P2 Dokumentär

"När jag bodde i Indien och studerade musik kom ofta tiggarsångare förbi och sjöng en bhajan på den dammiga gatan utanför. Dessa hinduiska religiösa bhajans är Indiens mest spridda sånger"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Texterna är skrivna av så kallade helgonpoeter. De flesta av helgonpoeterna levde under en tid då delar av hinduismen kom att leva i symbios med den islamiska sufismen".

Så berättar Sten Björnulfson i det andra programmet av två om det stora mötet mellan persisk och indisk musik och kultur, mellan hinduism och islam i Nordindien - illustrerat i musik, dikt och ljud från byar, städer och vallfartsorter.

Här i del två hör vi manliga och kvinnliga sångare med olika stil och från skilda musikaliska traditioner. Det blir skolade bhajan-sångerskor som Lata Mangeshkar, Kishori Amonkar och Juthika Roy, klassiska sångare som Bhimsen Joshi och Kumar Gandharva, folksångare och sångerskor.

Programmet bygger på sånger och dikter av helgonpoeterna Kabir, Dnyandev, Ravidas, Mirabai och andra.

Två P2 Dokumentärer om nord-indisk musik av Sten Björnulfson

Stormen är det första programmet av två i Sten Björnulfsons nya serie om det stora mötet mellan persisk och indisk musik och kultur, mellan hinduism och islam i Nordindien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en berättelse i musik och ord om ett stort och dramatiskt skeende i Indisk historia. Här hör vi musik av Indiens stora mästare, Nikhil Banerjee, Bhimsen Joshi, Sulochana Brahaspati, Kumar Gandharva och många andra.

Norra Indien utsattes från 1100 talet och framåt för återkommande invasioner av muslimer och mongoler. Det var en tid fylld av förödande krig och härjningar men som också förde med sig starka positiva impulser. Med muslimernas intåg från Persien och Afghanistan uppstod nya musikaliska former på den norra delen av den Indiska subkontinenten.

Khayal, Thumri, Ghazel och Qawali är några andra av de musikaliska former som föddes ur den oerhört kreativa mylla som mötet mellan de två kulturerna skapade. Gemensamt för alla dessa musikformer och stilar är att de tillsammans bildar den klassiska och halvklassiska nordindiska musiken som utövas idag. Det är en tradition som på inget sätt är stillastående, utan har under de senaste hundra åren befunnit sig i en stark konstnärlig utveckling.

De muslimska invasionerna kom att styra det indiska samhället, kultur och historia i en ny riktning. De tidigare hinduiska och buddhistiska trosriktningarna var inte längre de ensamt dominerande. Islam hade kommit för att stanna.

Det vi idag skulle kalla klassisk indisk musik utövades i det gamla hindusamhället i de hinduiska templen som en andlig tillbedjan. För muslimerna var detta helt främmande eftersom musik i moskén är förbjuden i islam.

Med tiden växte i Indien en hovmusik fram vid de muslimska härskarnas herresäten. Musikern, poeten och den mångbegåvade renässansmänniskan Amir Khusro var på tolvhundratalet en tidig exponent för det fruktbara mötet mellan persisk och indisk kultur. Han komponerade kvällsragan Yaman som är en av de mest spelade ragorna idag. Han konstruerade även föregångaren till sitaren.

Paradoxalt nog kom den stora konstnärliga blomningen i den klassiska nordindiska musiken att följa med Timur Lenks ättling Baburs invasion från Persien och Afghanistan. Efter att till slut ha besegrat sultanen av Delhi 1526 grundade Babur Stormogulriket norra Indien, ett av dåtidens största och mest lysande välden.

Mogulkejsarna var stora mecenater av musik, litteratur, konst och kultur. Här möttes två konstarter med starka rötter i två olika traditioner varandra, Den klassiska persiska poesin och den klassiska nordindiska musiken.

Man kan säga att om perserna gick segrande fram på slagfältet och i poesin så vann indierna det stora slaget om musiken. (Repris från april 2012)

Två P2 Dokumentärer om nord-indisk musik av Sten Björnulfson

Musik berör och upprör, förför och förgör. Kärleken till musiken kan lätt gå över i hat. Möt sångaren och musikern som berättar om avskyn från grannarna när de övar röst och instrument.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kan något som ska göra gott väcka så mycket ont blod?

