P2 Dokumentär

Conlon Nancarrow är en av 1900-talets mest egensinniga kompositörer. En man med stor inre övertygelse som helt och konsekvent gick sina egna vägar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kommunist som stred i frivilligbrigaderna i Spanien mot Franco, vägrade göra ”vänsteravbön” i hemlandet USA. Lämnade istället landet och bosatte sig i Mexico. Där ägnade han sig åt en enda sak; Att utforska rytm!

FULL RULLE!
Conlon Nancarrows extremt komplicerade kompositioner visade sig tidigt helt omöjliga för mänsklig hand att utföra – så hela hans värld rörde sig kring en specialbeställd stansmaskin som gjorde det möjligt att komponera direkt för självspelande piano. Alldeles för fort. Alldeles för mycket.

Och oändligt fascinerande. Outtömligt för den rytmiskt intresserade. Och ibland vansinnigt roligt!

Anders Olsén samtalar med kompositörerna Karin Rehnqvist och Christofer Elgh om denne ”pigge” musikprogrammeringspionjär.#bild=1902825#

Karin Rehnqvist är kompositionsprofessor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där också Cristofer Elgh undervisar i bland annat kontrapunkt.

En P2 Dokumentär av Anders Olsén.

John Cage 100 år! Det firar P2 Dokumentär med ett entimmes ljudcollage i Cages anda - ljud, musik och röster från Sveriges Radios arkiv men också med färska intervjuer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anders Olsén intervjuar med bl a tonsättarna Henrik Strindberg och Malin Bång, musikern Kristine Scholz, författaren Torsten Ekbom (som skrivit första Cage-biografin på svenska) samt den amerikanske kompositören David Lang (som f. ö. vunnit Pulitzerpriset).

En P2 Dokumentär av Anders Olsén

”Om man håller på med liveframträdanden måste man kunna ta risker, fatta djärva beslut, och då måste man också ha en orädd orkester” sa Esa-Pekka Salonen i SvD 1995

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Orkestern har följt mig på ganska vilda upptäcktsresor. Det är jag evigt tacksam för. Ibland visste jag inte riktigt var stigen låg men att spela med säkra kort är ointressant"

Den unge Esa-Pekka Salonen övertygade hela musikvärlden med sin musikalitet och energi, men det var Sveriges Radios Symfoniorkester som lyckades knyta honom till sig som chefdirigent, och han är fortfarande en viktig kraft i Berwaldhallen som konstnärlig ledare för den framgångsrika Östersjöfestivalen.

Sven Åke Landström berättar om svårigheterna att fylla tomrummet efter Salonen och hur 100-mannaorkestern blir en orkester med nästan lika många kvinnliga musiker som manliga. En av dem är Malin Broman, förste konsertmästare sedan 2008, som med sitt bländande musicerande och sin generositet skapar ett livfullt samarbete på podiet. En värdig efterträdare till Bernt Lysell som under flera decennier berikat orkestern med sitt glänsande spel och sin intagande personlighet.

Det tredje och sista programmet om Sveriges Radios Symfoniorkester slutar med ytterligare ett chefdirigentskap, den unge brittiske dirigenten Daniel Harding som nu är på god väg att lyfta orkestern till nya konstnärliga höjder.

Drömmen om 100-mannaorkestern del 3 - En programserie av Boel Adler (repris från 2011)

Med utgångspunkt i boken "Drömmen om 100-mannaorkestern" berättar Sven-Åke Landström om de viktiga händelserna under orkesterns historia för Boel Adler

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 1960-talet utvecklades Radioorkestern till en elitensemble under den rumänske dirigenten Sergiu Celibidaches dynamiska ledning, och under orkesterns många och lyckosamma turnéer rönte man stora framgångar till och med på de anrika konsertinstitutionerna i Wien och Berlin.

Sven-Åke Landström, författaren till boken Drömmen om 100-mannaorkestern, spelade horn i Radiosymfonikerna under senare delen av 1960-talet. I det andra programmet om Sveriges Radios Symfoniorkester berättar han om sitt livs konstnärliga höjdpunkter där Brucknerfyran i Berlin 1969 väcker särskilt starka minnen.

Men framgången hade ett pris, och efter nio år sade Radiosymfonikerna nej tack till fortsatt samarbete – och Celibidache utnämndes aldrig till chefdirigent.

#bild=1916836#Vi fortsätter in i 1970-talet då Sveriges Radio granskades av olika utredningar där man bland annat upptäckte ett förskräckligt resurssvinn: samtliga orkestermusiker spelade ju inte vid alla konserter, och partiturlediga musiker måste förstås kunna användas till andra uppdrag. Man kom också fram till att det allra bästa vore att utlokalisera orkestern till Norrland, eller möjligen till Skåne.

Mot slutet av 1970-talet kunde man äntligen pusta ut och ta nya konstnärliga tag. Orkestern fick ett eget hem i Berwaldhallen och Herbert Blomstedt utsågs till orkesterns förste chefdirigent Men lyckan blev inte långvarig…

Drömmen om 100-mannaorkestern del 2 - En programserie av Boel Adler i repris från 2011

Det började 1936 med Radiotjänsts underhållningsorkester, 14 musiker som bjöd lyssnarna på rapsodier, operetter och schlager under Sune Waldimirs ledning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag är Sveriges Radios Symfoniorkester en ensemble med internationellt renommé som utan problem lockar till sig dagens stora dirigenter och solister till sitt alldeles egna konserthus, Berwaldhallen

Sven-Åke Landström har arbetat på Sveriges Radio sedan 1960-talet. Det blev många år med det internationella samarbetet i EBU, den europeiska radiounionen, men han har också ett förflutet som hornist i Sveriges Radios Symfoniorkester. I den nyutkomna boken ”Drömmen om 100-mannaorkestern”  som är resultatet av omfattande forskning i olika arkiv, får vi följa de musikaliska, politiska, fackliga, och kulturella skeenden genom orkesterns historia.

