Obrottsligt

Sexliberalerna fick böta för sårande av sedlighet - om förbudet mot porrfilm

Konferensen om sexualpolitik på Medborgarhuset i Stockholm den 11 oktober 1964 skulle visa porrfilm. Intresset var rekordstort. Advokater, läkare, politiker, kuratorer, präster och journalister hade bjudits in och biljetterna tog slut omedelbart.

Sedlighetspolisen var också på plats. Risken att tukt och sedlighet skulle såras ansågs stor, och mycket riktigt – det blev rättegång. Hör bland annat hur en av de inkallade poliserna beskriver vad som hände på filmduken.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson Gejrot

Intervju med författarna Anna-Lena Lodenius och Martin Kristenson om hur debatten kring porr och sexualitet har sett ut från 60-talet och framåt.

Bild: Del av affisch från filmen Kärlekens språk

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Begravd av bödeln utanför kyrkogårdsmuren

Båtsmanshustrun Maret Gudmundsdotter i Lerums socken hittades död i sjön Aspen den 26 juli 1720. Marets man Sven var inkallad i kriget och hon var mycket sorgsen och orolig. Det blev rättegång för att utröna om Maret hade varit vid sina sinnen eller inte när hon kastade sig i sjön. Det var sinnestillståndet i själva dödsögonblicket som blev helt avgörande om den döda skulle kunna bli salig och bli begravd innanför kyrkogården eller inte. .Annars fick bödeln gräva ner henne på en plats utanför muren.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson Gejrot

Intervju med Jonas Liljequist, professor emeritus i historia.

Bild: Sundre kyrkogårdsmur/Wikimedia

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dansa på likvaka

Det är påsktid i den lilla byn Hesse i Dalarna. Året är 1683. När kyrkorådet i Stora Tuna får reda på vad pigorna Anita, Anna och Britta hade gjort tillsammans med soldaterna Bucko och Svarten i en stuga var måttet rågat. De hade inte bara brutit mot en regel utan hade gjort sig skyldiga till en mängd överträdelser. Domkapitlet måste reagera med skärpa.

Intervju med historikern Annika Sandén om lekar och fester på 1600-talet, ett århundrade som dominerades av krig, svält och häxprocesser. Men med dans och musik ändå.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson Gejrot

Bild: Anders Zorn

Folkmusik: "Gussfröjd polska" Joel Böhlén/Svenskt visarkiv

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hövdingen på Holmen

Hjalmar Branting skulle så småningom bli landets första socialdemokratiska statsminister. Men några år tidigare ville han testa gränserna för tryckfriheten. Som redaktör för tidningen "Socialdemokraten" återpublicerade han en artikel som gav honom 3,5 månader i cell 83 på Långholmens fängelse. Artikeln bedömdes som ”hädisk”. Men resultatet av fängelsevistelsen blev inte riktigt vad statsmakterna hade tänkt sig.

Intervju med historiker Lars Ilshammar, Stockholm.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson Gejrot

Foto: Wikipedia

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredagen den 28 juni 1776 greps 36-åriga garvaränkan Catharina Dickman av två polisbetjänter. Hon hittades när hon låg och sov mellan några stenar nedanför Lejonbacken och kungliga slottet i Stockholm. Polisbetjänterna arbetade i den nya poliskammaren vars främsta uppgift var att hålla rent och snyggt i staden, både när det gällde gator och torg och människorna som bodde där.

Intervju med historikern Tobias Osvald som skrivit boken "Stadens gränsplatser: Kungliga Poliskammaren och vardagens omstridda rum i Stockholm, 1776–1835"

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson Gejrot

Målning av Elias Martin

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På morgonen den 12 mars 1942 publicerades artikeln "I norska fängelser och koncentrationsläger" av 16 tidningar. I den här inspelningen inför publik på Arkivens dag i Umeå följer vi tidningsfamiljen Pers i Västerås som var del av den grupp redaktörer som beslutade att gå samman och avslöja vad man visste om krigsfångar i Norge. Vi befinner oss mitt i andra världskriget där Tyskland hade invaderat stora delar av Europa och nu var på marsch mot Sovjetunionen.

Följ med i en spännande historia om hur Statens informationsstyrelse ville styra medier. poliser som skickades ut att hämta in tidningar och hur Göteborg Handels-och Sjöfartstidning löste problemet med att regeringens censurombud stod i tryckhallen.

Intervju med historikern Jesper Enbom, universitetslektor i media- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson Gejrot

Bild: Göteborg Handels-och Sjöfartstidning 12 mars 1942

Ljud och musik: Aron Stefansson

Och det vi ska berätta om hände på morgonen den 12 mars 1942.

