P2 Dokumentär

Den indiske sitarmästaren Ravi Shankar fick en hisnande levnadsbana. Från en liten by utanför Benares tog han sig till de stora världsscenerna. Hur var denna framgång möjlig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Första programmet av två i Sten Björnulfsons serie handlar om hur Ravi Shankar, född 1920 och skolad i den klassiska nordindiska musiktraditionen kom att arbeta tillsammans med många av Indiens och västvärldens stora musiker. Han har kallats för världsmusikens fader och mycket annat.

Ravi Shankar kom från en musikalisk familj. Det internationella livet i musiken och dansen fick han pröva på redan som barn. Hans unga år kom att präglas av det nationella uppvaknandet i Indien och kampen mot det brittiska kolonialväldet för ett fritt Indien. Även om Ravi Shankar inte var någon aktivist så påverkades han starkt av befrielsekampens sällsamma kombination av västerländsk demokrati, hinduisk tanke, indisk musik och kultur. En kulturell och nationell revansch som var så typisk för Indien vid denna tid och som på vissa sätt håller i sig än. Ur denna mylla växte musikern och kompositören Ravi Shankar till mästerskap.

En P2 Dokumentär av Sten Björnulfson

I 2013 års Planeta Brasil gräver Åsa Veghed i den svenska bossa nova-historien och gör hembesök hos musikern Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt med bossa nova.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den brasilianska musiken kom som en våg och sköljde över Sverige på 60-talet via filmen Orfeu Negro och artister som Stan Getz, Astrud Gilberto och Antonio Carlos Jobim.

Och Monica Zetterlund, Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar är några av de sångerskor som framförde brasilianska låtar på svenska och även uppträdde i Rio de Janeiro.

Även om det redan 1948 spelades ”rumba-samba och hawaiimusik” på dans­haket Club de Brazil i Stockholm, var det framförallt på 1960-talet som den brasilianska musiken kom att etablera sig i Sverige och samba och bossa nova inspirerade några av våra främsta artister.
Monica Zetterlund sjöng bossa novor med svenska texter av Hasse & Tage och Beppe Wolgers.
Cornelis Vreeswijk upplevde Rio de Janeiro under inspelningen av filmen Svarta palmkronor, där han inspirerades av Chico Buraque att skriva texten till Deidres samba. Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar uppträdde på Festival Internacional da Canção Popular i Rio de Janeiro bland gräddan av brasilianska artister.

I programmet gräver Åsa Veghed i Sveriges bossa nova historia och gör hembesök hos bossa nova musikern Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz.

Planeta Brasil 2013 - En P2 Dokumentärserie i 4 delar av Åsa Veghed

Joyce Moreno och Rosa Passos tillhör bossa novans andra generation, två briljanta gitarrister och sångerskor som håller bossa novan vid liv idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När deras första skivor kom ut på 60-talet var det fortfarande provocerade att en kvinna komponerade musik, uttryckte sig fritt och dessutom var mamma.

Idag är det framförallt utanför Brasilien som bossa novan har sitt starkaste fäste, berättar musikerna. Här är Japan världsledande med Europa och USA tätt efter. För Joyce Moreno är det en självklarhet att släppa sin nya skiva först i Japan och sedan i Brasilien.

För sjätte sommaren i rad fortsätter frilansproducenten Åsa Veghed berätta om brasiliansk musik i serien Planeta Brasil. I årets fyra program är den internationellt mest kända brasilianska musiken bossa nova i fokus.

Planeta Brasil 2013 - En P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed

Kompositören Tom Jobim och poeten Vinícius de Moraes är bossaa novans radarpar och skrev en av världens mest sönderspelade låtar A garota de Ipanema – The girl from Ipanema.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Originalet spelas i programmet och det blir ett besök i Rio de Janeiros botaniska trädgård och Jobimträdet. Naturen var en stark inspirationskälla för bossa novans kompositör nummer ett, berättar Toms son Paulo Jobim.

Vinícius de Moraes är en av Brasiliens mest översatta poeter idag. Men på 50- och 60-talen ansågs det vara låg status att en bildad litterär person ägnade sig åt sångtexter. Vinicius de Moraes var en berest diplomat som lämnade sin trygga tjänst för att leva bohemliv och surfa på passionens våg. Han gifte sig nio gånger. Varje ny förälskelse mynnade ut i fantastiska texter om kärlek som blev bossa nova-epokens mest älskade alster.

