P2 Dokumentär

Välkomna till andra anhalten på vår resa genom den argentinska, rioplatensiska tangohistorien! Vi stannar till och tittar närmare på vad tangotexterna handlar om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka är de eviga teman som ständigt återkommer i tangon? När, hur och varför blev tangotexterna föremål för censur i Argentina och vilken roll spelade självcensuren?
Hur förhåller sig tangon till politiken?

Vi tar tillfället i akt och lyssnar på tidstypiska tangos från den första perioden av censur runt 1920, och även från den andra längre perioden 1930-1946.

Under resans gång får vi svar på många frågor:
Vad handlar sångtexterna om? Vilken social status hade den tidiga tangon? I vilket förhållande står tangon till politiken? Varför kom tangon att censureras?
Bli bekant med berömda orkesterledare, musiker, kompositörer, tangopoeter och sångare - missa inte tåget! (Repris från feb-14)

”Jag tycker att de som säger att man inte kan dansa tango om man inte är argentinare har fel. Tango var immigranternas musik… alltså har den ingen nationalitet. Det enda pass den har är känsla…”
(Carlos Gavito)


En P2-dokumentärserie i tre delar av José Delbono.
Producent och programledare: José Delbono
I Prata Tango-redaktionen: José Delbono & Karin Tidström
Ljudtekniker: Gabriel Palenque
Mail: [email protected]

José Delbonos närradiosuccé Låt oss prata tango sänds i Stockholms Närradio på FM 95,3MHz måndagar kl 22, lördagar kl 11
Besök gärna även Todo Tango

Följ med på en tidsresa i den argentinska, rioplatensiska tangons spår, illustrerad med unika musikdokument från tangons barndomstid och guldåldrar!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi hör om tangons tidstypiska godbitar från 20-talets "gamla garde" och "guldåldrarna" på 30- och 40-talen och lyssnar på några av de stora orkestrarna på 50- och 60-talet. Vi stannar sedan till vid tangons djupa kris på 70- och 80-talet för att avsluta färden men den livskraftiga tangons återkomst i våra dagar.

Under resans gång får vi svar på många frågor:

Vilka var de som dansade tango från början, och var och hur?
Vilka instrument användes och vad är egentligen en bandoneón?
Vad handlar sångtexterna om?
Vilken social status hade den tidiga tangon?
När och hur erövrade tangon Europa?
I vilket förhållande står tangon till politiken?
Varför kom tangon att censureras?
Hur gick det till när tangon åter blev populär och livskraftig?

Bli bekant med berömda orkesterledare, musiker, kompositörer, tangopoeter och sångare.
- Missa inte tåget! (Repris från feb-14)

"Tangon är det som finns mellan två steg, där tystnaderna hörs och muserna sjunger.” (Carlos Gavito)

En P2-dokumentärserie av José Delbono
Producent och programledare: José Delbono från närradiosuccén Prata Tango. I Prata Tango-redaktionen: José Delbono & Karin Tidström
Ljudtekniker Gabriel Palenque
Mail: [email protected]

José Delbonos närradioprogram Låt oss prata tango sänds på Stockholms Närradio 95,3 MHz måndagar kl 22, lördagar kl 11.
Besök gärna också Todo Tango

I över 30 år försörjer han sig som okänd barpianist på olika hotell i Sverige. Först som pensionär återupptäcks den store kubanske musikern och kompositören Bebo Valdés och gör en osannolik come-back med miljoner sålda skivor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1959 lämnade bandledaren Bebo Valdés sitt Kuba och blev svensk hotellpianist. 35 år senare gör han en enastående come-back med världsturnéer, filminspelningar och hela 9 amerikanska Grammys. Ändå förblev han nästan helt okänd i hemlandet Sverige till sin död 2013.

Bebo Valdés var en centralgestalt i Havanna inom den kubanska musiken på 40-och 50-talen. Efter Castros revolution, lämnade Bebo landet eftersom han vägrade gå med i kommunistpartiet. Han gifte om sig med svenskan Rose-Marie Pehrsson och fick två söner och försörjde sig under 30 år som hotell- och restaurangpianist fram till pensioneringen 1990 i Sverige.

