P2 Dokumentär

I årets upplaga av Planeta Brasil står den musikaliska fotbollsnationen Brasilien i fokus. ”All in one rhythm” är slogan när fotbolls-VM:s rullar igång 12 juni. Det säger något om värdlandet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Brasiliens identitet är intimt förknippad med fotboll och musik. Hur hänger det ihop med det brasilianska samhällsbygget? Fotboll var en överklassport för vita. Först på 30-talet tilläts afro-brasilianska slavättlingar spela fotboll, i samma veva som den förbjudna samban accepterades. Det berättar Åsa Veghed i del 1 av dokumentärserien Planeta Brasil - Fotboll och musik.

- Den känsla brasilianaren har för musik och rytmer har hjälpt spelarna att utvecklas på fotbollsplan, säger Marta Vieira da Silva som utsetts till världens bästa fotbollsspelare fem år i rad.

FOTBOLL OCH MUSIK
Fotbollen kom i slutet av 1800-talet till hamnstaden Santos, ett fäste för portugisiska invandrare. Det här var tiden för de stora folkomflyttningarna i landet när slaveriet avskaffades och städerna växte, vilket ledde till nya möten och musikgenrer som spreds under radioepoken.

Genom att resa runt i Brasilien och Sverige och gräva i arkiven i olika tidsepoker träffar Åsa Veghed unga och gamla musiker, artister, fotbollsspelare, taxichaufförer, butiksinnehavare, näringslivstoppar, Presidenten, Pelé och Marta. Så berättas delar av Brasiliens 1900-talshistoria fram till idag genom fotbollen och musiken i tre program.

En P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed.

Åsa (da Silva) Veghed har skrivit boken Brasiliansk Musik (2007) och gjort radiodokumentärer om Brasilien sedan 2001 för Sveriges Radio. Radioserien Planeta Brasil har under flera somrar i rad handlat om brasiliansk kultur.

Sången "Du gamla, du fria" har hånats, föraktats och älskats i över 100 år. Den tycks ständigt lika aktuell och dyker upp i de mest oväntade sammanhang som riksdagsmotioner eller reklamfilmer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur sången trots stort motstånd ändå blev vår nationalsång, berättar Eva Danielson och Märta Ramsten i denna P2 Dokumentär.

Att Du gamla du fria (från början "friska") skulle bli Sveriges nationalsång kunde varken textförfattaren Richard Dybeck eller hans samtid föreställa sig. Det skulle ta lång tid och skedde trots motstånd och flera andra motkandidater. I denna P2 Dokumentär skildras sångens växlingsrika historia, från det bejublade uruppförandet fram till idag då vi oftast hör den i idrottssammanhang.

Trots sina brister är Du gamla du fria erkänd som nationalsång i ett Sverige som skiljer sig radikalt från hur det var när sången först framfördes den 18 november 1844.

En P2 Dokumentär av Eva Danielson och Märta Ramsten.
Manus och berättare: Eva Danielson och Märta Ramsten
Producent: Christina Tobeck

Manuset bygger på Eva och Märtas bok ”Du gamla du friska – från folkvisa till nationalsång” (Atlantis förlag 2013)

När tonsättaren och revoltören Karl-Erik Welin sågade sig i benet av misstag under en konsert på Moderna Museet 1964 blev det rubriker i världspressen. En myt föds.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åsikterna om vad som egentligen hände är motstridiga. Men det är uppenbart att Karl-Erik Welin (1934-1992) befann sig i uppror mot den klassiska musiken. Att gräva i Welins liv är som att återvända till den ”sista stora musikfesten” när framtidsoptimismen för konstmusik och instrumentalteater står på topp.

I år skulle han fyllt 80-år. Född i Genarp nära Malmö, i krigsutbrottets år 1934 ett stenkast från dramatikern Lars Noréns barndomshem.

Det är befriande när någon hävdar att också musik är konst, inte bara en väv av toner. Det gjorde Karl-Erik Welin. Han ägde en unik förmåga att se andra människor genom musiken. Samtidigt som han konstigt nog inte såg sig själv.

