P4 Granskar

P4 Granskar

By Sveriges Radio
Download on the App Store

P4 Granskar episodes

  • Visst har landsbygden en chans
    EU avsätter en halv miljard kronor de kommande fem åren på forskningsprojekt som ska ge en bättre balans mellan städer och landsbygd. Här i Sverige är 70 procent av ytan täckt av skog, åtta procent av jordbruk och bara tre procent är bebyggd mark. P4 Granskar tillväxten i våra städer och vi ställer frågor om vi kanske ska sluta med jordbruk och hur vi ska befolka glesbygden om vi ska göra det.

    Musiken i programmet:
    1. Edda Magnason -  Game of gain
    2. Adam Cohen  -  We go home
    3. Eddi Reader  -  Town without pity
    4. One Republic  -  Love runs out
    5. Blur  -  Country house
    6. Eldkvarn  -  Vår lilla stad
    34 min
  • Inbrott knäcker många offer men tjuvarna klarar sig
    Förra året anmäldes runt 21 000 bostadsinbrott i Sverige och det är ungefär lika många som de senaste åren Men under det första halvåret i år har antalet ökat med 43 procent jämfört med samma period ifjol. Och det är bara runt fem procent av alla anmälningar som leder till åtal. Varför klarar sig nästan alltid en inbrottstjuv? Det handlar, som vanligt inom juridiken, om att kunna BEVISA ett brott. Vi träffar brottsoffer, brottsplatsundersökare , poliser och landets ende polis som har som jobb att ringa brottsoffer vars ärende lagts ner.

    31 min
  • Teknik ger bättre vård i framtiden
    Vad händer i framtiden i den svenska vården? Domedagsrapporterna duggar tätt med allt mindre pengar, allt äldre patienter och allt färre vårdpersonal men det finns också flera goda , positiva tecken. Ända sedan 1700-talet har vår del av världen blivit en bättre plats och det finns många skäl att tro att det fortsätter. P4 Granskar den goda framtiden även för vården.

    Universitetssjukhuset i Örebro ville försöka minska väntetiderna på akutmottagningarna och drog i mars förra året igång ett projekt som efter sju veckor var så lyckosamt att det permanentades. Idag är väntetiderna i stort sett halverade och personalen på akuten jobbar på ett helt nytt och mycket givande sätt, berättar chefen för medicinakuten, Bruno Ziegler.
    Anders Ekholm, Inistitutet för framtidsstudier,  lägger just nu sista handen vid rapporten När vården blir IT, som är ett beställningsverk till ehälsokommittén. Ekholm skriver den tillsammans med Drasko Markovic och forskarna gör samma sak som Bruno Ziegler i Örebro, tar utgångspynkt i oss patienter när de spår vad som kommer att förändras i vården i framtiden och den första sanningen i rapporten är "Låt all vård utgå från en så komplett bild av patienten som möjligt.
    36 min
  • Inlåst i över 9 år innan han frikändes
    Nyligen friades en man i Mellansverige som dömts till 14 års fängelse för grova sexbrott mot sin egen dotter under många år. Men när han friades hade han redan avtjänat drygt nio år i fängelse. Vi har träffat mannen och en av landets mest erfarne sexbrottsadvokater som är djupt kritisk mot åklagare och polis. I programmet möter du också en polis som är specialist på sexbrott mot barn.

    33 min
  • P4 Granskar EU, del 2 av 2 2014-04-21 kl. 11.03
    EU har, efter tio års förhandlingar, sjösatt en ny gemensam asyl- och migrationspolitik. Grekland har länge fått utstå hård kritik för sin obefintliga flyktingmottagning och nu har man just invigt det första mottagningslägret samtidigt som flyktingar väller in från Turkiet. Vi besöker gränsen och träffar flyktingsamordnare och poliser.

    32 min
  • "EU-valet i maj det viktigaste hittills"
    Aldrig tidigare har högerextremisterna i Europa satsat så hårt för att öka sin andel av EU-parlamentetet som inför valet den 25 maj. Följ med till EU:s maktcentrum, Strasbourg, och hör svenska parlamentariker och andra beskriva varför valet kan vara avgörande för Europas framtid. P4 Granskar EU i två specialprogram under påskhelgen. Det ena från Strasbourg på Långfredagen den andra från gränsen mellan Grekland och Turkiet på Annandagen.

    33 min
  • Nu pågår kampen för upprättelse
    Hittills har nära 3 600 människor sökt ersättning för att de vanvårdades på barnhem och i fosterhem i Sverige mellan 1920 och 1980. Men bara fyra av tio får pengar. Och lagstiftningen tar ingen som helst hänsyn till vad som hänt sen dess. Att livet förstörts för många.

