P2 Dokumentär

Den hyllade sångaren, artisten och kultfiguren Freddie Wadling avled den 2 juni 2016, 64 år gammal. Få artister kunde som han konsten att blanda melankoliska ballader med opera, visor och rockmusik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med sina rötter i den svenska punkens 70-tal startade Freddie Wadling i grupper som Liket Lever, Straight Jacket och Leather Nun (Lädernunnan). Under 80-talet gick han vidare med kultgruppen Cortex och indieduon Blue For Two tillsammans med Henryk Lipp. När Freddie mot slutet av 80-talet knöts till den elektriska stråkkvartetten Fleshquartet (Fläskkvartetten) fick en större publik upp öronen för hans strålande röst. Hans både skräck- och sorgfulla sång gav honom en särställning inom svensk musik och både 1990 och 1993 belönades Fleshquartet med Grammis-utmärkelser.

Få artister kan som Freddie Wadling konsten att blanda melankoliska ballader med opera, visor och rockmusik. Även om Freddie gav ut egna soloalbum blev han mest känd som tolkare av andras musik. Allt från John Dowlands renässanssånger, James Bond-musik till sånger av Evert Taube, Hasse och Tage och expressiv rhythm and blues av förebilden Captain Beefheart. För den breda allmänheten blev Freddie först känd 1999 när han jobbade tillsammans med Esbjörn Svensson Trio och spelade in visalbumet En skiva till kaffet. Därefter kom ytterligare ett stort antal musiker att samarbeta med honom och Freddies sista album, Efter regnet, var till stora delar specialskriven till honom av Stina Nordenstam.

Hör Freddie Wadling berätta om sin uppväxt i Göteborg och olika musikaliska nedstamp för Urban Göranson som intervjuade Freddie under våren 1995.

Läktarsång är gemenskap i en tid när vi är mer ensamma än någonsin. I klacken är trumman själva hjärtat och sången blir lagets röst – och varje persons väg till en identitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Jesper Tillberg pratar med skådespelaren Jonas Karlsson, politikern Lars Ohly och Hammarbysupportern Zeid Shahin – till tonerna av bland andra Peter Tchaikovskij, Nina Simone, The Stone Roses, Giacomo Puccini.

Fjärde och sista delen av Jesper Tillbergs serie om läktarkulturen

Hur kommer det sig att speciellt män sjunger läktarsånger? Vad är det för hormoner som musiken släpper loss? Och då gärna högst ”omanliga” sånger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jesper Tillberg pratar med författaren Katarina Wennstam och musikern Joel Alme om läktarmusikens sprängkraft för att uttrycka sig och komma ut ur den musikaliska garderoben – till tonerna av bland andra Doris Day, Edith Piaf, Oscar Peterson, Wanda Jackson, AC/DC, Louis Armstrong, Leonard Cohen.

Del tre av Jesper Tillbergs serie om musiken inom läktarkulturen

Älskade toner används gärna för att hata motståndarna på fotbollsplanen – och läktarna. Ramsorna förbannar, förfasar och förödmjukar motståndarna med både stil och lagvidriga övertramp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hånandet sker i rakt nedstigande led från Shakespeares publik på The Globe. Men den starkaste läktarsången är kanske tystnaden?

I det här programmet pratar vi med domaren Martin Hansson, AIK-supportern Maria Carlson, politikern Caroline Szyber, författaren och musikrecenscenten Andreas Palmaer. Musiken i programmet är skapad av bland andra Andrew Lloyd Webber, Ella Fitzgerald, Count Basie, Torsten Flinck, Manic Street Preachers, John Cage, Händel.

Det här är del 2/4 i Jesper Tillbergs serie om musiken inom läktarkulturen.

Den största operapubliken finns inte på operan, utan på fotbollsarenan. Jesper Tillberg lyssnar på läktarsångens kultur och hur hymnerna både hyllar och hånar i världens största religion, fotboll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att hylla sina spelare görs på de mest kreativa sätt på läktarna, via både hot och humor, oftast med stort hjärta. I detta program talar författaren Jesper Tillberg med musikern Magnus Carlson, AIK-fanet Maria Carlson och målvakten Rami Shabaan och lyssnar på musik av bland andra Guiseppi Verdi, Gene Kelly, Dean Martin, Dag Vag, Edward Elgar och Monty Python.

- Det är en otrolig musikskatt som får nytt liv genom fotbollspubliken, något som lätt glöms bort. Alltifrån Tjajkovskij och Verdi till Monty Python och Dag Vag. På läktarna används musiken precis så som musik är tänkt, att ge utlopp för stora känslor och skapa en identitet, säger Jesper Tillberg.

