P4 Granskar

P4 Granskar

By Sveriges Radio
Download on the App Store

P4 Granskar episodes

  • Två kvinnor - Två kompisar - Två långa liv
    När tjugo-åriga Inga kom till Berlin 1936 var hon en del av en svensk gymnastiktrupp som mötte ett Tyskland där nationalsocialismen blomstrade. När tjugofyra-åriga Annalisa kom till London 1948, också som gymnast, reste hon genom ett krigshärjat Europa som försökte återgå till ett liv i fred. Långt senare möttes de två som grannar i Karlstad och båda har levt ett långt , aktivt och mycket innehållsrikt liv. Nu berättar de om hur det varit att leva som kvinna i Sverige före, under och efter kriget och hur det är att vara gammal i Sverige idag.

    OS-arrangörerna hade bjudit in 600 manliga och 600 kvinnliga elitgymnaster från Sverige som reste ner för att delta i olika uppvisningar i samband med OS i Berlin. En av dom var den då tjugoåriga Inga Rogersson som idag heter Gräslund och är 97 år. Minnet börjar svikta men hon har inte glömt stämningen i Berlin då.
    Idag, 76 år efter gymnastikuppvisningen under OS i Berlin bor Inga Gräslund i Karlstad efter många år i Stockholm, Gästrikland och Norrbotten. Hon har fött fyra barn, två med sin tidigt omkomne förste make och två med den andre som avled i höstas. Hon har arbetat som tandläkare hela sitt yrkesverksammma liv, parallellt med en rad ovanliga idrottsupplevelser som Vasalopp och långlånga kanotturer. Jag var naturligtvis nyfiken på hur hon hamnat i just Karlstad.
    1948 var kriget slut och det blev OS igen. Då i London och på plats under invigningen var den då 24-åriga Annalisa Stålberg. Hon ingick i en svensk trupp elitgymnaster som uppträdde på innerplan under invigningen.
    När jag träffar Annalisa, som sen 1954 heter Raggl i efternamn, berättar hon om resan till London-OS och Europa efter kriget.
    Annalisa Raggl har hela sitt yrkesverksamma liv fostrat generationer av barn och ungdomar som gymnastiklärare. Och hon har levt som hon lärt och det fortsätter hon med fortfarande.
    Jag har sällan träffat någon som är så ekorrpiggt intresserad av allt i tillvaron.
    33 min
  • London tillåter inga terrorattacker under OS
    P4 Granskar är i London: På väg till Scotland Yard och polischefen som är högste ansvarige för hela säkerhetsarbetet med OS i sommar kommer jag förbi Buckingham palace och där övar en militärorkester ute på gården. Jag har ännu inte sett några tecken på att det är olympiska sommarspel i den här stan om bara några månader. Den vanlige londonbon verkar ta det hela med knusende ro. Men en tydlig förändring syns i gatubilden. Det är poliser och militärer överallt. När London fick spelen, 2005 var den totala budgeten 26 miljarder kronor. Idag ligger den på 102 miljarder och säkerhetsarbetet totalt på elva miljarder kronor.