    I Sverige fanns det 1950 runt 450 barnhem. Det första byggdes 1919.  Huvudsyftet var att skydda barn till kriminella föräldrar eller föräldrar med psykiska problem. Dessa åkommor gick nämligen i arv, menade man.
    I Göteborg invigdes den 19 november 1935 Vidkärrs barnhem, ett av landets största. Vidkärr skulle tillgodose barnens behov av disciplin, renlighet och moralisk uppbygglig fostran.
    Mellan 1950 och 1980 bodde 100 000 barn på barnhem i Sverige.
    Idag finns en statlig Ersättningsnämnd vars syfte är att besluta om vuxna som anser att dom vanvårdats i sin barndom på olika barnhem ska få ekonomisk ersättning för sitt lidande.
    Det inte bara är i Sverige som samhället nu försöker städa upp och rena samvetet för den behandling som många barn utsatts för.
    I Irland har genom historien sk Industrial schools spelat en stor roll. Dessa skolor var oftast munk- och nunnedrivna internat där barn och ungdomar bodde och arbetade. Sen 2002 har runt 18 000 olika fall av vanvård på dessa skolor utretts och drygt 90 procent av alla har fått ekonomisk ersättning. Ersättningarna varierar från 11 500 euro upptill 100 000 euro, alltså runt 900 000 kronor.
    i februari i år publicerades en rapport om verksamheten vid olika tvätterier som alla drevs av fyra olika nunneordnar. Rapporten avslöjar horribla förhållanden för de unga kvinnor som bott och arbetat där. The McAleese-report slog ner som en bomb i Irland och där kan man läsa hur de goda nunnorna hänsynslöst utnyttjat de unga kvinnorna för slavarbete  och sida upp och sida ner är fulla av beskrivningar av sadistiskt fysiskt och psykiskt våld.
    Den 26 juni i somras beslutade den irländska regeringen att alla som kunde styrka att dom varit i de goda nunnornas våld skulle kompenseras av staten.
    Staten har lovat att dessa offer ska tas om hand resten av livet. Rapporten visar nämligen att många av de utsatta kvinnorna fick hela sina liv förstörda och dom lever idag ofta i misär.
    Hitills har drygt 600 kvinnor lämnat in ansökningar till den speciella fond som inrättats för tvätterinunnornas offer, enligt det irländska justitiedepartementet.
    Senare kan du höra hur den svenska ersättningsnämnden inte ens FÅR försöka ta reda på hur svenska barn haft det EFTER vanvården. Alla dom i Sverige som fått men för livet kan inte tillgodoräkna sig nånting för det.
    I Norge har hitills 93 procent av dom vanvårdade som ansökt om ersättning också fått det.
    Där får vanvårdade ersättning enligt en tre-gradig skala: Mindre allvarlig art får 250 000 kronor.
    Allvarlig vanvård får mellan 500 000 och 700 000 kronor och synnerligen allvarlig vanvård kan ge en miljon kronor.
    I Norge är det både stat och kommun som betalar ersättning: Staten  går in med mellan 20 000 och 300 000 kronor medan ansvarig kommun får betala upptill 750 000 kronor.
    I programmet medverkar "Petra" och "Elisabeth", tvä kvinnor som vanvårdats som barn. Göran Ewerlöf, tidigare lagman i Hovrätten och idag ordförande i Ersättningsnämnden och mycket kort hörs också barn- och äldreminister Maria Larsson.
    32 min
  • "Ett lyckligt samhälle har ingen arbetslöshet"
    Vad innebär det för oss att ha ett jobb? Ja, det finns två tydliga inriktningar på forskningen. "Bara en minoritet av de som förvärvsarbetar har så mycket utbyte av jobbet, att de skulle fortsätta arbeta även utan lön. Förvärvsarbetet är för de flesta ett medel för att klara försörjningen och utgör inte något eftersträvansvärt egenvärde i sig" skriver nationalekonomen Marian Radetzki i en banbrytande rapport 1996. Den kan ses som ett svar på Maria Jahodas rapport 1982 som går helt på tvärs med Radetzkis syn: "Förvärvsarbete genererar en meningsfull aktivitet, en vardagsstruktur, en känsla av kollektiva mål som går utöver det individuella, sociala kontakter samt status och identitet."