De tuffaste kritikerna finns ofta i hemmet. Operasångaren som spelar på världens scener möts ofta av att grannar bankar i väggen. Oboespelaren blev hotad om vräkning. Den oskyldiga älskaren av blockflöjt vill bara väl, men får hatlappar i farstun.

Musik kan skapa grannfejder värdiga en blodig operaföreställning. Vad gäller egentligen? Chefen för Hyresnämnden i Stockholm berättar om både lagar och människoöden på musikens mörka bakgård.

Den förbannade musiken är ett besök bland repeterande musiker och bankande grannar, en kärleksfull resa i det vi älskar så mycket och samtidigt förbannar när vi vill ha det tyst - musiken.

En P2 Dokumentär av filmaren och radiomakaren Jan Tillberg.

Varför sålde kvinnan sitt trumset? Vem köpte trummorna? Varför säljer människor sina bästa vänner, instrumenten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett piano eller en gitarr är ofta mer än ett instrument, de utgör livets klangbotten av minnen och drömmar. Varför säljer människor sina bästa vänner, instrumenten? Hur känns det? Vad för slags historier ryms i en sliten ”Till Salu-lapp”? Var står trummorna idag?

En bortglömd lapp på en sliten anslagstavla blev upprinnelsen till en hel dokumentär där Jan Tillberg vandrar bland instrument och musikägare.

Och varför grät mannen i pianoaffären när han inte fick köpa sin älskade orgel?
Gitarristen äger ett tiotal gitarrer. Men vilken har störst plats i hjärtat och varför?

“Den finaste gitarren köpte jag på en pantbank där ägaren löste ut gitarren och med sorg och saknad i blicken lämnade över gitarren till mig. Hans ekonomiska situation var sån att han var tvungen att sälja sin älskade gitarr.”

Musikmuseets chef möter dagligen människor som vill sälja eller skänka sina ögonstenar – värdet av ett instrument kan stå bortom kronor och ören, men instrument kan också vara en symbol för annan klass, en värld av dyra ting. På en textad liten lapp vill en kvinna skänka flygeln som definierade hela hennes liv – men till rätt person. Hur tänker hon? Vad ryms mellan tangenterna på pianot?

Ett program om drömmar, längtan och musik – där instrument är själva livets klangbotten. Av filmaren och radiomakaren Jan Tillberg.

Han kallar gärna sin violin för fiol (fiddle) och föredrar ett enkelt instrument som tål smällar och hårda tag. Han spelar lika gärna Mozart och Mendelsohn som irländska reels och svenska polskor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men Gilles Apap ogillar termen crossover. Han lär sig hellre musik på gehör än med noter, och gillar att överraska sin publik.

Gilles Apap är världsviolinisten som numera spelar i Sverige flera gånger om året, som konstnärlig ledare för Nordiska kammarorkestern i Sundsvall.
Men en igensmälld dörr höll på att ända hans karriär innan den ens hade tagit fart.

En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten

Naturen är en nyckel in i folkmusiken, liksom bygdens historia. I det andra av Åsa Vegheds 2 program om Västergötland möter vi en musiker som söker sig ner i den myllan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Möt Jonas Simonsson, ledande svensk folkflöjtistsom med dubbel sälgflöjt söker sig till de västgötska naturljuden. Och Emma Johansson, sångerska och flöjtist i The Secret Carpet Club som under flera år arbetat med ett insamlingsprojekt av visor och låtar för att dokumentera folkmusiken i Västra Götaland.

Åsa Veghed besöker också en av Västergötlands äldsta traditionsbärare. Sven-Ingvar Heij är 91 år gammal, vissångare och fiolspelare, och ser till att inte missa någon folkmusikfest.

Det blir också en tur ut till Kållandsö efter att vi fördjupat oss i Samuel Landtmanssons uppteckningar från sekelskiftet 1900. Från Lina Lustigs lövängar och Läckö slott berättas spännande historier. Durspelaren Jon Sirén från Hjo, fiolspelaren Mikael Pettersson från Synnerby och en del äldre material ur arkiven på Västergötlands museum i Skara kommer även ljuda ur radioapparaten.

