P2 Dokumentär

P2:s dokumentärserie Tonsättarinnor i ett manligt musikliv fortsätter nu med en presentation av Laura Netzel, en av de kvinnliga musikskapare som var verksamma i Sverige kring sekelskiftet 1900.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hennes musik är romantiskt klingande med stort känslomässigt uttryck – passionerad är knappast ett alltför starkt ord. Hon komponerade vokalmusik, pianostycken och annan kammarmusik. Så småningom började hon även skriva för orkester, och därmed gav hon sig in på ett område som på den tiden betraktades såsom manligt.

Liksom många andra i samhällets övre sociala skikt hade Laura Netzel en stark gudstro, och hon komponerade också sakral musik, till exempel ett Stabat Mater för soli, kör och orgel. Nu finns möjlighet att höra detta hennes största verk i en inspelning med Mikaeli kammarkör under Anders Ebys ledning.

Laura föddes i Finland 1839 i den adliga familjen Pistolekors, men redan som ettåring kom hon till Stockholm, och det var där hon växte upp och bodde fram till sin död 1927. Livet igenom var hon dock stolt över sin finska härkomst, och hon var särskilt glad när hennes verk framfördes i Finland.

Redan som ung var Laura en skicklig pianist, och hon framträdde både som solist och i kammarmusikaliska sammanhang. Men i och med att hon gifte sig med läkaren Wilhelm Netzel upphörde hennes offentliga musikutövning, och hennes egna verk spelades länge endast i privata sammanhang. Det dröjde till dess att hon var 35 år innan hon debuterade som tonsättare, och det gick ytterligare tio år innan några av hennes verk kom ut i tryck. Men därefter flödade musiken ur hennes notpenna. Som tonsättare använde sig Laura Netzel av en könsneutral pseudonym, Lago eller N. Lago.

Även om Laura gifte sig och bildade familj, så såg hon till att forma sitt liv så att hon kunde utveckla sin begåvning och verka både som tonsättare, pianist och konsertarrangör. Hon var en självständig och viljestark natur, professorskan Laura Netzel, född Pistolekors. Hon lät sig inte styras av andra. En del kallade henne härsklysten, andra uppfattade henne som varmhjärtad och omtänksam.

Nu finns möjlighet att lära känna denna framstående kulturpersonlighet och hennes musikskapande i fyra nya P2-dokumentärer av Christina Tobeck – Laura Netzel som likt andra kvinnliga tonsättare från förra sekelskiftet ”glömdes bort” när musikhistorien skrevs.

I ett program från 1978 spelar och berättar Käbi Laretei för Sigvard Hammar om musiken i fyra av Ingmar Bergmans filmer. Käbi Laretei avled i oktober 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet pratar den estnisk-svenska pianisten och författaren Käbi Laretei om hur hon jobbade med Ingmar Bergman, som hon lärde mycket om musik. Hon berättar bland annat hur hon gick till väga för att som professionell pianist kunna spela som en amatör i filmen Höstsonaten.

Programmet är gjort av Sigvard Hammar och sändes första gången 1978.

Sofia Nyblom möter en av operavärldens största stjärnor, den italienska mezzosopranen Cecilia Bartoli, i samband med en konsert i Versailles.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även hennes medarbetare dirigenten Diego Fasolis och ensemblen I Barocchisti medverkar. Ett program om ryska barockpärlor, sångglädje och stormaktspolitik under musikalisk täckmantel.

Upptäckarglädje och en enorm kärlek till musiken har präglat Cecilia Bartolis 30 år långa karriär, där hon kartlagt okända verk från barocken på ett antal prisbelönta skivor. Efter Vivaldi, Gluck, Salieri och Agostino Steffani har hon nu närmat sig den ryska barocken och gjort sensationella upptäckter kring de italienska operatonsättarnas odysséer till Sankt Petersburg under 1700-talet.