Fyra år senare ringer den kubanske altsaxofonisten Paquito d’Rivera som undrar om de ska spela in en ny skiva tillsammans. Det är starten på en omvälvande tid och en närmast osannolik come-back för Bebo Valdés med världsturnéer, filminspelningar, inte mindre än sju amerikanska grammys och miljoner sålda skivor.

Radioproducenten och musikjournalisten Åsa Veghed tecknar Bebo Valdés levnadsöde och musik i två minnesprogram. Hon intervjuade Bebo Valdés i Brandbergen 2004 när han stod på toppen av sin nya karriär. Andra som berättar om honom i programmen är Bebos levnadstecknare Mats Lundahl, musikern Paquito d’Rivera i New York som återupptäckte honom på gamla dar och musikern Mateus Aleluia i Brasilien. (Repris från dec-13)

En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Bandledaren Bebo Valdés lämnade Kuba av politiska skäl och blev svensk hotellpianist. Men trots att han plötsligt som pensionär sålde miljontals skivor och fick 9 Grammys förblev han nästan helt okänd i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bebo Valdés var huspianist på Havannas mest populära nattklubb Tropicana under den kubanska musikens guldålder på 40- och 50-talen. 1963 var Bebo Valdés bandledare för dåtidens populäraste latinband Lecuona Cuban Boys som en kväll gästade restaurang Tyrol på Gröna Lund i Stockholm. Där träffade han sin livs stora kärlek Rose-Marie Pehrsson och bosatte sig i Sverige.

I mer än trettio år försörjde han sig som barpianist på olika hotell i Sverige. Det är först som pensionär Bebo Valdés återupptäcks som den store kubanske musiker och kompositör han är och gör en närmast osannolik come-back med världsturnéer, filminspelningar, amerikanska grammys och miljoner sålda skivor.

Radioproducenten och musikjournalisten Åsa Veghed tecknar Bebo Valdés levnadsöde och musik i två minnesprogram. Hon intervjuade Bebo Valdés i Brandbergen 2004 när han stod på toppen av sin nya karriär. Andra som berättar om honom i programmen är Bebos levnadstecknare Mats Lundahl, musikern Paquito d’Rivera i New York som återupptäckte honom på gamla dar samt musikern Mateus Aleluia i Brasilien. (Repris från dec-13)

En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

En dokumentär om Makode, Sharon, Kalle, Blossom, Rennie, Barbara, Colin, Ronnie och de andra musiker och artister som kom hit från Nordamerika, Västindien och Afrika och bosatte sig här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I vår tid av romregister, skolor som exkluderar hiphopare, bernsstatister i blackface och främlingsfientliga partier är det kanske på sin plats att berätta historien om de nordamerikanska, afrikanska och västindiska artister och musiker som kommit hit och bosatt sig i Sverige. Och att höra dem själva berätta vad dom tycker och anser om att verka och leva här.

Kanske handlar det om oförstånd. Som i affären med Berns 150-årsjubileum nu i somras och de undvikande svaren att man inte kunde få tag i en så kallad afro-svensk artist så att man var tvungna att ta en svensk statist istället och måla henne i brun färg. Måla henne i blackface.

När Louis Armstrong kom på besök med sin musik i början på trettiotalet var etablissemanget rädd för den nya ungdomsmusiken och det etablerade musiklivet försökte med näbbar och klor att förminska jazzen.

Louis Armstrong jämfördes med ett farligt djur som hade rymt från den afrikanska djungeln. Den ende recensent som var någorlunda välvillig och fascinerad av musiken var den svenske tonsättaren Sten Broman.

Ola Anderstedt berättar historien om familjen Cherry, familjen Price, familjen Tainton, familjen Jah. Barnen och barnbarnen till Eric Bibb, barnen till Rebecca Ring och alla de andra. En ny generation som knappast ser sig som invandrare längre trots att alla inte tycks vilja förstå det. Och detta med hudfärg. Varför är det fortfarande överhuvudtaget ett problem?

En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt från produktionsbolag Ogjort, ljudmix Anders Olsén.

Hur är det att vara släkt med en stor tonsättare? Alan, Benjamin Brittens brorson är idag i 70-årsåldern. Som liten vistades han på 40-talet ofta hemma hos sin farbror Benjamin i Aldeburgh.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I del 2 om Britten berättar Alan om den tid då Brittens ”Peter Grimes” kom till. Vi går på upptäcksfärd i "Brittenland" och hör om de sista åren i Brittens liv.