För sjätte sommaren i rad fortsätter frilansproducenten Åsa Veghed berätta om brasiliansk musik i P2-serien Planeta Brasil. I årets fyra program är den internationellt mest kända brasilianska musiken bossa nova i fokus.

Planeta Brasil 2013 - en P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed

I den lilla bossa nova-butiken Toca de Vinícius i Ipanema kluckar skratten och historierna om bossa nova och engyllene epok då Rio de Janeiro fortfarande "var ett paradis".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är ett par äldre brasilianare som står och trummar rytmen mot butiksdisken och betecknar bossa novans roll i Brasiliens historia på detta sätt. Butikens entusiastiske ägare Carlos Afonso beskriver skivalbumet Canção do amor demais med Elisethe Cardoso från 1958 som bossa novans förlossning där nya musikaliska element såg dagens ljus. Musiken var skriven av unge pianisten och kompositören Antônio Carlos Jobim och texten av poeten Vinícius de Moraes.

På albumet medverkar också unge gitarristen João Gilberto som genom lågmäld sång och rytmiskt gitarrspel kom att revolutionera den brasilianska populärmusiken för alltid.

Det här är det första programmet av fyra om bossa nova i Brasilien, utomlands och i Sverige. Åsa Veghed har träffat några av nyckelpersonerna som håller bossa novan vid liv som Paulo Jobim, Joyce och Rosa Passos.

För sjätte sommaren i rad fortsätter frilansproducenten Åsa Veghed berätta om brasiliansk musik i serien Planeta Brasil. I årets fyra program är den internationellt mest kända brasilianska musiken bossa nova i fokus.

Planeta Brasil 2013 - en P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed

I ett spartanskt möblerat råtthål (hans egna ord) i Gamla stan i Stockholm, sitter Anders Eliasson och sänder ut den mest enastående, klichébefriade musik - kall och het, avskalad och myllrande, bortom dur och moll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Symfonier, kammarmusik, oratorier; allt komponerat inom helt egna ramar som han kallar "systemet" - pilar, trianglar, tusenåriga tonarter och energilära varvat med antik filosofi. Det enda sättet för tonsättaren Anders Eliasson att överleva är att befinna sig i musiken.

Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Allt utom musikens egen smak är oviktigt. Som en musikarbetare på femskift fortsätter Anders Eliasson att kommunicera med ”musikhavet” och ”musikängeln”, en potentiell musik i dräktig förväntan, betydligt större än hans egna tankar. Först reder han ut vad som klingar därinne. Ett kärl ska fyllas. Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Snart börjar musiken spinna och skruva sig efter ”vad musiken själv vill”.

I en intervju i Hufvudstadsbladet i samband med Nordiska rådets musikpris svarade Eliasson så här: ”Det är fullständigt betydelselöst hur jag håller i koppen. Det som är intressant är kaffet jag dricker.” Underförstått: Allt utom musikens egen smak är oviktigt.

En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg (repris)

Tonsättaren Anders Eliasson (1947-2013) gick bort två månader efter att denna P2 Dokumentär sändes första gången den i mars 2013.

Alice Tegnér var knappast en person som stod på barrikaderna för kvinnans rättigheter i samhället. Men hon var mycket medveten om hur hennes möjligheter i livet var begränsade just för att hon var kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sin ungdom sörjde hon över att hon inte blev en pojke för då hade hon fått studera och bli ”rysligt, rysligt lärd”, som hon skrev i ett brev.
När Svenska kvinnoföreningen bildades 1884 utbrast hon: ”Leve Sveriges qvinnor!”, och som lärare i hemstudieverksamheten kom hon att arbeta inom Fredrik Bremer-förbundet.

När Alice Tegnér gick bort den 26 maj 1943 skrevs stora minnesartiklar i tidningarna. - Sveriges barn har sorg, förkunnade de. Men begravningen blev ändå ljus i tacksamhet över allt vad hon givit både små och stora. Hennes goda vän från Djursholms kapell och samskola, Natanael Beskow, talade vid gravsättningen på Djursholms begravningsplats, och en barnkör från skolan sjöng hennes egen Ute blåser sommarvind. (Repris från sommaren 2013)

Detta är den 6:e och sista delen av P2:s stora programserie om Alice Tegnér, producent Christina Tobeck.

