Fredagen den 28 juni 1776 greps 36-åriga garvaränkan Catharina Dickman av två polisbetjänter. Hon hittades när hon låg och sov mellan några stenar nedanför Lejonbacken och kungliga slottet i Stockholm. Polisbetjänterna arbetade i den nya poliskammaren vars främsta uppgift var att hålla rent och snyggt i staden, både när det gällde gator och torg och människorna som bodde där.

Intervju med historikern Tobias Osvald som skrivit boken "Stadens gränsplatser: Kungliga Poliskammaren och vardagens omstridda rum i Stockholm, 1776–1835"

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson Gejrot

Målning av Elias Martin

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gustav Rosén, chefredaktör på Västerbottenskuriren i Umeå använde tidningen i sin kamp mot alkoholen. Han och andra nykterhetsivrare arbetade för en torrläggning av hela Umeå, Bland annat skickade tidningen ut egna spritdetektiver.

Så dök till exempel Karl-Thure Ekman, till vardags annonssäljare på VK, en kväll 1924 upp vid smörgåsbordet i Stadshotellet i Lycksele. Där mötte han en handelsresande Holmström som kunde bjuda på smakprov ur sin flaska, trots att hotellet hade alkoholförbud,

I Västerbotten var de partier som drivit förbudslinjen – de frisinnade/frikyrkliga Nykterhets- och sparsamhetsvännerna, Socialdemokraterna och Vänstersocialisterna –

mycket starka. I Umeå stadsfullmäktige hade de efter kommunalvalet 1922 egen majoritet, med hjälp av ordförandens utslagsröst. Ordförande var VK:s chefredaktör Gustav Rosén.

Intervju med Lennart Johansson, docent i historia, om hur det kom sig att det blev så stora geografiska skillnader i Sverige vad gäller alkoholpolitik efter förbudsomröstningen 1922.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maria Johansdotter är den kvinna i Sverige som för första gången i historiska dokument öppet har berättat att hon älskade andra kvinnor. Maria var musikalisk och hon kunde spela nyckelharpa och försörjde sig genom att gå runt på krogarna och spela för gästerna i Stockholm.

Så småningom tog hon ett arbete som piga men trivdes egentligen bäst med "manssysslor" som hon själv sa, hon. Hon lärde sig spela fiol och och började uppträda på krogarna i Stockholm. Men nu klädd i byxor.

Maria börjar så småningom istället kalla sig Magnus och säger att hon från och med nu bara ska älska vackra flickor.

Historieprofessorn Jonas Liljequist har forskat om Magnus Maria och berättar i avsnittet om förbudet att klä sig i det motsatta könets kläder och vad straffet kunde bli för den som klädde sig i det motsatta könets kläder.

"Med dagens termer skulle man kanske säga att Maria Magnus är queer och bisexuell" säger Jonas Liljequist.

Magnus Maria Johansdotter ställdes inför rätta 1705.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maja Stina Kiellström kan ha varit Bellmans förebild till Ulla Winblad. Sant eller falskt blev hon tvungen att leva med det namnet resten av sitt liv, fast hon försökte

komma undan. Hennes första brott var att hon födde ett barn utan att vara gift. Sedan åtalades hon för mot brott mot ”överflödsförordningen”.

Hon greps av polisgevaldigern Ingel Edström en vårdag 1767. Brottet var att hon hade på sig en för fin kappa. Den kallads "pelisse "och var sydd i rött siden.

Lyssna till berättelsen om Maja-Stina i ett smutsigt, brutalt och våldsamt 1700-tals Stockholm, hur det gick när hon greps för att ha klätt sig för fint och vad som hände sedan.

I avsnittet intervjuas även Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och enhetschef på Stockholms stadsarkiv, som har skrivit boken ”Ulla

Winblad. Liv och legend.”

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Bild: Ulla Winblad by Elis Chiewitz/Wikimedia Commons

Ljud och musik: Aron Stefansson

Följ oss på Obrottsligt på Facebook och Instagram

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Vi hava en usel regering" sa August Palm vid ett möte i Hudiksvall 19 juli 1886 som lockade en stor mängd åhörare. 

