Iran, hur kritisk blir frågan om oljan, och hur påverkas Ryssland av situationen?

På lördag morgon den 28.2 anföll först Israel, och strax därpå USA Iran. Senare under lördagen kunde flera källor bekräfta att Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, hade dödats i attackerna.

Det här är andra gången under ett år som USA anfaller Iran, och den här gången inledde de ett krig mot landet. Donald Trump säger att kriget borde vara över på fyra till fem veckor, men att USA är redo att fortsätta kriga så länge det är möjligt.

Orsaken till kriget är den samma som för attackerna mot Iran i somras: USA vill utplåna Irans försök till att bygga egna kärnvapen. Men är det ens en reell risk?

Nyhetspodden gästas av Svenska Yles USA-korrespondent Josefin Flemmich som förklarar att USA:s intresse för Mellanöstern sträcker sig till kalla kriget, och svarar på frågan om vad Trump egentligen sysslar med just nu.

Tillverka en molotovcocktail, söndra däck på ministerbilar eller utför ett mord. Det här är uppgifter som helt vanliga personer kan få, i utbyte mot pengar, om de tar kontakt med kontot ”Privet Bot” på Telegram.

Men bakom namnet ”Privet Bot” ligger inte en bot, utan i själva verket alltid en person. De här personerna söker människor som kan utföra allt från mindre sabotage, till mord, för några tusenlappar.

Sannolikheten är stor att det är den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom det här, med målet att störa och orsaka oro kring stödet till Ukraina i väst.

Till sin hjälp har den ryska säkerhetstjänsten tagit privatarmén Wagner. Dels på grund av Wagnergruppens breda nätverk, och dels för att kunna skylla ifrån sig ifall någon kommer dem på spåren.

Svenska Yles reporter Daniel Olin har granskat de här frågorna och gästar Nyhetspodden för att berätta vad det är som händer, varför det här sker och hur seriöst man ska ta de här hoten.

Matbutiker sattes i brand, vägar blockerades och över 50 personer dödades då Mexikos mäktigaste kartelledare El Mencho greps och dog i en militär operation mot kartellerna.

Inom timmar efter att nyheten om El Menchos gripande och död utbröt en våldsvåg i stora delar av Mexiko. Kartellen utlovade belöningar till de medlemmar som dödade soldater, och över 250 vägar blockerades i 20 delstater.

Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin säger att hela landet levde i undantagstillstånd i flera dagar. Collin berättar i dagens avsnitt av Nyhetspodden om hur skolor stängdes och flygbolag ställde in avgångar till Mexiko eftersom det inte var säkert att röra sig på gatorna.

Men kartellerna har mycket makt, och är djupt integrerade i samhällets alla delar, från polisväsendet och näringslivet till politiker. Så hur stor makt har kartellerna egentligen i Mexiko, och hur farliga är de?

Kaley, 20, från Kalifornien säger att hon blev beroende av sociala medier som sexåring. Enligt henne har sociala medier orsakat sömnlöshet och psykisk ohälsa.

Från början stämde hon fyra techbolag, men Snapchat och Tiktok förlikade. Nu står Meta (Facebook, Instagram) och Google (Youtube) ensamma kvar i en unik rättegång, som kan öppna dörrarna för fler.

Samtidigt pågår diskussioner om åldersgränser för sociala medier i flera länder. Danmark inför lagstadgad åldersgräns, Australien har redan ett förbud för under 16-åringar, och i Finland har regeringen Orpo tagit ställning för en åldersgräns.

Techreporter Evelina Galli från Sveriges Radio P3 gästar Maya Nordman i Nyhetspodden för att reda ut vad som står på spel i den historiska rättegången och hur den kan påverka sociala medier i framtiden – även här i Finland.