Alice Tegnérs stora sorg i livet var att hon aldrig fick studera på musikkonservatoriet, men hon gjorde vad hon kunde för att ta skadan igen i vuxen ålder. I flera omgångar tog hon lektioner i piano, i kontrapunkt och i komposition.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bland annat studerade hon för kontrapunktikern Johan Lindegren som försökte förmå henne att komponera i större former. Det var under hansöverinseende hon skrev sin violinsonat.

Alice Tegnér kände sig mest hemma inom det vokala området. Hon ville så gärna få alla att sjunga, också dem som inte hade röst eller musikalitet nog för att framträda solistiskt eller delta i flerstämmig körsång. När man sjunger unisont, är det lättare att sången blir vad sång bör vara, nämligen ”uttryck för en verklig känsla, för en över vardagslivet upphöjd, entusiastisk stämning”, som hon skrev i förordet till sångsamlingen Unga röster.

Hon var också en av eldsjälarna när Samfundet för unison sång bildades för att främja kärleken till fosterlandet efter unionsupplösningen, och hon ställde samman första upplagan av samfundets sånghäfte Sjung, svenska folk! (Repris från sommaren 2013)

Alice Tegnér del 5 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.

När Jacob och Alice Tegnér flyttade ut till Djursholm våren 1891 var det ett nybyggarsamhälle. Det beskrevs som staden på landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På vardagarna användes det gamla Banérslottet för samskolans undervisning och på söndagarna hölls gudstjänst i den största av slottets salar. Den unga fru Tegnér var involverad i båda verksamheterna – som sånglärare och som kyrkomusiker vid orgelharmoniet. Någon ekonomisk ersättning var det inte tal om, arbetet skedde helt ideellt.

Strax före jul 1898 fick gudstjänsterna en egen hemvist. Djursholms kapell invigdes. Predikant var den unge teologen Natanael Beskow och på orgelpallen, bokstavligen bakom orgeln, fanns Alice Tegnér. En kör sjöng bland annat hennes nykomponerade hymn Saliga äro de som höra Guds ord.

Bland invånarna i den nya trädgårdsstaden fanns många musikaliskt begåvade och intresserade personer, och Alice Tegnér blev eldsjälen i musicerandet. Djursholms Fru Musica har hon kallats.

Det anordnades soaréer och konserter – ofta till välgörande ändamål eller som stöd till skolan eller kapellet. Alice Tegnér komponerade sånger både för de vuxna i Djursholmskören och för eleverna i skolan.

När familjen Tegnér bröt upp från Djursholm 1912, lämnade Alice ett stort tomrum efter sig. ”Det kändes som om ljusen släcktes i festsalen”, som Elsa Beskow formulerade det. (Repris från sommaren 2013)

Alice Tegnér del 4 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.

Det var musiken som förde samman Alice Sandström och häradshövdingen Jacob Tegnér, sonson till den store skalden Esaias Tegnér.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jacob var en god sångare, och hon ackompanjerade. Ett par år efter giftermålet fick de i tät följd två pojkar, Gösta och Torsten. När Alice läste sagor och bläddrade i bilderböcker tillsammans med dem, sa de: ”Mamma ska sjunga, inte läsa”. Det var så barnvisorna började komma till.

Många av visorna hör ihop med familjen Tegnérs liv ute på Djursholm, där de levde nära naturen. Där tillkom Ekorrn satt i granen, Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle och många, många andra visor som sedan har sjungits av generationer barn inte bara i Sverige. Till och med sönernas lördagsbad kunde inspirera Alice till en visa.

Bland de tidiga invånarna på Djursholm fanns skalden Viktor Rydberg. 1891 gav han ut romanen Vapensmeden, och ur den hämtade Alice Tegnér texten till den sång som fick titeln Betlehems stjärna.

Men Alice var lite orolig för vad Rydberg skulle säga när han fick höra sången. Hon hade ändrat en del i dikten. I programmet får vi veta vad Rydberg tyckte om att Alice Tegnér hade tagit sig den friheten. Betlehems stjärna ingår i det andra häftet av Sjung med oss mamma!, som utkom 1893. Än idag sprider den julstämning i kyrkor, skolor och hem: ”Gläns över sjö och strand”. (Repris från sommaren 2013)

Alice Tegnér del 3 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.