    Om man vill ha jobb får man flytta. Det gäller bara att inte vara rädd och ta steget. Då blir du starkare. Så säger en som borde veta, 20-åriga Elin Skoogh som gick hemma i Filipstad i Värmland och sökte alla jobb som fanns för utbildade lastbilschaufförer, men fick ingenting. När hon till sist sökte ett jobb 130 mil hemifrån fick hon napp och nu kör hon mellan gruvorna i Norrland med bas i Pajala. Hon har just blivit fast anställd efter sex månader på prov.
    Att bli arbetslös kan ha förödande konsekvenser. Men för 31-årige Fredrik Lundin från Sunne blev tiden utan jobb en vändpunkt som ledde till att han förverkligade sina yrkesdrömmar. Första tiden som arbetslös bjöd däremot på blandade känslor.
    Idag använder alltfler sk speeddejting för att hitta sin arbetskraft. Under en vecka pågick en stor speeddejting på Swedbank i Karlstad. Banken fungerar som mellanhand. Det är arbetslösa ungdomar som träffar potentiella arbetsgivare. Det är fjärde året som den här speeddejtingen arrangeras. Varje dag mötte ett 20-tal förväntansfulla ungdomar ett 40-tal arbetsgivare.
    Malin Blom i Säffle är 27 år och hon har aldrig haft ett vanligt jobb. Hon har en lång historia av missbruk bakom sig och ingen trodde på henne. Då började hon föreläsa om sitt liv och det har blivit hennes jobb idag.
    Vid Karlstads universitet finns Centrum för folkhälsoforskning och där finns Bengt Starrin, professor i socialt arbete. Han har i hela sitt yrkesliv jobbat med frågor kring arbetslöshet och vem kan bättre svara på vad ett arbete betyder för oss idag. - Arbetslöshet är en svulst på samhällskroppen och vi måste lösa problematiken, anser Starrin. Han vill att vi som jobbar inte ska jobba mer än fem-sex timmar varje dag och att de unga ska utbildas för att ta vid när vi går hem tidigare. I och med att vi har kortare arbetstid så kommer vi automatiskt att ta hand om varandra på ett helt annat sätt på fritiden.
    Arbetslinjen är ett mantra som moderaterna har upprepat sen de fick den politiska makten i Sverige för sju år sen.I riksdagens arbetsmarknadsutskott sitter moderaten Jessica Polfjärd som ordförande. Hon hävdar, liksom hela regeringen, att höjda bidrag gör fler arbetslösa för då lönar det sig inte att jobba. Hon tycker Elin i Filipstad visar att ungdomarna vill flytta för att få jobb och vi bör ha oavlönad anhörigomsorg istället för fler jobb inom omsorgen.
    32 min
  • Norge svämmar över av smuggelsprit
    När Sverige tog plats i EU blev det i princip fritt att föra in alkohol här. Om jag hämtar alkoholen i Europa och jag inte lastar trafikfarligt så får jag ta in det i Sverige. I Norge är det helt annorlunda. Där är det idag tillåtet att ta in en liter sprit, tre liter vin och två liter öl. Och trelitern vin är en eftergift till Tullen som vägrade gripa folk som varit i Sverige och köpt en bag-in-box. Detta i kombination med att straffskalan för spritsmuggling i Norge är väsentligt mildare än i Sverige har gjort att mycket välorganiserade ligor idag har anställda som bor på båda sidor gränsen och de är mycket välinformerade. De vet hur och var tullen jobbar, hur dess arbetsscheman ser ut, vilka bilar den använder och när de smugglar gör de det ofta i stora kolonner.

