P2 Dokumentär

I ett spartanskt möblerat råtthål (hans egna ord) i Gamla stan i Stockholm, sitter kompositören Anders Eliasson och sänder ut den mest enastående, klichébefriade musik - kall och het, avskalad och myllrande, bortom dur och moll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Symfonier, kammarmusik, oratorier; allt komponerat inom helt egna ramar som han kallar "systemet" - pilar, trianglar, tusenåriga tonarter och energilära varvat med antik filosofi. Det enda sättet för Anders Eliasson att överleva är att befinna sig i musiken.

Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Allt utom musikens egen smak är oviktigt. Som en musikarbetare på femskift fortsätter Anders Eliasson att kommunicera med ”musikhavet” och ”musikängeln”, en potentiell musik i dräktig förväntan, betydligt större än hans egna tankar. Först reder han ut vad som klingar därinne. Ett kärl ska fyllas. Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Snart börjar musiken spinna och skruva sig efter ”vad musiken själv vill”.

I en intervju i Hufvudstadsbladet i samband med Nordiska rådets musikpris svarade Eliasson så här: ”Det är fullständigt betydelselöst hur jag håller i koppen. Det som är intressant är kaffet jag dricker.” Underförstått: Allt utom musikens egen smak är oviktigt.

En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg

Tonsättaren Anders Eliasson gick bort två månader efter att denna P2 Dokumentär sändes.

2013 var både Richard Wagners och allkonstnären Charlotte Engelkes år. Med stor kärlek till dansen, teatern och sången sätter hon en välriktad feministisk klo i Wagnerköttet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En föreställning med Engelkes är alltid en egensinnig mix av himlastorm och humor. Hon kallas för performanceartist i en värld där uttrycken flyter samman. Engelkes har gjort internationell succé, bl a i uppsättningar med Heiner Goebbels, och är ständigt aktuell med nya uppsättningar där hon går i närkamp med klassikerna, som i hennes originella version av Wagners ”Den flygande holländaren”.

Hur beter sig en god sopran? Engelkes reder ut begreppen genom att förena fyra hjältinnor i samma kropp, sin egen: Senta i Flygande holländaren, Elsa i Lohengrin, Tristans Isolde och Ringens Brünnhilde. Samtidigt som hon passar på att spela dvärg och drake!

Mikael Strömberg möter Charlotte Engelkes när hon mellanlandar på Mosebacke torg och ackompanjerar samtalet med en spellista som Engelkes fått designa för programmet.
Förra året tilldelades hon Expressens musikpris “Spelmannen” med motiveringen: “Hon personifierar idén om operans allkonstverk i egen hög person”. (Repris från mars-13)

En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Tuaregerna är Saharas urbefolkning. Idag mest kända genom sin musik, inte minst tack vare Tinariwen m fl band som spelar vad som ofta kallas ökenblues.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var tuareger som 2012 utropade självständighet i norra Mali, innan allt togs över av islamister och al-Qaida. Sju män med AK47:or kom till gitarristen Ahmed Ag Kaedis hus där hans syster fanns. I tidskriften Lira kan man läsa vad som hände:

"Säg till din bror att om han någonsin visar sig här igen kommer vi att skära av hans fingrar så att han aldrig mer kan spela. Sen samlade de ihop alla instrument, mikrofoner och förstärkare som fanns i huset, hällde bensin över och tände på"

Tuaregernas historia är gammal, deras kultur utmärks av matriarkat, det är inte kvinnorna utan männen som är beslöjade. Kvinnan äger tältet och om en man skiljer sig blir han av med både hus, hem och hustru. Att påtvinga denna urgamla kultur fundamentalistisk islamism är absurt.

Saharas urbefolkning tuaregerna är idag spridd på fem länder och påminner om kurder eller samer. I programmet spelas musik av Tinariwen, Tartit, Bombino och Amanar för att illustrera bitar ur tuaregernas historia. I programmet läser samiska artisten Sofia Jannok sångtexter som denna av Tinariwen:

Jag är en vandrare i den ensamma öknen
Inget särskilt med det
Jag står ut med vinden
Jag står ut med törsten
Och solen
Jag vet hur man ska gå

(Repris från mars 2013)

En P2 Dokumentär av Peter Mosskin.

I början på 90-talet upptäckte danshungriga ungdomar en slags danser som var både akrobatiska och gymnastiska - om inte rent av galna och vilda. Bortglömda danser som Lindy Hop, Trunky Doo och Shim Sham Shimmy.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En helt ny generation har hittat till den klassiska jazzen från tjugo- och trettiotalet. Men inte genom att lyssna, utan genom att dansa. Möt den nya generationen lindyhoppers och den nya generationens klassiska jazz. I dagens New York, på klubben Chicago i Stockholm på och världens idag största dansläger som ligger i det lilla brukssamhället Herräng norr om Norrtälje.