Dokumentären om Karl-Erik Welin startar i en motorsågsmassaker och slutar i poesi. Producent är Mikael Strömberg som tidigare gjort ett antal uppmärksammade program för Sveriges Radio P2, bla “Vi bygger musiken” och filmmusikmagasinet Synk. (Repris från maj-14)

En P2-dokumentär av Mikael Strömberg.
Info Mikael Strömberg/GiG mobil 0708-163508

Birgitte Grimstad föddes 1935 som dotter till den legendariske tenoren Aksel Schiøtz. Hon fick skådespelarutbildning i USA, flyttade till Norge och blev en av Norges främsta vissångare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Birgitte Grimstads stora repertoar finns bland annat tonsättningar av stora norska poeter, huvudsakligen tonsatta av den unike kompositören Geirr Tveitt som studerat för bland andra Honneger, Villa-Lobos och Nadja Boulanger.
I den här dokumentären berättar Birgitte Grimstad för Jan Hammarlund om sitt liv och sin musik.

En P2-dokumentär av Jan Hammarlund.

För 50 år sedan gjorde Fred Åkerström sensationell skivdebut med Ruben Nilsons visor. I mer än tjugo år turnerade han sen Skandinavien runt, sjöng i radio, uppträdde på TV, spelade in ett dussin skivor och var dessutom skådespelare på film och teater.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Peter Mosskins radiodokumentär "Jag ger dig min morgon" berättar trubaduren Pierre Ström om åren på vispråmen Storken och de norska musikerna Finn Kalvik och Lillebjørn Nielsen minns när de spelade in ”Jag ger dig min morgon” med Fred Åkerström.

Georg Riedel intervjuas, liksom musikerna i Trio CMB och skådespelaren Marvin Yxner som delade loge med Fred på Stockholms stadsteater i Lars Forsells pjäs ”Haren och vråken”.
Dessutom bjuds det på klipp ur en intervju med Fred och Cornelis Vreeswijk från 70-talet samt med den legendariske skivproducenten Anders Burman från 90-talet.

En P2 Dokumentär av Peter Mosskin.

Lyssna på Édith Piafs fantastiska livshistoria! Från fattig uppväxt i Belleville till upptäckten på en Parisgata och vägen in i de fina salongerna - till en publik som aldrig slutade att älska henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Piaf är Frankrike” skrev kritikerna. ”Édiths röst har färgat hela Paris, hennes dramatiska liv, hennes skratt - hennes livsglädje. Hon har den viktigaste gåva en artist kan ha - äkthet. Det finns bara några få genuina artister. Édith Piaf är bland dessa få…”

Édith Giovanna Gassion som hon egentligen hette överlevde sig själv gång på gång - sjukdomar, olyckor, sorger. Hennes liv var kantat av en rad mirakel. Av möten, uppbrott och avsked. Hon gick bort i oktober 1963, svårt sjuk men med en järnvilja att aldrig överge sin publik. Sin livskälla, och kanske hennes allra största kärlek. Hennes begravningsprocession var det enda som fått trafiken i Paris att stå fullkomligt stilla sedan andra världskriget.

Édith hann med otroligt mycket - men blev bara 47 år.
Vem var hon egentligen? Denna späda lilla person - runt 1.45 lång - med en röst stor som en orgelpipa, denna vulkan i ständigt utbrott?

Producent, manus och berättare: Camilla Ringquist

En del av texten är hämtad ur Camilla Rinquists föreställning ”Mon Amour Bleu” - en hyllning till Édith Piaf (1915-1963) som 2013 spelades på Olympiateatern i Stockholm.

Herta Fischer föddes i Wien 1920 och debuterade som konsertpianist som sjuåring. På flykt undan Hitler hamnade hon som 18-åring i Sverige och utsattes för hårda levnadsvillkor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men så småningom mötte Herta stora musikaliska framgångar. Än idag är hon verksam kulturpolitiskt och det här är hennes berättelse och hennes musik.

Herta Fischer fick tidigt pianolektioner bl a av Bruno Walter. Efter att att flytt med sin mor till Sverige undan nazisterna lyckades de få stanna tack vare att en svensk politiker hört Herta spela vid en tidigare Sverigeturné.

Herta berättar i den här dokumentären om sin relation till pianot och politiken och om de dramatiska första åren som ung pianist i Sverige.
I programmet spelar hon musik av Mendelssohn, Haquinius, Honegger, Milhaud, Eisler och flera andra av sina favoritkompositörer.

En P2 Dokumentär av Jan Hammarlund

Varför är häxor förknippade med påsken, och vilken musik är knuten till dem? För en sak är säker, till ett blåkulle-farande, djävuls-bolande häx-kalasande behövs musik!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan det vara som 10-åriga Britta i Lillängen sa på 1600-talet: “En ynkelig låt och pipande, skri som av människor som jag såg ligga i ugnar fulla med eld”? Eller är det som puritanerna sa, harmonier och toner som lockar till ett liv i horaktighet och lättja?