Sådan frispråkighet var inte tillåten på den tiden. Palm hade också gjort sig skyldig till smädelse och för att ha anordnat ännu ett möte. Han dömdes till fängelse och en dag i oktober knackade det på dörren hos familjen Palm. Utanför dörren stod poliser som tog med sig Palm och han hamnade så småningom på Långholmen. Svenska Dagbladet skrev att det var helt rätt, men tiden i fängelse gav snarare motsatt effekt för Mäster Palm som fick tid att förkovra sig och vila. Frigivningen blev ett hyllningståg genom Stockholm.

Intervju med historiker Lars Ilshammar, Stockholm.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Ljud och musik: Aron Stefansson

Följ oss på Obrottsligt på Facebook och Instagram

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den kände filmregissören Victor Sjöströms film "Trädgårdsmästaren" blev censurerad för att visa "döden i skönhet". Filmen totalförbjöds av filmcensuren och har aldrig visats offentligt i Sverige. Man trodde till och med att den var helt försvunnen tills en kopia dök upp i USA. I det här avsnittet som är en livepodd inspelad i Solna Folkets Hus inför publik handlar det om filmcensuren. Jens Kling, arkivarie på Riksarkivet har fördjupat sig i Statens Biografbyrås arkiv och berättar om filmcensurens rafflande historia.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Johannesdotter kom till Stockholm som 19-åring för att arbeta. Så småningom anställdes hon på hotell, en bransch som inte hade det allra bästa rykte. Här vände livet för Anna när hon blev "förförd". Hon hamnade i besiktningsbyråns rullor, och tvingades till läkarundersökningar en gång i veckan.

Reglementeringens syfte var att detaljkontrollera de kvinnor som sålde sina kroppar på städernas gator. Allt för att männen (och deras fruar) skulle skyddas från smitta. 

I avsnittet intervjuas även Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och enhetschef på Stockholms stadsarkiv, som har forskat om prostitutionen i Stockholm vid det förra sekelskiftet.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Bild: Misstag. Bildskämt i Söndags-Nisse – Illustreradt Veckoblad för Skämt, Humor och Satir, nr 38, den 22 september 1878

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hedvig Lovisa Johansson i värmländska Ölme skulle få sänkt tilldelning av alkohol på sin motbok. Kontrollstyrelsen var säkra på att hennes manlige bekant tog hennes ranson av spriten. Hon är bara ett exempel på kvinnor där det misstänktes att ransonen lämnades över till en man. Från 1917 till 1955 tillämpades motboken i Sverige med väldigt olika förutsättningar för män och kvinnor. Konstnären Anders Zorn, till exempel fick köpa 54 lite punsch på ett år.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson.

Intervju med forskaren Inger Ehn Knobblock

Bild: Stämpelns sista dag 1955 Foto: Per-Olle Stackman/Wikimedia Commons

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karin Larsdotter var piga i Jakob Holsts hushåll i Härnösand. Kvällen den 7 april blir hon anklagad för att den mjölk hon serverade de tre sönerna i familjen i själva verket kom från Blåkulla.

Ett av barnen i familjen berättade att hon åkte till Djävulen och fler och fler ”bevis” plockades fram mot Karin. Denna förskräckliga historia är bara ett exempel på hur främst kvinnor under 1600-talet anklagades för att vara häxor.

Straffen blev ofta halshuggning för att sedan brännas på bål. Även Karin Larsdotter ställdes inför rätta, faktiskt tillsammans med sin egen mor.

I avsnittet intervjuas även historieprofessor Jonas Liljequist om en av de allvarligaste perioderna i svensk brottshistoria, om barnens roll i angiveriet och hur häxanklagelserna till sist tog slut. En historisk berättelse långt ifrån vår tids söta påskkärringar.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Bild: The Witches' Ride' av William Holbrook Beard/Wikimedia Commons

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maja Beskow var en av de kvinnor som gick mot strömmen. Efter sin utbildning vid dåtidens Konsthögskola fick hon 1900 ett vikariat som lärarinna i teckning och välskrivning vid Umeå högre allmänna läroverk. På den tiden fick kvinnor inte inneha högre statliga tjänster, men när tjänsten blev ledig fick Maja, trots att rektorn avrådde, tjänsten med dispens från kungen Oscar II. Bland hennes elever märks bland andra formgivaren Stig Lindberg.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson.

Intervju med Johanna Overud, docent i historia.

Foto: Maja Beskow/Västerbottens Museum

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.