En P2 Dokumentär av Åsa Veghed

Dags för västgötsk folkmusik i etern. Musiketnologen och frilansjournalisten Åsa Veghed är född och uppvuxen i Skara. Efter åren i Brasilien och Stockholm återvänder hon till sin hembygd Västergötland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och där ger hon sig ut på musikalisk upptäcktsfärd efter folkmusikens Västergötland, ett landskap med gamla anor. I det första programmet träffar hon Susanne Lind och Anna Dahlgren som spelar fiol och berättar om hur de lever med folkmusiken och om olika västgötska speltraditioner.

Spelmannen Lars-Olof Ejstes flyttade från Dalarna till Västergötland för kärleken, men fann också för honom en annorlunda spelmanstradition.

En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

”När jag lyssnar på pop hajar jag ofta till - just den låten har jag spelat, fast i en 300 år äldre version” Maria Lindal söker svaret på den gamla frågan "Har ni hört den förut?"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ja, vad är det som gör att vissa melodier, ackordföljder och basgångar aldrig tycks bli gamla och används lika mycket av dagens låtskrivare som av barockens mästare?

”Det finns melodislingor som är som vårt blodomlopp”, säger Monica Dominique och improviserar över basgångar som varit grunden till mängder av hits genom århundraden. Tidstypiskt krönikör Göran Greider lyssnar om och om igen på samma älskade melodi, och konstaterar att trots att han kan den utantill blir han förvånad och förälskad igen. Och igen.

I programmet hörs musik av bland andra Henry Purcell, Sting, Antonio Vivaldi, Yngwie Malmsteen, Procol Harum och J S Bach.

Programledaren Maria Lindal är violinist och leder den egna ensemblen Rebaroque.
Maria recenserar också nya inspelningar i CD-revyn i P2

En P2 Dokumentärserie i 3 delar producerad av Boel Adler

”Från slakteriet fick man fårtarmarna, tömde dem på sitt innehåll, tvättade och skrapade insidan, hängde dem och lät dem torka litet”. Ett djuriskt program om tidstrogna instrument.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I del 2 av Tidstypiskt besöker Maria Lindal fiolbyggare Philippe Dormond. Han berättar varför fiolbyggarens ateljé låg i närheten av ett slakteri och varför man helst vill ha tagel från mongoliska hästar på stråken.

Cembalisten Peter Lönneberg föredrar vingpennor från korpar till sitt instrument, men det går också att samla döda trutar.

Tidstypiskt krönikör Göran Greider grunnar över hur musikinstrumentens främmande utseende, och förvåningen när en melodi plötsligt stiger ur ett alldagligt föremål.

I programmet hörs musik av bland andra Georg Friedrich Händel, Arcangelo Corelli, Steve Reich och Johann Sebastian Bach.

Programledaren Maria Lindal är violinist och leder den egna ensemblen Rebaroque.

En P2 Dokumentärserie i 3 delar producerad av Boel Adler, del 2.

Barockmusiken vimlar av dansmusik; menuett, bourrée, gigue, forlana, canario, saraband…Men vem dansade? Och hur? Och hur ska danserna egentligen spelas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I första delen av P2 Dokumentärserien Tidstypiskt med Maria Lindal samtalar violinisten Lindal med dansaren och danspedagogen Kaj Sylegård som tar oss med till det franska hovet där självaste Ludwig XIV deltar i hovbaletten och framträder som Kung Sol för första gången till musik av Jean-Baptiste Lully.

Tidstypiskt krönikör Göran Greider grunnar över rytm och rörelse, och över konsertpubliken som sitter blickstilla, surrad vid civilisationen medan musiken dansar fram bland instrumenten.

I programmet hörs dansant musik av bland andra Jean Philippe Rameau, Heinrich Ignaz Franz Biber, W. A. Mozart, Luigi Boccherini, Vikingarna och J S Bach!

Programledaren Maria Lindal är violinist och leder den egna ensemblen Rebaroque.
Maria recenserar också nya inspelningar i CD-revyn i P2

En P2 Dokumentärserie i 3 delar producerad av Boel Adler.