00:11:24 Talare 3

Alltså mitt i världskriget, då kan man ju säga verkligen mitt.

00:11:27 Talare 1

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gustav Rosén, chefredaktör på Västerbottenskuriren i Umeå använde tidningen i sin kamp mot alkoholen. Han och andra nykterhetsivrare arbetade för en torrläggning av hela Umeå, Bland annat skickade tidningen ut egna spritdetektiver.

Så dök till exempel Karl-Thure Ekman, till vardags annonssäljare på VK, en kväll 1924 upp vid smörgåsbordet i Stadshotellet i Lycksele. Där mötte han en handelsresande Holmström som kunde bjuda på smakprov ur sin flaska, trots att hotellet hade alkoholförbud,

I Västerbotten var de partier som drivit förbudslinjen – de frisinnade/frikyrkliga Nykterhets- och sparsamhetsvännerna, Socialdemokraterna och Vänstersocialisterna –

mycket starka. I Umeå stadsfullmäktige hade de efter kommunalvalet 1922 egen majoritet, med hjälp av ordförandens utslagsröst. Ordförande var VK:s chefredaktör Gustav Rosén.

Intervju med Lennart Johansson, docent i historia, om hur det kom sig att det blev så stora geografiska skillnader i Sverige vad gäller alkoholpolitik efter förbudsomröstningen 1922.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maria Johansdotter är den kvinna i Sverige som för första gången i historiska dokument öppet har berättat att hon älskade andra kvinnor. Maria var musikalisk och hon kunde spela nyckelharpa och försörjde sig genom att gå runt på krogarna och spela för gästerna i Stockholm.

Så småningom tog hon ett arbete som piga men trivdes egentligen bäst med "manssysslor" som hon själv sa, hon. Hon lärde sig spela fiol och och började uppträda på krogarna i Stockholm. Men nu klädd i byxor.

Maria börjar så småningom istället kalla sig Magnus och säger att hon från och med nu bara ska älska vackra flickor.

Historieprofessorn Jonas Liljequist har forskat om Magnus Maria och berättar i avsnittet om förbudet att klä sig i det motsatta könets kläder och vad straffet kunde bli för den som klädde sig i det motsatta könets kläder.

"Med dagens termer skulle man kanske säga att Maria Magnus är queer och bisexuell" säger Jonas Liljequist.

Magnus Maria Johansdotter ställdes inför rätta 1705.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Ljud och musik: Aron Stefansson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maja Stina Kiellström kan ha varit Bellmans förebild till Ulla Winblad. Sant eller falskt blev hon tvungen att leva med det namnet resten av sitt liv, fast hon försökte

komma undan. Hennes första brott var att hon födde ett barn utan att vara gift. Sedan åtalades hon för mot brott mot ”överflödsförordningen”.

Hon greps av polisgevaldigern Ingel Edström en vårdag 1767. Brottet var att hon hade på sig en för fin kappa. Den kallads "pelisse "och var sydd i rött siden.

Lyssna till berättelsen om Maja-Stina i ett smutsigt, brutalt och våldsamt 1700-tals Stockholm, hur det gick när hon greps för att ha klätt sig för fint och vad som hände sedan.

I avsnittet intervjuas även Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och enhetschef på Stockholms stadsarkiv, som har skrivit boken ”Ulla

Winblad. Liv och legend.”

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Bild: Ulla Winblad by Elis Chiewitz/Wikimedia Commons

Ljud och musik: Aron Stefansson

Följ oss på Obrottsligt på Facebook och Instagram

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Vi hava en usel regering" sa August Palm vid ett möte i Hudiksvall 19 juli 1886 som lockade en stor mängd åhörare. 

Sådan frispråkighet var inte tillåten på den tiden. Palm hade också gjort sig skyldig till smädelse och för att ha anordnat ännu ett möte. Han dömdes till fängelse och en dag i oktober knackade det på dörren hos familjen Palm. Utanför dörren stod poliser som tog med sig Palm och han hamnade så småningom på Långholmen. Svenska Dagbladet skrev att det var helt rätt, men tiden i fängelse gav snarare motsatt effekt för Mäster Palm som fick tid att förkovra sig och vila. Frigivningen blev ett hyllningståg genom Stockholm.

Intervju med historiker Lars Ilshammar, Stockholm.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Ljud och musik: Aron Stefansson

Följ oss på Obrottsligt på Facebook och Instagram

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.