Människan har inga rötter, sägs det, hon har fötter. I dag inleder vi en ny serie inslag där vi ska reflektera över människans folkförflyttningar: migration, turism och resor. Vi börjar med statsvetare Inga Brandell om att nationalstaten är den starkaste motkraften mot migration, samtidigt som migrationen utsätter nationalstaten för hårt tryck. Hör också frilansjournalisten Tor Billgren intervjua föreståndaren för Institutet för demokrati i Afrika om migrationsmönstern där. (De här inslagen sändes första gången den 15 mars 2010)

Människan har inga rötter, sägs det, hon har fötter. Men vad är det för folkrörelse som pågår i världen? Vart leder dem? I en serie inslag under våren kommer vi att reflektera kring samtidens folkförflyttningar: migrationen, turismen, det korta resandet och det långa, de rikas rörelser och de fattigas.

Vi börjar med tre program som sänts tidigare i OBS: idag med ett program ur den migrationsserie OBS sände 2010.

Vi hör statsvetaren Inga Brandell om att nationalstaten är den starkaste motkraften mot migrationen, samtidigt som migrationen utsätter nationalstaten för starkt tryck. Välfärdssystemen, lagstiftningen och demokratin är jämförelsevis hanterliga så länge medborgarna finns på ett territorium som nationalstaten kontrollerar. Men vad händer när medborgarna finns någon annanstans?

Hör också Tor Billgren intervjua Vincent Williams – föreståndare för ”Institutet för demokrati i Afrika” IDASA, om migrationsmönster i södra Afrika. De femton så kallade SADC-länderna i södra Afrika har sedan många år tillbaka arbetat på ett avtal om fri rörlighet inom södra Afrika, med EU:s Schengenavtal som förebild. Williams kritiserar avtalet för att det är designat för att underlätta för välutbildade migranter, samtidigt som det försvårar migrationen för outbildade och fattiga

Vad är lycka? Och vad är det att leva ett lyckligt liv? I veckans radioessä undersöker författaren och idéhistorikern Johan Norberg den nya, nästan exploderande lyckotrenden. Men han reflekterar också över våra gamla och nya föreställningar och fantasier om lycka.

BNP – bruttonationalprodukten -  ”mäter i kort allt”, sa en gång den amerikanske presidentkandidaten Robert Kennedy, ”utom det som gör livet värt att leva”. Men vad är det då som gör livet värt att leva? Ett lyckligt liv?

De senaste åren tycks intresset för lycka ha exploderat. Det forskas om lycka runt om i världen och ges ut en mängd handböcker i konsten att leva lycklig. Men jakten på lyckan är inte någon ny trend utan en huvudfåra i den västerländska idéhistorien. Många av de diskussioner och synsätt som man möter i dagens självhjälpslitteratur utvecklades för mycket länge sedan av tänkare som Aristoteles, Augustinus, Locke och Rosseau.

Trots tal om motsatsen har den grekiska staten har alltid varit svag. Det har ständigt pågått en kamp mellan den västorienterade staten och en motvillig befolkning, hävdar en professor i geopolitik i Frankrike med grekiskt ursprung. Dan Jönsson har läst hans essä i Esprit. Hör också Fredriks Segerfeldts jämförelse mellan dagens Grekland och Argentina, som gick i konkurs 2001. (Inslaget med Segerfeldt har sänts tidigare i OBS, den 7 november 2011.)

Grekland brukar kallas Europas vagga, men det är en sanning med modifikation. I en ny essä i franska Esprit, ger Georges Prévélakis ­– som är professor i geopolitik vid Sorbonne i Paris – en historisk bakgrund till krisen i Grekland.

Den grekiska staten har alltid varit svag. Det har alltid funnits en djup motsättning mellan den västorienterade staten och en motvillig befolkning. Befolkningen har ända sedan 1800-talet fått betalt med olika privilegier, för att backa upp statsprojektet. Dan Jönsson har läst Prévélakis essä, och diskuterar den i dagens OBS.