Premiären av operan ”Peter Grimes” 1945 gör den då 32-årige Benjamin Britten till det engelska musiklivets självklara mittpunkt. Han hade länge varit den engelska musikens unga hopp, lika beundrad som avundsjukt påpassad av kritikerna. ”Peter Grimes” etablerade Britten som en tonsättare av internationell rang och attraktionskraft.

Trots att han skrev suverän musik i de flesta genrer kom han att se sig själv framförallt som operatonsättare, och sökte konsekvent ämnen där han kunde få utlopp för sitt sociala patos. Grovt förenklat kan man säga att alla hans operor i någon mening handlar om utanförskap.

Britten stod själv som homosexuell, pacifist och politiskt vänster utanför det engelska etablissemanget. Men Britten var en paradoxernas man och med tiden blev han själv en accepterad del av det etablissemang som han som ung vänt sig mot. Själv talade han, kanske ironiskt, om att han hade kunnat vara hovkompositör om det inte varit för just hans pacifism och homosexualitet.

Om Brittens liv och verk från hemkomsten till England i början av 40-talet efter några år av självvald exil i USA, till den sista sjukdomsmärkta tiden handlar den andra delen av ”Benjamin Britten – ett fjärde B”. Förutom brorsonen Alan Britten möter vi även tonsättaren Colin Matthews som var Brittens assistent under de sista åren av hans liv och sångerskan Dame Janet Baker.

Dessutom går vi på rundtur i Brittens hem, ”Red House” utanför Aldeburgh i sällskap med museiintendenten Caroline Harding. (Repris från nov-13)

En P2 Dokumentär i två delar av Johan Korssell.

Följ med till ”Brittenland”, Aldeburgh i Suffolk, orten invid den stormande Nordsjön som Britten älskade och som betydde så mycket för hans verk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Johan Korssells dokumentär möter vi en rad röster om Britten, däribland sångare som Dame Janet Baker och Ian Bostridge, tonsättaren Colin Matthews, Brittens brorson Alan och många fler.

”När man hör Benjamin Brittens musik – om man verkligen lyssnar på den så blir man medveten om något väldigt mörkt, det är som kugghjul som nöter mot varandra utan att riktigt gripa tag i varandra och det skapar stor smärta” så uttryckte sig Leonard Bernstein (som gav den amerikanska premiären av Peter Grimes) om Brittens musik.

Och Britten var ett komplicerat geni, långt ifrån självskriven i rollen som brittisk nationaltonsättare, ändå var det faktiskt som en sådan som han framstod när han gick bort vid 63 års ålder. Men på det sätt som hans talanger samverkade var han, trots allt, den totale musikern, lika begåvad som pianist och dirigent som tonsättare.

Idag är Britten den tredje mest spelade av 1900-talets operakonstnärerer, efter Puccini och Richard Strauss. Han ligger på första plats om man räknar med operor skrivna av kompositörer födda under 1900-talet. Många av de mest framträdande rollerna i operorna och därtill en rad fenomenala sång-cykler skrev Britten direkt för sin livspartner, tenoren Peter Pears. Brittens kärleksbrev till Pears är för övrigt bland de vackraste som skrivits, vilket också får sägas om verk som Les illuminations, Serenaden och Nocturnen.

I första delen möter vi världens idag ledande Britten-röst, Ian Bostridge som håller Britten för att vara 1900-talets främste vokale tonsättaren inom den klassiska musiken.

Psst, det var Brittens stolta mor som förutspådde honom att bli det fjärde B:et i tonsättarkanon efter giganterna Bach, Beethoven och Brahms. Han var dessutom det fjärde barnet i en syskonskara efter, Barbara, Bobby och Beth. (Repris från nov-13)

En P2 Dokumentär i två delar av Johan Korssell.

Pauline Hall skrev allt från snärtiga kabarévisor till impressionistisk orkestermusik. Men hon var också en central person i norskt musikliv och en skarp musikkritiker – respekterad och fruktad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom var Pauline Hall dirigent, ackompanjatör, organisatör och översättare. Av nödvändighet var hon en mångsysslare, och mycket gjorde hon för att få råd att komponera, men också för att förändra.