I programmet berättar Cecilia Bartoli om sina tankar kring konstnärligt ledarskap, krisen för den klassiska musiken, och om sina planer för en världens ledande musikfestivaler, Pingstfestivalen i Sankt Petersburg som hon leder sedan 3 år tillbaka. I sina tidigare projekt har Cecilia Bartoli bland annat utforskat musik som komponerades för kastraterna, verk komponerade för 1800-talslegenden Maria Malibran och skivutgåvorna har både toppat listorna och belönats med skivbranschens största priser. Förra årets inspelning av Bellinis Norma, efter en ny kritisk utgåva tilldelades nyligen ECHO Classics Award för bästa skiva.

Bartoli pratar med värme om sina samarbeten med olika dirigenter; inte minst Karajan som först bjöd in henne till Salzburg, och Harnoncourt som öppnade dörren till barockmusiken när Bartoli var helt ung. Under årens lopp har hon samarbetat världens ledande orkestrar för tidig musik, från Les Arts Florissants till il Giardino Armonica och Ensemble Matheus, och uppträtt på de främsta operascenerna - från Covent Garden och La Scala till operan i Zürich och Théâtre des Champs Élysées i Paris.

Dirigenten och organisten Diego Fasolis grundade ensemblen I Barocchisti 1998 och leder även sedan 1983 den schweiziska radions vokalensemble samt är en uppskattad gästdirigent. Fasolis har gjort över 80 prisbelönta inspelningar för radio, tv och cd, och uppskattas världen över för sin stora virtuositet och särpräglade stilkänsla.

År 1615-16 skakades det engelska hovet av en oerhörd skandal. Historien innehåller hemlig kärlek, lystet sex, intriger och förgiftad marmelad, men har aldrig blivit den film eller tv-serie den borde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om korruption och politiskt rävspel på högsta nivå när kungens närmaste man med hustru anklagas för mord. Men den som i eftervärldens ögon fått hela skulden är den vackra Frances Howard som blivit arketypen för den liderliga och fördärvade kvinnan.

Tillsammans med maken Robert Carr dömdes hon till döden för mordet på Sir Thomas Overbury. Många avrättades i samband med fallet, men inte Frances och Robert. De satt en tid på fängelset The Tower of London men benådades även därifrån och levde återstoden av sina liv utanför Towern, djupt osams.

Idag är Towern en turistmagnet där P2 Dokumentär köar för att besöka tortyrkammaren. Anne Askew är den enda kvinna som torterats här på sträckbänken. Tortyren visades i tv-serien The Tudors vars musik av Trevor Morris fick en Emmy och hörs i denna dokumentär.
Dessutom - ingen som har hört programmet kommer någonsin mer att kunna lyssna på Brittens Playful Pizzicato utan att tänka ordet “blygdkapsel”.

Detta är del 3/3 i serien England - The Golden Age of Crime.

Medverkande:
Professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, klädhistoriker Eva Andersson, psykolog Per Isdal, kurator Ann-Charlotte Bengtsson, chefsåklagare och chef för korruptionsenheten Gunnar Stetler, orgelforskare Joel Speerstra samt operasångare Anders Lorentzon. Uppläsare är Ingvar Grimberg, Dan Berglund, Emelie Alm, Torben Kulin, Emelie Sigelius och Andreas Nygård.

Ett program om Jakob den 1:e, konsten att supa sig redlös, droger och kvacksalveri under den engelska guldåldern. Förmodligen var de flesta mer eller mindre konstant berusade under Shakespeares tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Hur går det till att spela full när en samtidigt ska sjunga?
Den som spelar Shakespearedramer måste vara beredd att spela full på scen.Anders Lorentzon vet, han har spelat Falstaff ett antal gånger. Den rakitiskrumme Jakob den förste gifte sig med Anne, syster till Kristian IV av Danmark som lärde ut konsten att supa skallen. I programmet berättar ögonvittnet Sir John Harrington hur det kunde gå till.

