P2 Dokumentär

De unga musikervännerna i Stockholm kring sekelskiftet 1900 ställde upp för varandra. De medverkade på varandras konserter och musikerna framförde verk av tonsättarna i vänkretsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera av dem hade varit studiekamrater på Musikkonservatoriet, andra hade träffats i de musikaliska salongerna. Och syskonen Aulin var vapendragare.

Valborg och Tor Aulin – hon pianist och tonsättare, han violinvirutos, tonsättare och inte minst initiativrik organisatör. Där var Emil Sjögren, pianist och tonsättare. Också konsertsångerskan Dagmar Möller, syster till Harriet Bosse, och pianisten och tonsättaren Wilhelm Stenhammar hörde till arbetsgemenskapen.

När Tor Aulin kom hem efter studierna i Berlin mot slutet av 1880-talet, bildade han en stråkkvartett. Den Aulinska kvartetten blev den ledande kammarmusikensemblen i Sverige under de 25 år som den var verksam. Genom många och långa turnéer fördes kammarmusik ut också långt utanför Stockholm. Ensemblen spelade både klassiska verk och de allra nyaste – en stor vikt lades vid svensk musik.

Redan innan Valborg Aulin for till Paris, hade hon komponerat en stråkkvartett. Efter fyra år fick den sitt uruppförande av broderns nystartade ensemble, och Valborg komponerade ännu en stråkkvartett, som också den införlivades i den Aulinska kvartettens repertoar.

Tor Aulin blev Valborgs vapendragare. Då fanns det de som såg framförandena som offer av broderskärlek. Idag vet vi att han utan hänsyn till sådana känslor kunde föra fram hennes verk med gott konstnärligt samvete!

Tredje delen av Christina Tobecks serie Tonsättarinnor i ett manligt musikliv

Valborg Aulin var tonsättare, pianist och musiklärare och en av de kvinnor som mot slutet av 1800-talet gjorde tappra försök att etablera sig i det manligt dominerade musiklivet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Del 2/4 i serien "Tonsättarinnor i ett manligt musikliv" av Christina Tobeck.

Valborg Aulin var en av de svenska kvinnliga tonsättarna som mot slutet av 1800-talet gjorde tappra försök att etablera sig i det manligt dominerade musiklivet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon var pianist och framträdde ofta tillsammans med brodern, den virtuose violinisten Tor Aulin.
Även om ingen kunde frånkänna Valborg Aulin vare sig begåvning eller hantverksskicklighet, så blandades gärna genusrelaterade aspekter in vid bedömningen av hennes musik. Nedlåtande omtalades den t.ex. som ”fruntimmersarbete”. Så småningom lämnade hon huvudstaden.

Även brodern Tor Aulin bröt upp. Men innan dess hörde han till Strindbergs s.k. Beethovengubbar, de som spelade för honom i Blå tornet. Tor Aulin var en av de få som behöll vänskapen med Strindberg fram till dennes död 1912.

Tonsättarinnor i ett manligt musikliv - en P2 Dokumentärserie i 4 delar av Christina Tobeck.

1. Syskonen Valborg och Tor Aulin
2. Valborg Aulin – en finkänslig ande
3. Tor Aulin – Valborgs vapendragare
4. Tor Aulin – Strindbergs tröstande David

Bland böneutrop, getter, barn och en massa koramusik, får vi historier berättade om jalikulturen och hur en svenska kom i kontakt med jalifamiljen och lärde sig spela kora.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från Bromma till Ziguinchor. Maher Cissoko är född till jali eller griot. Hans kända jalifamilj bor i Ziguinchor, Casamance i södra Senegal. Maher är gift med den svenska musikern Sousou Cissoko. Båda bor i Bromma, båda besöker släkten i Senegal, båda spelar kora, båda pratar wolof, båda är jali, eller hur är det nu, kan man vara jali utan att födas till det?

Spelar kvinnor kora i Västafrika? Hur fungerar jaliyrket i ett modernt samhälle, som artist i Europa? Och hur var det att köra bil mellan Stockholm och Dakar?

Två program av Åsa Veghed om västafrikansk musik

Västafrika är en av de mest rytmtäta och musikaliskt variationsrika regionerna i världen. Det är här som den amerikanska populärmusikens vagga finns sägs det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I två program kommer Åsa Veghed kika närmare på jalikulturen eller griotkulturen i Gambia och Senegal - det vill säga, musiker födda till musiker, underhållare och historieberättare, ett yrke som gått i arv hundratalsår i några västafrikanska släkter.