Varifrån hämtas melodierna? Vilken betydelse har musiken? Hur används texterna? Vad får tiotusentals fans att sjunga egna texter till opera, gospel, country, jazz, musikaler – en publik som sällan själv besöker Europas operahus? Men ändå är så mycket mer passionerade än just operapubliken.

Serien sändes första gången i juni 2012.

Över hela världen fångas människor av Mari Boines mäktiga röst, utan att förstå orden hon sjunger. Det är något annat som griper människor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förutsättningarna för att Mari Boine skulle resa världen runt och uppträda var närmast noll. Hon växte upp i en liten by på Finnmarksvidda, norr om Karesuando, med Norra ishavet mindre än tio mil norrut.

Mari var en blyg, tillbakadragen flicka, närmast förskrämd. Föräldrarna var stränga laestadianer, musik var synd, jojk hade skapats av djävulen, skratta var onödigt. Idag skulle man kallat dem kristna fundamentalister.

Sannolikheten för att hon likt silvertärnan – som häckar norr om polcirken men flyger över vintern till Sydafrika – skulle erövra världen var liten.

Programmet berättar hur det gick till, även Mari Boine själv. Youtube klippet som avslutar programmet med ”Örnbror/Goaskinviellja” finns på https://www.youtube.com/watch?v=kprl0CECykA

Mari Boine är en av Norges mest kända internationella artister, inofficiell samisk kulturambassadör, hon har fått Nordiska Rådets musikpris och blivit norskt frimärke.

En P2-dokumentär av Peter Mosskin.

En dokumentär om konsten att överleva, kompromisser, vart världen är på väg och alltid förenat med musiken. Visionären Bo Anders Persson förenar musiken med naturen. Från Träd, gräs och stenar till In C-inspirerade Tape-loopar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 1959 besökte Bo Anders Persson ett industrisamhälle i England. Det var så varmt ute att man knappt kunde se himlen. Industribältet hade tagit över och allt var grått. Efter detta var allt förändrat för Bo Anders och han kom att ägna årtionden av filosofi, miljö,

Idag 80-åriga Bo Anders Persson var en av frontfigurerna i proggrörelsen på 70-talet.

Som ung spelade han både fiol och piano och kom in på Kungliga musikhögskolans tonsättarutbildning, men då det inte kändes rätt för honom hoppade han av. Det var 1967.

Persson intresserade sig tidigt för elektroakustisk musik och minimalism och var med om att grunda bandet Pärson Sound. Bandet bytte ganska snart namn till "Harvester" och "International Harvester" som sedermera blev "Träd, gräs och stenar" som blev mycket viktiga för den progressiva musikrörelsen i Sverige.

Bandets signum var alltifrån malande, repetitiva och långsamt förändrade nyanser i musiken till renodlade covers av Rolling Stones, men bandet startade också den första makrobiotiska restaurangen i Stockholm - "Fröet" - och några av bandmedlemmarna var medarrangörer till Gärdesfesten som startade en hel musikrörelse.

Idag har "Träd, gräs och stenar" blivit kultförklarade.

På senare år har Bo Anders Persson också blivit uppmärksammad som kompositör.

Vid sidan av Bo Anders Persson medverkar musikproducenten Atte Blom, amerikanske tonsättaren Terry Riley, trummisen Thomas Mera Gartz, radioproducenten Mats Lundgren och filosofen och odlaren Anders Björnsson.

En P2-dokumentär av Elena Wolay.

Tonsättaren Erik Satie (1866-1925) var banbrytande, men det var först efter sin död som hans idéer verkligen slog igenom. I den här dokumentären vandrar vi i hans fotspår i Paris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Satie föddes i Honfleur, departementet Calvados i regionen Basse-Normandie i nordvästra Frankrike, men flyttade till Paris i 20-årsåldern. Där bodde han först i konstnärskvarteren Montmartre men då han kom på obestånd tvingades han flytta flera kilometer till förorten Arcueil.

Det är starten på den vandring i Saties fotspår som kulturjournalisten Mikael Strömberg tar med oss på.

Satie ingick i det dadaistiska projektet i början av 1900-talet. Dadaismen bröt mot gamla konventioner, som att skriva musik enligt det gamla romantiska regelverket.

Saties musik varierade från mycket enkel exempelvis i form av "Gymnopédies" till mycket komplicerad i form av exempelvis "Vexations", och han skrev till och med för skrivmaskin! Som person var han mycket excentrisk. Han åt till exempel bara mat som var vit till färgen.

I dokumentären läser Strömberg ur boken "Rysk tennis" (Bakhåll förlag) och skådespelerskan Marie Skönblom läser ur brevbiografin "Av och till Satie" (Ejeby förlag).

En P2-dokumentär av Mikael Strömberg.