KROPPSVÄTSKOR OCH MUSIK
Åderlåtning, kräkmedel och laxermedel var de vanligaste medicinerna. Mindre kladdigt och smärtsamt var musik som medicin. Och kanske mer verksamt? Exakt hur musiken påverkar de fyra vätskorna – blod, slem, gul galla och svart galla får vi veta i The Golden Age of Drugs.

På GoArt, Göteborgs orgelcentrum, byggs både instrument och forskas i hur den kan ha spelats. Vi besöker orgelforskaren Joel Speerstra som i GoArts bibliotek förevisar sitt nybyggda dubbelklavikord och berättar om 1600-talets medicinska fundament; humoralpatologin. Enligt den måste de fyra vätskorna gul galla, svart galla, blod och slem balanseras för att en människa skall vara frisk vilket kan uppnås genom att ta ett bad i musik.
I programmet hörs 1500- och 1600-tals musik från England och Tyskland samt Trevor Morris’ musik till tv-serien The Tudors.

Medverkande:
Professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, klädhistoriker Eva Andersson, psykolog Per Isdal, kurator Ann-Charlotte Bengtsson, chefsåklagare och chef för korruptionsenheten Gunnar Stetler, orgelforskare Joel Speerstra samt operasångare Anders Lorentzon. Uppläsare är Ingvar Grimberg, Dan Berglund, Emelie Alm, Torben Kulin, Emelie Sigelius och Andreas Nygård.


England, The Golden Age - En P2 Dokumentärserie i tre delar av Katarina A Karlsson

Om kontrasterna mellan pryderi, sexuell utlevelse och våld under den engelska medeltidens guldålder, allt speglat genom dåtidens musik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samma författare som skrev pamfletter mot snusk publicerade egna porrdikter där ordet “dildo” för första gången dyker upp i engelsk litteratur.

KÄRLEK OCH ÅTRÅ
Inget kan som musik väcka känslor, i synnerhet kärlek och åtrå. Just därför måste kvinnor under 1500- och 1600-talen avhålla sig från att utöva musik utanför hemmets väggar. Inom hemmets väggar däremot, var sexuella dubbelmeningar i sånger högsta mode. Även vid engelska hovet. Samtidigt var det paradoxalt nog förbjudet att sjunga snuskvisor på stan. Den som två gånger togs på bar gärning med detta dömdes till spöstraff och att få öronbrosket genomstunget av glödande järn. I P2 Dokumentär ställs frågan om så mycket hänt på 400 år, om strategier som används i lutsånger används än idag?

Katarina A Karlsson presenterar engelska lutsånger på Kriscentrum för kvinnor i Göteborg, och får oväntade svar. 1800-talets pryderi skärskådas också genom rättegångsfallet mot Mrs Robinson och hennes dagbok som hennes man tjuvläste och sedan tog som bevis för att hon varit otrogen. Musiken är den röda tråden, för om sexuella antydningar är målet så är musiken medlet.

ENGLAND, THE GOLDEN AGE
Den engelska guldåldern - 1500-talets slut och 1600-talets början - fortsätter fascinera. Musik, teater, arkitektur och ett överdådigt hov fullt av intriger har gett upphov till populära tv-serier, böcker och filmer. Katarina A Karlsson har doktorerat på 1600-talets engelska lutsånger och guidar oss i P2:s dokumentärserie ”England, The Golden Age of Sex, Drugs & Crime” genom guldålderns musik ur tre vinklar: sex, droger och kriminalitet.

Medverkande:
professor i engelsk renässanslitteratur David Lindley, klädhistoriker Eva Andersson, psykolog Per Isdal, kurator Ann-Charlotte Bengtsson, chefsåklagare och chef för korruptionsenheten Gunnar Stetler, orgelforskare Joel Speerstra samt operasångare Anders Lorentzon. Uppläsare är Ingvar Grimberg, Dan Berglund, Emelie Alm, Torben Kulin, Emelie Sigelius och Andreas Nygård.


