P4 Granskar

P4 Granskar

By Sveriges Radio
Download on the App Store

P4 Granskar episodes

  • Homosexuella skrämmer och hatet frodas
    Kärleken övervinner allt. Eller är det hatet som alltid segrar? P4 Granskar idag situationen för många icke-heterosexuella människor runt om i världen. Vi visar också att livet är allt annat än lätt för flyktingar som kommer hit till Sverige med sexuella asylskäl. Trots att svensk lagstiftning ger dessa flyktingar rätt till skydd. Och att skaffa barn för homosexuella är långt ifrån självklart. Idag har ditt utseende och din kropp blivit en måttstock för kvinnor som vill bli inseminerade. Du får inte längre bära ett barn i din kropp om du är överviktig.

     I Ryssland har på kort tid två lagar antagits som på olika sätt riktar in sig mot homosexuella. Den ena förbjuder propaganda för "icketraditionella sexuella relationer" om den drabbar barn. Den andra förbjuder utländska homosexuella par att adoptera ryska barn. Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén har träffat Julia Malygina som lever öppet homosexuell i Moskva.
    Vi hörde tidigare festen i rysk TV när man gratulerade fransmännen till att dom gick ut på gatorna och demonstrerade mot samkönade äktenskap och nu ska vi till Frankrike där Alice Petrén besökt gaykvarteren i Paris och där mött människor som visar att man kan vara både gay och stockkonservativ. Men hennes reportage börjar i Montpellier med det historiska första samkönade bröllopet för ett par veckor sen.
    RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, har granskat samtliga 58 ärenden av överklaganden till Migrationsdomstolen sedan verket inte beviljat asyl till ugandiska flyktingar med sexuella skäl. RFSL visar att det de senaste tre åren har blivit svårare för homosexuella från Uganda att få asyl i Sverige.Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, är det en framgång eller ett misslyckande för Migrationsverket.
    i november 2011 gifte sig Sara Sör och Louise Pelli. De gifte sig i Louise barndomskommun Stenugnssund på västkusten. Deras bröllop och vigselceremoni blev inte riktigt som de hade hoppats på och de vittnar båda två om att det finns många hinder för två kvinnor som älskar varandra och lever i en familj. Idag bor de i Karlstad och drömmer om att få barn. Men för just två kvinnor som vill få barn och vill bli inseminerade har det idag tillkommit ett hinder. Idag måste kroppen vara tillräckligt smal för att man ska få bli inseminerad.
    32 min
  • Den nya tekniken tar död på dagstidningarna
    Listan över svenska dagstidningar som kämpar med näbbar och klor för att överleva blir bara längre och längre.Det kallas för tidningsdöden och den grasserar över hela världen. Och det handlar om den nya tekniken som gör att vi läser tidningen på nätet idag. Och vi har vant oss vid att inte betala. Frågan är om vi behöver papperstidningarna, om vi ska försöka rädda dem. De anställda kanske inte heller behöver papperstidningarna om de bara kan få betalt för det de lägger ut på nätet.

    I mitten av 80-talet hade Dalademokraten drygt 35 000 i upplaga och tävlade om att vara störst i Dalarna. Sen dess har det bara gått bakåt och idag är Dalademkratens upplaga knappt 15 000. I höstas köptes den upp av värste konkurrenten, Dalarnas tidningar. Mikael Moilanen var en av tio journalister som sas upp 2004 och nu har han besökt sin gamla arbetsplats. Han mötte en låst dörr och ett övergivet tidningshus.
    Mikael Moilanen var en av dem som fick gå från Dalademokraten 2004 och nu är han tillbaka i Falun där Dalademokraten fortfarande ges ut men med värste konkurrenten Dalarnas tidningar som ägare. Chefredaktör Göran Greider ser med sorg och vemod på utvecklingen.
    Överallt minskar upplagorna och ägare kommer med sparprogram och nedskärningar hela tiden. Ofta flera gånger per år. Men ingenting hjälper. Läsarna föredrar nyheter på nätet och de ska vara gratis. Tidningarnas största problem är att få in pengar för sin nätverksamhet. Hittills har alla försök i den vägen misslyckats. Senaste kristidningen är Östran Nyheterna i Kalmar. Där fick de anställda häromveckan det tredje sparbetinget på mindre än ett år. Anders Jönsson är journalistklubbens ordförande.
    Den vanliga papperstidningen tappar läsare hela tiden och det går fort. Tidningarna har sen länge gett sig ut på nätet men det stora problemet där är att man vet inte hur man ska kunna få betalt för det arbete man lägger ner på sina artiklar där. Kan det vara så att tidningsredaktionerna är fast i sina gamla roller. Kan det vara så att man måste förändra nyhetsjournalistiken för att kunna lyckas på nätet. Är det oviljan att förändras som kommer att döda tidningen till slut? Claes Thorén är mediaforskare på Uppsala universitet och han vet hur de svenska dagstidningarna mår idag.
    34 min
  • Vilken framtid har den svenska landsbygden?
    För en månad sen gjorde jag ett program om konflikten mellan energiskogsodling och goda inkomster kontra spannmålsodling och öppna landskap. Jag fick extremt många reaktioner på programmet från hela landet och det finns all anledning att fortsätta tala om landsbygdspolitiken i Sverige. Idag får du höra både landsbygdsministern och LRF:s ordförande och vi ska också besöka en stor gård som går tvärtemot strömmen. Där avverkar bonden sin 90-åriga skog och lägger ner vinsten på att skapa åkermark istället.