Oförtrutet arbetade hon för att bryta nationalromantikens starka grepp om norskt musikliv. Det nya måste ges plats, ansåg hon, och då var det ofta nödvändigt att ta strid.

Pauline Hall grundade Ny Musikk, den norska sektionen av ISCM. Att Norge kom med i det internationella samarbetet var viktigt för henne. Även om hon själv värjde sig mot uttrycket, brukade hon omnämnas som en institution i norskt musikliv.

Att Yohio, svensk pop och rock är het bland japaner vet de flesta. Men även svenska folkmusiker som Sofia Karlsson, Väsen och Frifot turnerar regelbundet och ger ut skivor bara för japansk marknad. Så varför älskar japaner svensk polska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan länge har en stor grupp japaner spelat skandinavisk folkmusik och dansat polskor och bygdedanser. En del av dem har till och med lärt sig svenska och reser till Sverige varje sommar för att åka på spelmansstämmor!

Under en resa i Japan sommaren 2013 försökte frilansjournalisten Ingela Hofsten utröna varför så många japaner fastnat för svensk och skandinavisk folkmusik och dans. Bl a följde hon flöjtspelmannen Göran Månsson på den sommarens Japanturné. Han är i Japan minst en gång per år och ger konserter runtom i landet, har givit ut en spelbok på japanska och en skiva med musik lämplig för bröllop för japaner som vill gifta sig på skandinaviskt vis. (Repris från okt-13)

Medverkande:
Göran Månsson, flöjtspelman, Stockholm och Haverö
Kou Koiwa, producent Harmony Fields, Osaka
Hiromi Tanaka, folkdansare och spelman, Osaka
Hidenori Omori, musiker, Osaka
Yuko Oda, musiker
Yoshiaki Sakayo, restaurangägare, Tokyo
Kenji Tajima, folkdansare, Saitama
Kazuko "Kako" Kamakura, spelman, Saitama
Takeshi Someya, folkdansare, Tokyo
Shota Enomoto, musiker (Drakskip), Kyoto

Rättelse:
Är det sant?! Sa jag fiol?! Först när jag hör dokumentären i sändning hör jag fadäsen. Göran Månsson är förstås flöjtspelman och inget annat!
Ingela Hofsten

En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.

– Hur kan en enda man förändra sångteknik, körklang och repertoar över hela världen? Sångerskan, programledaren och radioproducenten Boel Adler sjöng för körnestorn professor Eric Ericson i många år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu har Boel Adler grävt i radioarkiven för att ta reda på hur metodistpastorns son Eric Ericson kunde bli världens främste körledare.

- Altar! Ni har varit för starka här sedan 1957!
När Eric Ericsons kammarkör skulle ge konsert på Konserthuset i Stockholm 2004 var ingen kvar i altstämman från uruppförandet av Ingvar Lidholms Canto LXXXI nästan femtio år tidigare. Men dirigenten Eric Ericson kände igen den okänsliga insatsen och hyschade åt altarnas håll, som alltid med glimten i ögat men mycket bestämt. Eric Ericson visste exakt vilken klang han var ute efter och gav sig aldrig förrän hans instrument lät perfekt.

Vid 12 års ålder bildade Eric Ericson sin första vokalensemble och började sitt ihärdiga, enträgna och livslånga arbete med att finslipa intonation, stämma ackord och balansera klanger. Under Eric Ericson ledning utvecklades korister till drivna och tekniskt skickliga musiker, och även amatörsångares notläsningsskicklighet och vokala kapacitet ökade. Det Ericsonska soundet fick genklang långt utanför det svenska körlivet, och i takt med det alltmer avancerade musicerandet höjdes körsångens och körmusikens status på världens konsertscener.

I klipp ur Sveriges Radios arkiv berättar Eric Ericson själv om inspirationskällor och landvinningar och dirigerar allt från luftiga madrigaler till svulstig romantik och intrikat samtida musik i inspelningar från sju decennier. I programmet hörs också bl.a. Cecilia Rydinger Alin, rektor för Kungliga Musikhögskolan och dirigent för manskören Orphei Drängar, Peter Dijkstra, chefdirigent för Radiokören och operasångerskan Malena Ernman.

En P2 Dokumentär från 2013 av Boel Adler, sångerska och radioproducent.