England, The Golden Age - En P2 Dokumentärserie i 3 delar av Katarina A. Karlsson
Del 1: Sex - Dubbelmoral och sexuella antydningar

På de populära, påkostade industriutställningarna kring sekelskiftet 1900 presenterade stolta ingenjörer och företagare ofta revolutionerande tekniska innovationer. Men var fanns kvinnorna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Baltiska utställningen i Malmö 1914 ville kvinnorna visa vad de uppnått, även musikaliskt.
Inte med skryt och veklagan, utan endast genom att låta fakta tala sitt tydliga språk skulle kvinnorna presentera sin rättliga och sociala ställning och sin yrkesmässiga verksamhet. Utställningen förlades till en kopia av Fredrika Bremers Årsta slott, som byggdes upp med den kungliga paviljongen som närmaste granne. På väggarna hängde tavlor av kvinnliga konstnärer, och i biblioteket kunde besökarna slå sig ner och läsa böcker av och om kvinnor.

För de musikaliskt initierade fanns också noter att studera. Dessa hade valts ut av en kommitté, där bl.a. tonsättarna Helena Munktell och Sara Wennerberg-Reuter ingick. Även Elfrida Andrée och Alice Tegnér var representerade i utställningen. Någon förteckning över verken har dock inte återfunnits. Man kan dock på goda grunder sluta sig till att där också fanns musikalier av Valborg Aulin, Laura Netzel och Ika Peyron.

Årstautställningen blev som helhet en succé och en viktig manifestation för Sveriges kvinnor.

Tonsättarinnor i ett manligt musikliv, en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.

Del 2 av ”Så talade Strauss” avhandlar Richard Strauss 20- och 30-tal och det kontroversiella samröret med nazisterna med efterföljande brittsommar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Hela historien är en mer eller mindre obruten kedja av dumheter, en serie av alla sorters nedrigheter, girighet, svek, mord och förödelse. Och hur lite har inte de som skriver historien lärt av detta”.
Orden yttrades av Richard Strauss och kan tjäna som upptakt till det sorgligaste och mest komplicerade kapitlet i Richard Strauss liv och verk, hans samröre med nazismen efter 1933.

Strauss var en paradoxal gestalt, och det finns mycket att säga om hans handlingar under kriget. Han var aldrig medlem av nazist-partiet, men som Tysklands störste tonkonstnär (ja, en av världens främsta tonsättare) blev Strauss ett tacksamt symboliskt slagträ och en fjäder i hatten för propagandaminister Goebbels. Utan att göra särskilt motstånd lät sig Strauss bli en marionett i händerna på regimen.

Kriget och erfarenheterna av en nation som förgör sig själv resulterar dock i en konstnärlig nytändning hos Richard Strauss. Ofta talas det om hans sista kreativa år under 1940-talet som en brittsommar, när verk som Capriccio (hans sista opera), Metamorphosen för 23 solo stråkar och Vier letzte Lieder blir till. Alla med spår av sorg och en stämning av farväl och livets slutskede. Vier letzte Lieder är inget annat än Richard Strauss’ rekviem, lika mycket över sig själv och den fasanfulla period i sitt hemlandshistoria som han överlevde.

”Att dö är precis som jag komponerande det i ”Tod und Verklärung” sade Strauss till sin älskade judiska svärdotter Alice.

P2 dokumentär i två delar av Johan Korssell.

I del 1 porträtteras den yngre Richard Strauss, kompositören med framgångarna men också de många motsättningarna i Strauss väsen. Progressiv och traditionalist på samma gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom ringer Johan Korssell upp världens främsta lyriska Strauss-sopran, Renée Fleming.

Richard Strauss (1864-1949) har skrivit in sig i musikhistorien med tunga bidrag lika mycket till orkesterlitteraturen som till operarepertoaren. Salome, Elektra och Rosenkavaljeren tillhör de yppersta mästerverken bland 1900-talets operor och Strauss symfoniska dikter (Don Juan, Till Eulenspiegel, Also sprach Zarathustra m. fl.) fortsätter att vinna ny publik till den klassiska musiken.