På internet fanns det gamla svartvita filmer där svarta danspar uppe i Harlem kastade och slängde varandra runt, runt i ekvilibristiska danser till amerikansk swingjazz. Och dessa gamla filmer tände en gnista. En gnista som blev till en präriebrand som brinner särskilt stark i bl a Herräng

Ett program om jazzen som man dansar till och danserna som jazzen behöver för att svänga. Idag! (Repris från 24 feb)

En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt

César Franck han är lite grand av en doldis i musikhistorien där han sitter vid sin orgel med sina buskiga polisonger - den kanske berömdaste av de bilder som finns av honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

César Franck var ingen vän av stora åthävor. En tonsättare som tycks ha komponerat ett stycke i varje genre: en symfoni, en fiolsonat, en stråkkvartett, en pianokvintett och en sång som blivit berömd, nämligen Panis angelicus.

Men många förknippar nog hans namn med något av de stora orgelverk han komponerade vid sin orgel i Saint-Clotildekyrkan i Paris. Han var också en älskad lärare vid Pariskonservatoriet, av sina elever kärleksfullt kallad ”Pater seraficus”.

Tonsättaren César Franck porträtteras av Curt Carlsson

Lek, bad, gymnastik, musik och en pappa som ville förändra världen gjorde Elfrida Andrée till tonsättare och Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Glöm ej gymnastik, tyska och badning, ty det är medel som bibehåller dig frisk och älskvärd", var bl a pappans råd till Elfrida Andrée.

Tre musikaliska underbarn, Clara Schumann, Ludvig van Beethoven och Elfrida Andrée.
Alla komponerade de från tidig ålder, alla hade de fäder som var deras lärare.

Vad betydde det för dem att det just var deras pappor som undervisade dem? Hur kunde de bli så framgångsrika trots att två av dem hade tyranniska fäder?
Kan man rent av höra spår av deras uppväxt i deras musik?

Medverkar i detta program gör även professor emeritus Eva Öhrström.

En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson, del 3

"Ofta sågs han gråtande vid pianot". Från misshandlat barn till ensamt tonsättargeni. En stor del av Ludwigs liv tycks ha handlat om att komma undan minnena av hans far.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ändå blev fadern just därför närvarande. Förhållandet till fadern låg bakom Ludwig van Beethovens revanchlust, självhävdelsebehov, motstånd mot auktoriteter och inte minst hans eget misslyckade försök att själv vara far för adoptivsonen Carl.

Tre musikaliska underbarn, Clara Schumann, Ludwig van Beethoven och Elfrida Andrée.
Alla komponerade de från tidig ålder, alla hade de fäder som var deras lärare.

Vad betydde det för dem att det just var deras pappor som undervisade dem? Hur kunde de bli så framgångsrika trots att två av dem hade tyranniska fäder?
Kan man rent av höra spår av deras uppväxt i deras musik?

En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson, del 2.

"Tillåt ingen olydnad". Hur ett stumt skilsmässobarn blev en fantastisk pianist och tonsättare, Clara Schumann.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En serie om tre musikaliska underbarn, Clara Schumann, Ludwig van Beethoven och Elfrida Andrée. Alla komponerade de från tidig ålder, alla hade de fäder som var deras lärare.

Vad betydde det för dem att det just var deras pappor som undervisade dem?
Hur kunde de bli så framgångsrika trots att två av dem hade tyranniska fäder?
Kan man rent av höra spår av deras uppväxt i deras musik?

Musiken har en framskjuten plats i programmen som den medspelare den var i dessa människors liv.
Medverkande: anknytningspsykologen Egil Linge, genushistorikern Hanna Markusson-Winqvist och professor emeritus Eva Öhrström.

En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson, del 1.

"O Store Gud" är en av världens mest kända psalmer och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"O Store Gud" bygger på en svensk traditionell folkmelodi och fick sin mest spridda text av Mönsteråsaren Carl Boberg i slutet av 1800-talet. Den skrev Boberg efter att ha varit med om ett åskoväder över Kalmarsund. Sedan översattes den först till tyska 1907 och sedan till ryska vilken hördes av en amerikansk missionär som i sin tur översatte den till engelska.

Psalmen spreds över världen, men här i Sverige förde den under många år en undanskymd tillvaro. Ja, den var nära att glömmas bort då den engelska översättningen av sången - "How great thou art" - fick en framträdande roll under väckelsepredikanten Billy Grahams möten på 1950-talet. Sedan spelade Elvis Presley in den och resten är som man brukar säga - historia.

Vi besöker Carl Bobergs hembygd och träffar ordföranden för O Store Gud-sällskapet Ulf Eriksson, men vi träffar också musikforskaren Karin Karlsson, tidigare ekonomichefen i Svenska missionsförbundet Göran Johansson liksom pianisten, sångaren och låtskrivaren Per-Erik Hallin som turnerade med Presley - hör bland annat hur Presley reagerade när han fick veta att sången kom från Sverige!

En P2-dokumentär av Mikael Olofsson.

O store Gud, när jag den värld beskådar,
som du har skapat med ditt allmaktsord,
Hur där din visdom leder lifvets trådar,
och alla väsen mättas vid ditt bord;
Då brister själen ut i lofsångsljud:
O store Gud! O store Gud!
Då brister själen ut i lofsångsljud:
O store Gud! O store Gud!

Den första versen ur Svenska missionsförbundets sångbok 1889.