I P2 dokumentären “Häxmusik” kommer förklaringen till varför det just är kvinnor som är häxor, och mer om den olycklige tonsättaren prins Carlo Gesualdo da Venosa och hans häxäventyr - det slutade extremt illa som mycket annat i hans liv.

Fredrik Skott, från folklivsarkivet berättar om seden att “gå påskkärring”, och Per Faxneld, doktorand i religionshistoria, beskriver satans roll i myterna om häxor.

Idag är skällsordet återerövrat, de finns människor som med stolthet kallar sig häxor och två av dem medverkar i programmet. Tonsättare har i alla tider blivit kreativa av att fantisera om övernaturliga krafter. Häxor sjunger, men djävlar spelar fiol och tillsammans dansar de och inspirerar till musik från black metal till glada dragspelsmelodier. (Repris från påsk-14)

En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson.

Richard Wagner var inte en i samtiden vanlig "husbehovsantisemit". Läser man hans skrift Judendomen i musiken framträder snarare bilden av ett frenetiskt hat och en personlig avsky för allt judiskt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enda lösningen på det judiska problemet är enligt Wagner dess undergång. Hitler mötte Wagners verk redan som tolvåring och ingen annan konstupplevelse gjorde tillnärmelsevis lika starkt intryck. Wagners ideal kom att prägla hela Hitlers liv och verk. Det finns de som menar att utan Wagner - ingen nationalsocialism.

Adolf Hitler erkände ingen annan lärare än Wagner

Går vi sedan över till den nazistiska mytologin, religionen - om ariers gudastatus, frälsning via den heliga graal, symboler, Thule, Atlantis, tempel, övermänniskor, utvaldhet... Så är Himmlers diktat som kopierade ur Richard Wagners mytologiska värld och dramer.

Men finns verkligen antisemitisk propaganda närvarande i Wagners musikdramatik? Är kvinnobilden reducerad till enbart horan och madonnan? Kan en konstnär hållas ansvarig för hur dennes verk används av eftervärlden? Är konstnären lika med konsten? Bör Wagners verk överhuvudtaget framföras?

En mindre debatt om detta har passerat även i Sverige under Wagneråret 2013. Här fortsätter Anders Olsén debatten med redan inblandade - men även med nya röster. (Repris från feb-14)

Medverkande:
Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns Högskola
Birgitta Svendén, chef för Kungliga Operan i Stockholm
Helene Lööw, forskare med specialitet högerextremism och nazism
Ebba Witt Brattström, professor i nordisk litteratur, feminist och operafantast.
Stefan Johansson, dramaturg vid Kungliga Operan
Dror Feiler, svensk judisk tonsättare, konstnär, debattör och politiker
Gunilla Brodrej, musikkritiker Expressen
Torbjörn Tännsjö, professor i filosofi vid Stockholms universitet
Per Ragnar, skådespelare och författare som under ett halvt liv grävt i Hitlers levnadsöde

Som Wagner själv, medverkar omväxlande Peter Gategren och Martin Holm

En P2 Dokumentär av Anders Olsén
Producerat av Anders Olsén/Ogjort för P2 Dokumentär

Välkomna till tredje, sista anhalten på vår resa genom den argentinska, rioplatensiska tangohistorien! Slutet av 60-talet fram till 80-talet var en svår period för den argentinska tangon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många tolkade denna kris som att tangon höll på att dö ut, men tangon kom tillbaka med förnyade krafter och återtog sin plats som den mest populära musik- och dansformen i de båda tangohuvudstäderna Buenos Aires och Montevideo. Hur kom det sig att tangon återerövrade sin popularitet i hemländerna - och att den idag förekommer i alla delar av världen och är mer populär än någonsin?

Vi lyssnar på klassiska tangos och på en rad exempel på hur den livskraftiga tangon av idag låter i Argentina, i Sverige och i den övriga världen. (Repris från feb-14)

"Mannen bör veta att det är för henne han dansar, och när han gör det, får han henne att se sig själv som drottning, bara så blir han kungen" (Carlos Gavito, milonguero)

En P2-dokumentärserie i tre delar av José Delbono
Producent och programledare: José Delbono
I Prata Tango-redaktionen: José Delbono & Karin Tidström Ljudtekniker: Gabriel Palenque
Mail: [email protected]

José Delbonos närradiosuccé Låt oss prata tango sänds i Stockholms Närradio på FM 95,3 måndagar kl 22, lördagar kl 11
Besök gärna Todo Tango