Hur lever unga jalis i det moderna samhället? Och om man vill bli musiker men inte är född jali, hur blir det då? Hur kombinerar man olika världar?

Sona Jobarteh och Modou N’Diaye Cissokho är jalis som bor i Storbritannien. Gambianskan Sona Jobarteh är utbildad inom klassisk musik och komposition i London. Jali-instrumentet kora blev hennes egna stora musikaliska projekt. Vi besökte hennes första konsert någonsin i Gambia då hon precis släppt sin första skiva Fasiya.

På marknaden i Bakau berättar Lamine Susu hur han tillverkar en kora. I Casamance, södra Senegal besöker vi familjen Cissoko där Modou N’Diaye berättar om mandinkakulturen och den västafrikanska koramusiken. Det blir musik från Mali, Gambia, Senegal, Storbritannien och Sverige.

Två program om västafrikansk musik av Åsa Veghed

Ett musikaliskt porträtt av musikern och kompositören Svante Henryson som berättar om sin musikerbana.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svante Henryson, som tillhör samma generation som Roland Pöntinen och Martin Fröst, är både kompositör och musiker. Nitton år gammal blev han medlem i Oslos Filharmoniska orkester som solokontrabasist. Turnerade sen några år som elbasist åt Yngwie Malmsteen. Svante Henryson är utbildad kontrabasist men självlärd på cello. Henryson komponerar, spelar, arrangerar, har turnerat med Evis Costello och Anne Sofie von Otter.

Sedan hösten 2010 är Svante Henryson Artist-in-Residence i Nordnorge - ett års eget skapande, 400 000 norska kronor och samarbete med det nordnorska musiklivet. I hård konkurrens med 40 internationellt erkända musiker och kompositörer, där ett av kraven var fokus på ”rytmisk musik”, det vill säga jazz, rock, folkmusik och världsmusik. Stipendiet har förlängts ytterligare ett år. Om detta norska äventyr kan man läsa på Henrysons blog

Till invigningen av Riddu Riddu-festivalen, inriktad på musik från ursprungsfolk, i Nordnorge juli 2011 uruppfördes ett verk av Svante Henryson med lokal kör, kammarorkester och ett par rockmusiker. Verket heter ”Vidderna inom mig” och innehåller poem av den samiske poeten Nils Aslak Valkeapää från diktsamlingen med samma namn. Valkeapää fick Nordiska rådets litteraturpris 1991.

20011 gav Svante Henryson och Kettil Bjørnstad ut "Night Songs" hos WCM, ett litet mästerverk av vemodig kammarmusik. Mer om Svante Henryson finns här

En P2 Dokumentär av Peter Mosskin

En programserie runt stråkarnas globala värld av och med Tuomo Haapala - komponist, musiker och regissör. Gäst i tredje och sista programmet är violaspelaren Mikael Marin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur hänger stråkinstrumenten samman med kalhyggen i våra skogar, nedrustning av kulturämnen i den svenska skolan och med anständiga rättigheter åt alla?

Serien bjuder på svensk nutidsmusik, arabiska schlagers, indisk basfiol, spontan komposition från Göteborg, rekonstruerad Bach från Bondegatan, soloviolans hyllning från en skogsstuga i Sörmland till ett litet ölmärke och sprittande jazzfiol av en 80-åring.
Tuomo Haapala har intervjuat, lyssnat och spelat in på några musikers åsikter och klanger vid deras köksbord.

Gäst: viola- och violino grandespelaren Mikael Marin
Tekniker - Diyar Boskani

Musik av Kjell Perder, Stephane Grapelli, Hans-Erik Dahlgren, Arbete & Fritid, Mikael Marin, Ardashir Kamkar, Jose Serebrier m.fl.

En programserie runt stråkarnas globala värld av och med Tuomo Haapala - komponist , musiker och regissör. Gäst i andra programmet är violinisten Anna Lindal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur hänger stråkinstrumenten samman med kalhyggen i våra skogar, nedrustning av kulturämnen i den svenska skolan och med anständiga rättigheter åt alla?