    E6:an kommer in i Sverige vid Öresundsbron och lämnar oss norr om Strömstad med Svinesundsbron. Där passerar 10 000 personbilar och 1 300 långtradare, varje dag, året om.  Där jobbar runt 120 tulltjänstemän.
    Dom 1 300 långtradarchaufförerna betjänas av sex klareringsluckor och tullexpeditionen ser ut som ett bankkontor med den skillnaden att hos tullen går det undan. Varje chaufförs pappersbunt gås igenom i kanske en minut, stämpeln sitter där och sen är det dags för nästa.
    Det var inte länge sen tullen i Svinesund, utmed E 6:an mellan Malmö och Oslo tog tolv bilar som försökte ta sig in i Norge på ett enda långt led.
    Det finns många vägar att ta sig in i Norge. Här i Värmland t ex har vi 32 olika vägar som alla går över gränsen. Tullen bevakar tre av dem med fasta stationer.
    Morten Nystuen, tullchef i norska Kongsvinger, är försiktig när jag ber honom ha synpunkter på politikernas arbete och lagstiftande men för mig är det uppenbart att de inte vet vad som händer runt landets gränser. När jag ber Morten Nystuen kliva ur tullchefsuniformen och bli politiker och driva igenom sina visioner så tar han direkt upp tre avgörande frågor:
    I Norge har tullen efter åratal av kamp från just Morten Nystuen precis fått blåljus på sina bilar på försök i två regioner. I Norge finns ingen nedre åldersgräns för att dricka alkohol om den är insmugglad och i Norge får inte tullen efterforska smugglarna, deras organisation och deras penningflöden, det ska polisen göra och polisen prioriterar inte smuggling.
    På senare tid har man använt den sk Maffiaparagrafen i den norska strafflagen och det har lett till att tio polska smugglare dömdes till runt två års fängelse var för omfattande smuggling. Domen har överklagats och rättegången i nästa instans, Lagmandsretten, inleds nästa vecka.
    Vid vårt besök i Svinesund tar tullpersonalen in en bil i sin hall för att vi ska få se hur det går till och tullarna hittar snabbt fyra flak öl men när de plockat ut dem ur passagerar- och baksäte så lyfter de upp sätena och därunder hittar de fyra välbyggda lönnfack med förstärkta sidor och tio flak till, några spritflaskor och ett par vinboxar.
    Ett snabbt överslag visar att det är 120 liter öl och det innebär att smugglingsförsöket får rättsligt efterspel. Tas man med upptill 50 liter öl skrivs en bot ut direkt. Dessutom bestäms att knarkhunden ska gå genom bilen.
    Men han hittar ingenting och den unge danske mannen blir polisanmäld för sitt smugglingsförsök denna regnpinade torsdag eftermiddag vid tullstationen i Svinesund.
    Vi har fått vara med när en grupp mycket effektiva kontrollanter dammsuger en bil som plockats in i deras hall. Utanför hallen sitter en fast jättescanner som man använder för att genomlysa stora långtradare och även om det passerar drygt tre och en halv miljon personbilar och nära en halv miljon långtradare på E 6:an över Svinesundsbron varje år så tar också tullstationen runt 6 000 smugglare. 1 000 av dom polisanmäls och 5 000 bötfälls direkt.
    I programmet hör vi Morten Nystuen, kontorschef i Tollverket i Kongsvinger, Roger Nilsson, tullchef i Eda och Hån, Per Kristian Grandahl, vaktchef vid Tollverket i Svinesund och hans kollega Martine Jenssen
    34 min
  • Spanska folket slåss för sin överlevnad med näbbar och klor
    Idag är nära sex miljoner spanjorer arbetslösa. Och flera miljoner tvingas lämna sina hem för de kan inte betala bostadslånen. I media talas ofta om att Spanien befinner sig i fritt fall. P4 Granskar Spaniens ekonomi utifrån situationen på bostadsmarknaden. Vi möter många som kämpar med näbbar och klor för att rädda vårt populäraste resmål och deras hårt prövade invånare. Deras kamp är framgångsrik. Plataforma d ´Afectas per la Hipoteca, PAH, en organisation ur folkdjupet förhandlar med banker och stoppar vräkningar. Möt deras ledare och en av Spaniens mest inflytelserika ekonomer i programmet.

    Plataforma d´Afectas per la Hipoteca är idag en massiv folkrörelse som inte har någon formell ledare men frontfigur och den som alla förknippar med PAH är Ada Colau. Hon är en 38-årig samhällsaktivist och författare med universitetsexamen i filosofi. Hon bor i Barcelona men åker runt i hela Spanien och driver rörelsens kamp mot bankerna. Och hon gör det på flera mycket ovanliga, närmast extrema sätt.
    Redan när vi ser henne på långt håll på väg mot möteslokalen i Barcelona ser vi att det måste vara hon. Det finns en aura runt henne och genom hela vårt samtal lyser det om henne och hon gestikulerar med armarna och gungar fram och tillbaka på stolen och talar med ett engagemang och en fart som jag aldrig sett hos någon tidigare.
    När vi var med på ett veckomöte hos PAH, Plataforma d´ Afectas per la Hipoteca, organisationen för alla som drabbats av extrema bostadslån, träffade vi Reme Martin. Hon och hennes familj jobbar idag hårt i organisationen efter att själva fått handfast och framgångsrik hjälp.
    Hon och hennes man har tre döttrar och köpte ett hus 2004. När krisen kom blev dom båda arbetslösa och dom kunde inte betala bostadslånet. Banken gav dom två års uppskov med amorteringarna och dom betalade bara räntan. Hela tiden med rädslan att bli utslängda på gatan.
    En av spaniens mest kända ekonomiska experter är doktor Arcadi Oliveres vid universitetet i Barcelona. Han är också ordförande i organisationen Justicia i Pau, rättvisa och fred, en kristen organisation för mänskliga rättigheter och fred. Arcadi Oliveres ser krisen i Spanien främst som en effekt av rå spekulation.
    För mig, säger Arcadi Oliveres,  är det enda väsentliga och seriösa svaret på krisen att överge kapitalismen. Kapitalismen är ett fullständigt perverst system, som baseras på att skapa vinster, på att berika några medan andra blir fattigare, på att förstöra planeten, och följaktligen är det ett system som vi om vi är hederliga bör göra oss av med omedelbart.
    31 min

About P4 Granskar

From the publisher's feed

Ett fördjupande samhällsprogram i Sveriges Radio P4