    Olympic Park är området där många arenorna finns. Där ska också de aktiva och ledare bo. Många av arenorna kommer att finns kvar efter OS. En del kommer att monteras ned, helt eller delvis, och sättas upp någon annanstans i England. P4 Granskar fick en guidad busstur i området. Av säkerhetsskäl fick vi dock inte lämna bussen. Våra bilder fick helt enkelt tas från bussen. Tack vare pressavdelningen för London2012 kan vi ändå visa hur många arenor ser ut invändigt och utvändigt.
    Chris Allison leder allt säkerhetsarbete inför och under de olympiska sommarspelen i London den 27 juli - 12 augusti 2012. Han har 36 000 poliser och militärer under sig och en budget på sju miljarder kronor. En budget som kan ökas på med ytterligare tre miljarder kronor om det behövs. Han ser fyra stora hotbilder inför spelen: Terrorattacker, organiserad brottslighet, politiska demonstrationer och katastrofer typ pandemier, influensaepidemier och värmebölja.
    Polisens kampanj över hela Storbritannien där befolkningen uppmanas anmäla misstänkta terroristaktiviteter till en Anti-terrist hotline har inte fått riktigt den effekt man hoppats på. Folk vill inte prata med polisen, menar forskaren Robin Goodwin på Brunel universitetet i nordvästra London. Goodwin är expert på hur folk reagerar på terrorattentat världen över och han menar att Londonborna tar oron med upphöjt lugn. De är vana vid att det ständigt händer saker och det får man acceptera om man vill leva i en storstad som London.
    Den brittiska regeringen är formellt ansvarig för ansökan och genomförandet av de olympiska sommarspelen i London. Ministern för brotts- och säkerhetsfrågor, James Brokenshire berättar hur han samordnar beredskapsarbetet med polisen, militären, OS-arrangören och alla andra samhällsfunktioner som infrastrukturen och vården för att arbetet ska flyta så smidigt som möjligt. Han och flera andra ministrar har också varit med på de flesta övningar som genomförts. Bland annat har missilförsvaret övats på Themsen. det är första gången missilförsvaret aktiverats sen andra världskriget.
    27 min
  • "Det finns inga bevis att behandlingen hjälper"
    Söndag den 29 januari sändes P4 Granskar om hur de som blivit långvarigt sjuka efter borreliasmittade fästingbett inte fått den vård och den behandling som krävs för att de ska bli friska. Efter programmet har vi tagit emot mängder av mejl från tacksamma. Vi fick också några få men mycket kritiska mejl från läkare som anser att P4 Granskar tagit heder och ära av dem och gjort reklam för privata lurendrejare. Idag har vi en mycket förkortad programtid på grund av melodifestivalen så därför ska vi vidareutveckla några av synpunkterna från det förra programmet. Vi har bjudit in vår argaste kritiker, Göran Ahlgren, urolog och cancerkirurg på MAS i Malmö. Vi samtalar om att stora, långvariga antibiotikadoser riskerar att göra patienten resistent mot antibiotika. Vi talar också om att det inte är tillräckligt vetenskapligt bevisat att borreliabehandlingen utomlands botar patienterna, enligt Göran Ahlgren.

    17 min
  • Pionjärer utomlands räddar borreliapatienter
    Tusentals människor lider svårt utan att få någon hjälp av den svenska vården. Efter åratal av fruktlösa försök att bli behandlade vänder de sig utomlands och där blir de botade. Men den dyra vården får patienterna själva betala eftersom den inte erkänns av Socialstyrelsen. Där avfärdar man den lyckade behandlingen som farlig och ovetenskaplig. Varje år får runt 10 000 människor i Sverige borrelia efter att ha bitits av fästingar. Nästan alla söker vård och botas med en kort anitbiotikakur direkt. Men det är också många som inte söker vård akut utan infektionen får fäste i deras kroppar. De drabbas såsmåningom av kronisk borrelia. En sjukdom som, enligt Socialstyrelsen, inte existerar. Om en patient inte blir frisk efter en antibiotikakur på max trettio dagar så är diagnosen felaktig, menar Socialstyrelsen. Men i Tyskland och Norge ges antibiotika i upptill ett år och patienterna blir friska.

    2008 var ett tufft år för Andreas, 45-årig hantverkare. Hans pappa gick bort, han hade det stressigt på jobbet, småbarn hemma och hela sommaren förstörd av en viursinfektion. Under hösten började det sticka i hans armar och ben och han sökte vård.
    Antibiotikakurer ska aldrig vara längre än 30 dagar. Det är den förhärskande linjen i många länders hälsovårdsmyndigheter. I Tyskland och på Arenaklinikens Borreliacenter i Oslo ger man patienterna aggressiva antibiotikakurer på sammanlagt ett år under två års tid. Livsfarligt, hävdar Socialstyrelsen. - Inte alls, säger Margareta Gabrielsson som just friskskrivits efter två års behandling.
    Margaretas och Andreas berättelser är de samma som många andras. Skepsis och vanvård här i Sverige och så kommer de till kliniken i Oslo och möts av lyssnande, förstående vårdpersonal som tar deras oro på allvar. En helt ny värld för dom svenska patienterna.
    Arenaklinikens Borreliacenter i Oslo har hjälpt tusentals människor diagnostiserade med kronisk borrelia att bli friska. Men det kostar på. Behandlingen är dyr. Blodprovsanalyser, läkarbesök, alternativmedicinbehandlingar och inte minst, de aggressiva antibiotikakurerna som ges antingen intravenöst eller i tablettform. En normalbehandling tar runt totalt två år och då har patienten fått lägga upp nånstans mellan hundratusen och tvåhundratusen kronor.
    I Norge ser hälsovårdsmyndigheten positivt på Rolf Lunengs arbete alltså men hans klinik skulle aldrig få finnas här i Sverige. Anders Tegnell är avdelningschef för kunskapsstyrning på Socialstyrelsen. Det är han som ger ut riktlinjer och vägledning. Jag undrar varför Lunengs klinik inte får finnas här i Sverige.
    31 min
  • Hundratals barn får sina liv förstörda
    Mängder av barn i Sverige sätts i särskola på helt felaktiga grunder. Kommunerna gör undermåliga utredningar som leder till att barn som skulle kunna gå i vanlig skola med extra stöd istället placeras i särskola under hela sin skoltid. När sen barnen söker till gymnasiet har de tre inriktningar att välja på, i den vanliga skolan har barnen hundratals val. En felaktig placering i särskola ger barnen en mycket sämre start i livet.Nu har Skolinspektionen granskat över 1 200 utredningar i 58 kommuner och domen över kommunerna är stenhård.Trots att kommunerna misskött sig i många år finns det bara ett enda rättsfall och det är inte ens avgjort. P4 granskar särskoleplaceringarna utifrån 18-årige Mickael Korhonen som anmält två kommuner och nu kämpar för att få sitt liv tillbaka.