Serien bjuder på svensk nutidsmusik, arabiska schlagers, indisk basfiol, spontan komposition från Göteborg, rekonstruerad Bach från Bondegatan, soloviolans hyllning från en skogsstuga i Sörmland till ett litet ölmärke och sprittande jazzfiol av en 80-åring.
Tuomo Haapala har intervjuat, lyssnat och spelat in på några musikers åsikter och klanger vid deras köksbord. Gäst: Anna Lindal, violinist

Musik av Beethoven, Lars Hallnäs, Anna Lindal, Mats Berglund, Cecilia Österholm, Erika Lindgren, Viksta- Lasse, Lars Bröndum, Mark Deutsch, Johan August Törnblom. Mr Demachy, Karin Rehnquist m.fl

Tekniker: Diyar Boskani

I programserien ”Att andas med händerna” hörs musik från många håll i vår globala by. Gäst i del 1 är kontrabasisten och improvisatören Nina de Heney

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det blir musik av Lakatos Family, Nina de Heney, Bob Haggart, Laurie Andersson, Dixie Chicks, Fredrik Gran, Arne Löthman, Klas Torstensson m.fl.

ATT ANDAS MED HÄNDERNA
"Att andas med händerna" är en programserie runt stråkarnas globala värld av och med Tuomo Haapala, komponist, musiker och regissör. Gäster: Kontrabasisten Nina de Heney, violinisten Anna Lindal och violaspelaren Mikael Marin. Hur hänger stråkinstrumenten samman med kalhyggen i våra skogar, nedrustning av kulturämnen i den svenska skolan och med anständiga rättigheter åt alla?

Serien bjuder på svensk nutidsmusik, arabiska schlagers, indisk basfiol, spontan komposition från Göteborg, rekonstruerad Bach från Bondegatan, soloviolans hyllning från en skogsstuga i Sörmland till ett litet ölmärke och sprittande jazzfiol av en 80-åring.
Tuomo Haapala har intervjuat, lyssnat och spelat in på några musikers åsikter och klanger vid deras köksbord. Tekniker: Diyar Boskani.

ATT ANDAS MED HÄNDERNA DEL 1

Musik av Lakatos Family, Nina de Heney, Bob Haggart, Laurie Andersson, Dixie Chicks, Fredrik Gran, Arne Löthman, Klas Torstensson m.fl. Gäst: kontrabasisten Nina de Heney

ATT ANDAS MED HÄNDERNA DEL 2

Musik av Beethoven, Lars Hallnäs, Anna Lindal, Mats Berglund, Cecilia Österholm, Erika Lindgren, Viksta-Lasse Lars Bröndum, Mark Deutsch, Johan August Törnblom, Mr Demachy, Karin Rehnquist. m.fl Gäst: violinisten Anna Lindal

ATT ANDAS MED HÄNDERNA DEL 3

Musik av Kjell Perder, Stephane Grapelli, Hans-Erik Dahlgren, Arbete & Fritid, Mikael Marin, Ardashir Kamkar, Jose Serebrier m.fl. Gäst: viola- och violino grandespelaren Mikael Marin

Anna Larsson är något så sällsynt som en riktig alt – dvs hon har en röst som är ovanlig. Hennes låga register är s.a.s hennes naturliga läge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Därifrån har hon skolat och utvecklat sin röst uppåt i högre lägen. Numera sjunger hon till och med vissa sopranpartier – exempelvis vissa Wagnerroller som kräver både djup och höjd.

Anna Larsson har hela världen som sitt arbetsfält. 2012 befann hon sig t ex i Caracas för att tillsammans med den dynamiske dirigenten Gustavo Dudamel och hans orkester ”Simon Bolivar” göra Mahler. Annas Mahler-sång är efterfrågad överallt, så till den grad, att hon kan välja och vraka bland anbuden.

Men vägen till framgång har inte varit spikrak – långt därifrån. Redan som ung sångstuderande sjöng hon Wagner och rösten trivdes, medan däremot Mozart var precis motsatsen. ”Jag kunde för mitt liv inte komma igenom Cherubins arior, hur gärna jag än ville”. Sångpedagogen under många år – Florence Düselius – stöttade henne medan många andra varnade henne för den väg hon slagit in på.

Opera, oratorier, ny musik och romanser - den sistnämnda genren omhuldar hon särskilt: Att få möta publiken på nära håll tillsammans med en pianist ger en alldeles speciell tillfredsställelse, anser hon.

Tom Sandberg möter Anna Larsson