Vid förra sekelskiftet tillhörde Strauss de mest radikala krafterna inom musiken, av publik och kritik betraktades han som ”avantgardist”. Men efter Elektra (1909) kom Strauss att göra helt om, och hans musik blir mer traditionell ofta nostalgiskt tillbakablickande.

Allt Strauss gjorde var emellertid inriktat på publiken, om musiken uppfattades som progressiv eller traditionell var för honom ointressant. Dessutom var det alltid ämnet som fick bestämma den musikaliska stilarten.

Vidare kan man som dirigenten och musikvetaren Leon Botstein beskriva Richard Strauss som en senromantiker skeptisk till genikulten. Han såg sig hellre som musikalisk hantverkare. Alltså, ett exempel på en väldigt oromantisk inställning - en attityd som helt säkert bidragit till missuppfattningarna kring Strauss. Det klangliga överdådet i hans musik tycks omöjligt att få ihop med en sådan genomsaklig syn på musikskapandet.

Strauss-biografen Michael Kennedy, som liksom även Leon Botstein medverkar i första delen av serien, menar t o m att Strauss alltid var konservativ även i sina mest experimentella verk. Detta mot bakgrund av Strauss uppväxt där hans horn-spelande far Franz inpräntade sina musikaliska värderingar på sonen. Idealen var klassiska med Mozart som förebild. Richard Strauss kom dock att på en väsentlig punkt trotsa sin far när han lade till Richard Wagner bland idolerna. Wagner var en tonsättare som pappa Strauss hatade, och som på inget sätt kan inordnas i de klassiska ideal som Franz Strauss predikade. Dirigenten Hans von Bülow jämställde senare Strauss begåvning med just Wagners och kallade den yngre tonsättaren för Richard den tredje. Men varför inte Richard den andre? Nja, det kunde inte finnas en Richard den andre efter Wagner menade von Bülow.

P2 dokumentär i två delar av Johan Korssell.

För fyra år sedan introducerades med stor framgång en unik modell - El Sistema - för att lära ut musik till barn i Göteborg. Nu har den kommit till vår huvudstad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

El Sistema startades i Venezuela för 40 år sedan av José Antonio Abreu. Nationalekonom och fritidsmusiker fick han en vision om att rädda barn från gatuvåld och fattigdom genom spel och sång. Idag finns modellen i hela världen och nådde under 2014 även Stockholm på allvar.

Men till skillnad från de övriga städerna i landet där verksamheten har blivit en del av Kulturskolan, testas El Sistema-modellen som en självständig verksamhet i Stockholms förorter Husby och Bredäng. Utan facit i handen har en handfull musik- och rytmikpedagoger fått kort tid på sig att visa att projektet kan stå på egna ben och att musicerandet ger barnen en fast punkt i tillvaron, stärker deras självkänsla och bygger sociala broar i samhället.

Sommaren 2014 följde radioproducenten Amra Heco dem i deras vardagskamp under de mest kritiska månaderna av El Sistemas utformning och utveckling i Stockholm. (Repris från nov-14)

Medverkande i dokumentären:
Ida Lod, Peter Boive, Malin Aghed, Viveka Tolstoy. Kerstin Bergström, Simon Alderborn, Lasse Lööv, Mats Gustavsson, Johanna Linnaeus , Åsa Lindhult, Jalle Johansson, Edith Haglund, Maggi Nyghårdh, Tan Alici, Turgay Özdemir, Zarifa Nurzai, Payam "Peppe" Boroodjeni, Johan Oljeqvist, Berit Gedda, Jacob Lind, Berit Uggla, Stina Söderqvist, Lotta Lindgren, Andreas Rosén, Christoffer Holgersson och Sara Nurzai

En P2 Dokumentär av Amra Heco.