    Mickael Korhonen bor i Säffle i Värmland. Han är ett av många barn i Sverige som felaktigt placerats i Särskola. I åtta år tvingades han gå i en skolform där han inte alls hörde hemma. Mickaels start i livet blev inte den bästa: Hans föräldrar söp och han och hans syskon fick ofta klara sig själva. När Mickael började skolan gjorde han det i en vanlig förskoleklass. Enligt ett psykologiskt utlåtande gör han stora framsteg men i samma utlåtande finns en formuleriong som gör att han senare sätts i Särskola. Det står: - Hans prestationer idag tyder på att han skulle kunna få svårt att klara av grundskolans krav.
    Sedan snart ett år bor Mickael Korhonen hemma hos sin kompis och hans föräldrar Anna och Peter Sjölin. Under alla dom tio år dom känt Mickael har dom varit frågande till hans särskoleplacering. När han flyttade hem till dom fanns ingen återvändo. Dom måste ta reda på varför han var placerad i särskolan. Men när Mickael begär att få ut alla sina papper möts han av motstånd och oförståelse från dom olika myndigheterna. Vi hör Peter berätta hur det varit att hjälpa Mickael.
    25 min
  • Obegripligt system kräver mycket högre pensionsålder
    Pensionssystemet är näst intill omöjligt att begripa. Det går inte för en arbetande människa att få veta hur stor pensionen blir den dagen det är dags. Det hävdar en av landets skickligaste finansanalytiker. De 1,8 miljoner svenskar som redan är pensionärer anser sig lurade på hundratals miljarder kronor och vill ha kompensation nu. Men politikerna vill istället att vi alla, även dagens pensionärer, tar ansvar för att det finns pengar i systemet även i framtiden. Dagens system har en flytande pensionsålder och nu arbetar hela etablissemanget hårt för att vi som jobbar inte ska ta ut vår pension förrän vi fyllt 68 eller 69 år. Då kan samhället ha råd att betala våra pensioner.

    När de fem pensionärsorganisationerna i landet gick samman och ordnade ett seminarium för sina medlemmar om pensionssystemet så var många i publiken inte alls nöjda utan snarare frustrerade. De hade kommit dit med en massa frågor men dom fick inte många svar, summerade PRO:s ordförande Curt Persson.
    Under dagen är det bara en enda av dem som talar från scenenTALAR som är riktigt arg och som högljutt kräver rättvisa för alla pensionärer. Det är den förre generaldirektören för Riksförsäkringsverket K G Scherman.
    Det nya pensionssystemet är obegripligt för alla. Det hävdar den kände finansanalytikern Peter Malmqvist som vill att det ska vara betydligt enklare att kunna räkna ut vilken pension man kan vänta.
    Vi i Sverige tenderar till att sluta jobba när vi är på topp och vi slutar tvärt. På dagen när vi fyller 65. Detta måste vi ändra på, sa Ulf Kristersson, socialförsäkringsministern på pensionssystemseminariet. - På 40-talet handlade politiken om att sänka pensionsåldern. Måste slets ut på dåliga och farliga arbetsplatser. Idag, sa Kristersson, måste vi höja pensionsåldern. Vi måste lösa arbetsmiljöproblemen och de gamla fördomarna måste bekämpas.
    23 min
  • Pensionärerna får ta de ekonomiska smällarna
    2003 fick vi ett nytt pensionssystem. men redan sitter en ny utredning för att förändra systemet. Var femte invånare i Sverige är pensionär. Hälften av dem lever under mycket knappa förhållanden medan de flesta av de andra har det relativt bra, ekonomiskt. Det skiljer mycket och det ställer också till det och gör att systemet ses som orättvist av många. Idag beskattas landets pensionärer mer än vi som jobbar. Så är det inte i ett enda av västvärldens övriga länder. De medborgare som idag är över 73 år och har kvar de gamla ATP-pensionerna har förlorat mycket de senaste åren. Deras pensioner har urholkats. Landets kanske störste expert på pensioner är den idag 90-årige Berthel Nordström som under många år arbetat för att förbättra de ekonomiska förhållandena för alla äldre och han ser extrema skillnader mellan de fattigaste och de rikaste pensionärerna. Berthel Nordström har daglig kontakt med de flesta toppolitiker men han är trött på att få verkligen vet vad de pratar om när de pratar om pensionerna. Märta Lundh är 85 år. Hon blev änka då hennes man Sven dog 1988. Märta tillhör inte de fattigaste pensionärerna utan hon har runt 11 000 kronor kvar när skatten är dragen varje månad men hon är sparsam och unnar sig inte mycket. När jag hälsar på i Märthas kök ser där ut som det alltid har gjort. Hon är inte mycket för nya prylar. Landets viktigaste ekonomiske makthavare och beslutsfattare, finansminister Anders Borg vill prioritera de som har jobb men det kommer sänkningar av skatterna för pensionärer antingen 2013 eller 2014, hävdar han.