Med utgångspunkt i boken berättar Sven-Åke Landström om de viktiga händelserna för Boel Adler, och vi får också höra musik och röster ur radioarkivet.

I det första programmet får vi följa orkestern mellan studion på Kungsgatan 8, Musikaliska Akademins stora sal och Konserthuset och höra allt från Sune Waldimirs välbekanta signatur och Sten Frykbergs uppskattade presentationer till Glenn Goulds gästspel i slutet av 50-talet.

En programserie av Boel Adler (repris från 2011)

Ett program om en sång som gick över världen. Av Mikael Olofsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur var det egentligen att vara ung på 30- och 40-talen i Sverige med ett osäkert krigsskådespel runt knuten? Hur var det när radiolådan var den centrala möbeln i vardagsrummet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bossa nova och samba är brasilianska musikstilar som många svenska artister påverkades av på 60-talet. Men trettio år tidigare då? Då sköljde också en latinamerikansk musikvåg över USA och Europa.

Då ungdomar samlades runt grammofonen för att lyssna på den senaste musiken och snabbt lära sig nya danssteg. Den tid då man såg musikalfilmer från Hollywood på biografen varje vecka. Det här programmet kommer handla om den latinamerikanska musiken i Sverige fram till 60-talet. Sången Carioca med Fred Astaire var med i filmen Flying down to Rio 1933 och blev så populär att Volvo döpte 1935 års bilmodell efter hitlåten. Carmen Miranda, Lecuana Cuban Boys och Evert Taube var artister som många svenskar hade i sin skivsamling.

Åsa Veghed har träffat 91-åriga Ann-Mari (Adi) Skottsberg i Skara som älskade 30-talet och den latinamerikanska musiken som spelades på radio.

På sjunde våning i Handelshögskolan i Stockholm har hon hittat professor Mats Lundahl som har järnkoll på kubansk musik från den här tiden.

Tredje delen av Åsa Vegheds serie Planeta Brasil 2012.

Idol och liknande tävlingar fanns redan på 40-talet då talangjakter pågick på brasiliansk radio och varje år utsågs radions kung och drottning och det skapades fanclubs och skvallerpress.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här programmet handlar om den brasilianska musikradion och den särställning som Rádio Nacional hade med sina elva anställda orkestrar. Artisterna hade kraftfulla röster och sjöng samba-canção. Det blir vacker musik med Francisco Alves, Emilinha Borba, Maysa, Elizeth Cardoso och många fler.

Åsa Veghed har besökt Bild och ljud-arkivet i Rio de Janeiro och träffat Luiz Almeida som forskar om artisterna under radioepoken och Rádio Nacional.

Andra programmet i Åsa Vegheds dokumentärserie Planeta Brasil 2012

Brasiliens första och största superstjärna var Carmen Miranda. Hon var namnet på allas läppar i Brasilien och internationellt under 30-och 40-talen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carmen Miranda var den brasilianska radions största stjärna och nyckeln till framgång för en rad framstående kompositörer. Hon inspirerade också många artister som slog igenom i nästa genreration som Caetano Veloso och Gilberto Gils tropicáliarörelse på 60-talet.

1939 bar det av till USA där Carmen Miranda fick smeknamnet The Brazilian Bombshell - det brasilianska bombnedslaget och under sin höjdpunkt var hon den bäst betalda artisten i Hollywood. Hon fullkomligen revolutionerande musikalfilmen med sina fantasifulla kläder och lanserade fruktkorgen som modeaccessoar – the tutti-frutti-hat. På många sätt har artisten och sångerskan Carmen Miranda dolts bakom fruktkreationerna. Hur blev det så? Vem var hon egentligen?

Åsa Veghed har träffat Carmen Mirandas systerdotter Carminha Miranda i Rio de Janeiro. Hon bodde tillsammans med sin moster Carmen Miranda i Beverly Hills när hon var som mest framgångsrik i USA och spelade in filmen Copacabana.

Första delen av Åsa Vegheds nya serie Planeta Brasil 2012.

"Beethovengubbar" kallade August Strindberg de vänner som han bjöd in till musikseanser i sitt hem. Till de trognaste hörde brodern Axel och violinisten Tor Aulin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stämningen vid dessa musikstunder var andaktsfull. Av de få som fick vara med och lyssna, krävdes att de iakttog total tystnad. För August Strindberg var musiken terapi. Den dämpade hans själsliga oro. Han jämförde sig själv med Saul som i Bibelns berättelse tröstades av Davids harpospel. Tor Aulin var Strindbergs David.

1903 lämnade Tor Aulins syster Valborg Stockholm för att bosätta sig i Örebro, och därmed slutade hon att komponera. Hade kritikernas nedlåtande sätt att skriva om kvinnliga tonsättares musik tystat hennes musa?

1909 bröt också Tor upp från huvudstaden. Han flyttade till Göteborg för att tillsammans med Wilhelm Stenhammar leda Göteborgs orkesterförening. Kontakten med Strindberg bröts dock inte. Tor Aulin var en av de få som lyckades behålla vänskapen med Strindberg fram till dennes död 1912.

Fjärde delen av Christina Tobecks serie Tonsättarinnor i ett manligt musikliv