Vad skulle hände om den grekiska staten gick i konkurs? Hör Fredrik Segerfeldt göra en jämförelse med Argentina, som gick i konkurs 2001. Segerfeldt menar att detta inte är någon väg att gå – även om Argentina klarade sig hyfsat under 00-talet, finns den grundläggande sjukan kvar: en korrumperad statsapparat.

---pod: The sunshine city - solskensstaden - så kallades Zimbabwes huvudstad Harare en gång, innan det sammanbrott staden nu är utsatt för. Om Harare handlar dagens OBS, det första i vår nya serie: Att läsa en stad

MEDVERKANDE

Leonard Zulu, FN-medarbetare.

Ane Kirkegaard, freds- och konfliktforskare

Pernilla Ståhl, producent

Programledare: Fredrik Pålsson

Vi fortsätter vär långa serie "Guru då - död i dag?" med att ekologekonomen Kenneth Hermele läser om "Tyst vår" - Rachel Carsons berömda bok, som i mycket inspirerade 60- och 70-talets miljörörelser. Det visar sig att Carson visserligen var helt emot kemiska bekämpningsmedel som DDT, men att hon alls icke hade något emot biologisk krigföring. Hör också författaren Henrik Nilsson om två nya, mexikanska böcker. Den ena talar om för oss vad som händer i hjärnan när du läser. Vi kan redan här avslöja att "den som inte läser romaner har färre möjligheter att förstå världen, de andra och sig själv".

Rachel Carson - amerikansk biolog - blev känd över hela världen när hon 1962 publicerade ”Tyst vår”. Boken ifrågasatte sin samtids flitiga användande av kemiska bekämpningsmedel, och var en huvudorsak till att miljögiftet DDT förbjöds i början av 70-talet.

Men när Kenneth Hermele nu läser om boken, upptäcker han att Carson också i hög grad var ett barn av sin tid. Också Carson ville att människan skulle ta kontrollen över naturen. Skillnaden var bara att man skulle använda biologisk krigföring istället för kemisk.

Vi tar också upp två nya, mexikanska böcker: Carlos Fuentes bok om den latinamerikanska litteraturen - La gran novela latinoamericana , och Jorge Volpis bok om vad som egentligen händer i hjärnan, när vi läser, Leer la mente.

Satsa på tanken om folket med stort F! Det är enda räddningen för vänstern, enligt en ny bok av en brittisk kulturskribent. Journalisten och författaren Mattias Hagberg har läst boken. Populism eller inte? Hör också om orsakerna till Zimbabwes katastrofala utveckling. Allt är inte diktatorn Mugabes fel, enligt en annan bok, som journalisten Görrel Espelund tagit del av.

Över hela Europa pågår diskussioner om hur vänstern skall förnyas. I en ny bok föreslår den brittiske litteraturvetaren och kulturskribenten Alex Niven att vänsterns enda räddning är återerövra idén om folket med stort F. Farlig populism eller klarsynt analys? Mattias Hagberg reflekterar över boken.

I OBS hör vi också om en i ny bok av forskaren Richard Bourne, där han söker orsakerna till den katastrofala utvecklingen i Zimbabwe. Det ligger nära till hands att skylla allt på diktatorn Robert Mugabe, men Zimbabwes sammanbrott har också djupare historiska orsaker, menar Bourne.

Författaren Astrid Trotzig ställer i veckans radioessä flera personligt formulerade frågor kring hur människors hudfärg påverkar oss och vilka känslor den väcker. Vad betyder det och hur präglas man av att inte tillhöra majoriteten i sitt eget land; av att alltid bli sedd som något utifrån kommande?

Hur känns det? I kroppen, i sinnet att inte vara vit bland vita? Det är alltså huvudfrågan i Astrid Trotzigs radioessä.  

Hudfärg har använts för att kategorisera människor från Bibelns tid till i våra dagar, då frågan om rötter och etnisk tillhörighet fått en allt centralare roll i diskussionen om” vilka vi är”.