    FAKTA: Sverige är idag det enda land i västvärlden som beskattar pensionärer mer än oss som arbetar. Här beskattas pensionärerna nästan fem procent mer än de arbetande.
    I Spanien är beskattningen helt lika.
    I Norge beskattas pensionärer mellan 6 och 11 procent lägre.
    I Danmark sju procent lägre.
    I Australien tio procent lägre.
    I Holland 15 procent lägre och i Tyskland hela 18 procent lägre.
    Regeringen brukar skryta med att "vi är den enda regering som sänkt skatten för pensionärer". Kanske är det enklare om vi från början har rekordhög beskattning.
    Den som är pensionär när landet hamnar i en ekonomisk kris och drar åt svångremmen får då bidra med sänkt pension. Efter en kris tar det i genomsnitt två år så har de som arbetar kompenserats för indragningarna och tjänar lika mycket eller mer än tidigare. Pensionärerna får aldrig tillbaka det de bidrog med under krisen.
    Utan att ha några synpunkter på om detta är rätt eller fel kan vi bara konstatera att pensionerna urholkas hela tiden och detta gäller alltså framförallt dom som fortfarande finns med i det gamla ATP-systemet.
    29 min
  • Flyktingtragedin ingen vill tala om
    Sen 36 år pågår en konflikt i nordvästra Afrika som ingen vill lösa. Som FN gett upp om. Som EU inte vill kännas vid och som den svenska regeringen inte vill tala om. När kolonialmakten Spanien lämnade Västsahara 1975 innebar det inte att Västsahara blev ett fritt eget land. Det innebar istället att grannen i norr, Marocko, omedelbart ockuperade grannen i söder. En väpnad konflikt bröt ut mellan ockupationsmakten och gerillarörelsen Polisario. Hundratusentals människor flydde och samlades upp i stora flyktingläger i Algeriet. 1991 lyckades FN få till en vapenvila och lovade folket i Västsahara en folkomröstning om framtiden. Sen dess har ingenting hänt. I all fall inte för freden. Däremot har Marocko byggt en minerad mur tvärsigenom Västsahara och flyktingarna i Algeriet sitter fast i lägren. Mycket påminner om Mellanöstern och konflikten Israel - Palestina men den konflikten hör vi om i stort sett varje dag. Västsaharakonflikten vill ingen prata om. I våras reste Frej Winge, Elin Andersson och Anna Hakami från Jakobsbergs folkhögskola till flyktinglägret Smara i sydvästra Algeriet och där träffade dom 22-åriga Nasla Mohammed som stod och stekte svenska makrillar. Hanga Santha är ordförande för den svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen och hon har följt utvecklingen kring Västsahara länge. Hennes företrädare Cecilia Asklöf har varnat för att det kan bli krig igen i området 1975 tågade kolonisatören Spanien ut ur Västsahara. Omedelbart ansåg sig Marocko ha rätt att ockupera Västsahara. Jag frågar Hanga Santha, ordförande i svenska avdelningen för Internationella Juristkommissionen hur det kan vara självklart för Marocko? Vår ciceron, 22-åriga Nachla,i det algeriska flyktinglägret, har tagit med oss till hennes äldre släkting Achaila som tar hand om sina gäster helt enligt traditionerna. Hon bjuder på te.

    34 min

About P4 Granskar

From the publisher's feed

Ett fördjupande samhällsprogram i Sveriges Radio P4