Vad betyder det och hur präglas man av att inte tillhöra majoriteten i sitt eget land; av att alltid bli sedd som något utifrån kommande?

Jag drömmer inte om att vara vit, jag drömmer inte om ett annat utseende. Jag är gul, i ett vitt samhälle.

Stora förändringar väntar i Kina under Drakens år med mängder av nya makthavare och hårdare restriktioner. Det förutspår sociologen Jan Olof Nilsson. Och författaren Azar Mahloujian har varit på rättegång i Turkiet, där folkvalda politiker och flera andra grupper anklagas för kopplingar till terrorister och förtal av staten. Gemensamt är att alla har kurdisk bakgrund. Bland dem folkrättsjuristen Muharrem Erbey, som greps 26 december 2009 när han återvände från Stockholm, där han hade gästföreläst i riksdagen om övergrepp mot kurder och kränkning av mänskliga rättigheter i Turkiet. Erbey har nu suttit i fängelse i två år utan rättegång.

Drakens år har precis börjat i Kina och allt talar för att det blir ett år med stora förändringar. Kina ska under året få en ny president, en ny premiärminister, en ny högsta chef för den lagstiftande församlingen och  en samling nya överhuvud för militären och för flera olika regioner.

Många signaler finns om att restriktionerna kommer att bli fler, menar sociologen Jan Olof Nilsson.

Hör också författaren Azar Mahloujian berätta om en rättegång hon besökte i Turkiet i december på uppdrag av författarförbundet.

Kring 150 personer står åtalade för ”förtal av den turkiska staten” eller för ”samröre med terrorister”. De flesta är folkvalda borgmästare, jurister och fackliga representanter med kurdisk bakgrund.

I går - den 7 februari 2012 - var det 200 år sedan den brittiske författaren Charles Dickens föddes. Vi firar honom här i OBS, där dock en annan, nutida författare är huvudperson. Närmare bestämt Karl Ove Knausgård. Frilansjournalisten Dan Jönsson var en av de första som uppmärksammade Knausgårds projekt. Och Jönsson gör nu ett försök att sammanfatta vilka konsekvenser den norske författarens böcker får för fiktionen - och verkligheten.

Det var genom Charles Dickens som romankonsten fick sitt genombrott. Idag fiktionaliseras det som aldrig förr – i alla medier – samtidigt som de autentiska berättelserna blir fler och fler. Längst har Karl Ove Knausgård gått med sina sex böcker i ”Min kamp”-serien.

Dan Jönsson var en av de första som uppmärksammade Knausgårds projekt här i Sverige, och i dagens OBS återvänder han till Knausgård för att försöka sammanfatta projektet: i ett program där han reflekterar kring vilka konsekvenser Knausgårds böcker får för fiktionen – och verkligheten.

I vår serie Guru då, död idag? låter vi idag litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström och frilansjournalist Joachim Sundell jämföra den andra vågens feminist och förgrundsgestalt Simone de Beauvoir med den tredje vågens Judith Butler. För om vi ska utröna vilken betydelse Beauvoir har idag, kommer vi inte ifrån vad som har hänt senare. Medan tjugoåringarna flockas runt Beauvoirs grav i Paris, sitter nämligen hennes arvtagare och utmanare - snart femtiosexåriga Judith Butler - vid sitt skrivbord på Berkeley i Kalifornien och fortsätter utveckla sina idéer där hon tagit Beauvoir ett varv till.

Simone de Beauvoir utmanade från nittonhundrafemtiotalet och framåt idén om den naturliga kvinnligheten. Ett av hennes mest kända uttalanden är ”man föds inte till kvinna, man blir det”.

Senare under nittonhundratalet utmanades Beauvoir av arvtagaren Judith Butler som hävdade att könet är en social konstruktion.

Så frågan är vilken betydelse Beauvoir har idag? För att klara ut detta låter vi två medarbetare från två olika generationer jämföra Beauvoir och Butler. Ebba Witt-Brattström är född på 50-talet och Joachim Sundell på 80-talet.