    Helena Jonsson, relativt nyvald ordförande för lantbrukarnas riksförbund, LRF,  går ganska hårt åt regeringens politik för landsbygden. På LRF:s hemsida skriver Helena Jonsson: "Vi behöver tydliga politiska mål och vilja och konkurrenskraftiga villkor för att öka lönsamheten och framtidstron för både mat- och energiodling." Har regeringen ingen beredskap för framtida matkriser?
    "Sverige erbjuder obegränsade möjligheter. Storslagen natur, god mat och upplevelser i världsklass är resurser som vi ska bruka utan att förbruka. Vi ska ta tillvara människors engagemang och företagsamhet och se till att hela landet tillåts växa och spira." Så står det på landsbygdsminister Eskil Erlandssons hemsida. Frågan är hur han arbetar konkret för att nå dit?
    På Solbacka gård i Ekshärad pågår ett spännande projekt. Där håller Thomas Klier och hans son Fredrik på att skapa prima åkermark där dom just avverkat 90-årig skog.
    Till saken hör att Thomas Klier idag är en mångmiljonär som skapat sin förmögenhet med tillverkning av svetspulver. Han omsatte i början fem miljoner kronor per år, när han sålde 2008 var omsättningen 700 miljoner kronor. För några år sedan blev han vald till årets entreprenör i Sverige.
    Men det är inte bara en dyr hobby för Thomas Klier. Han talar sig varm för FRISK, ett projekt där odlarna i Klarälvdalen sponsras för att öppna upp landskapet. Själv deltar han inte av den enkla amnledningen att hans gård, en av de största i Värmland på artonhundra hektar inte ligger vid klarälven, men han älskar livet som odlare...
    33 min
  • Vinsten viktigare än öppna landskap
    Den spannmålsbonde som slutar odla mat på sina åkrar och istället planterar energiskog får mycket mer betalt för mycket mindre arbete. Idag finns det få bönder som sadlat om men många är intresserade av förändring och vad händer då med det svenskaste av svenska - öppna landskap. I Tillberga i Västmanland rasar en bitter strid mellan storbonden och folket i bygden som har kyrkan i ryggen. P4 Granskar framtidens svenska jordbruk.

    33 min
  • Till Auschwitz för allra sista gången
    Idag, den 27 januari, är det Förintelsens minnesdag, dagen då fångarna befriades från nazisternas läger i Auschwitz 1945. P4 Granskar är idag ett reportage gjort av Torsten Gabrielsson som rest till Auschwitz tillsammans med 89-årige Joost Lakmaker som sen många år bor i värmländska Säffle. Joost föddes i Holland men greps av tyskarna och skickades till Auschwitz där han tillbringade 515 dygn innan han lyckades fly därifrån. Torsten åker på sin första resa till Auschwitz tillsammans med Joost som är där för sista gången.

    Musik i reportaget om resan till Auschwitz:
    Miles Davis - "Funeral"
    Nine Inch Nails - "Corona Radiata"
    Cult of Luna - "Crossing Over"
    Mark Lanegan - "Creeping coastline of light"
    Cult of Luna - "Echoes"
    Tame Impala - "Feels like we only go backwards"
    Nine Inch Nails - "The frail"
    M83 - "Another wave from you"
    Säkert! - "Allt som är ditt"
    Frank ocean - "4 tears"
    Michael Brook - "Billie and hitch hiker"
    Trent Reznor, Atticus Ross - "Penetration"
    José Gonzales - "Heartbeats"
    Tom Waits - "Downtown train"
    42 min
  • Ljusning men också mörker i tre fall vi granskat
    Mickael sattes felaktigt i särskola fr o m femte klass. Det innebar många förlorade år och nu har han kämpat sig tillbaka och stämt tre kommuner på skadestånd. Idag är han en lycklig blivande lastbilschaufför. Den svenska "ickepolitiken" för vargförvaltning måste förändras. Det anser Lars Furuholm som efter tjugo år som rovdjursansvarig i Värmland slutat. Vi gjorde två program om Borreliaoffren för snart ett år sen. Vad har hänt sen dess? Inte mycket. Drabbade svenskar måste fortfarande åka utomlands och behandlas på dyra privatkliniker.

    När då tio-årige Mickael Korhonen sattes i Särskola från femte klass i Kristinehamn och det beslutet sen följde honom till Karlstad och sen Säffle så togs många år ifrån honom. På nyårsdagen berättade vi Mickaels livs historia sedan han med hjälp av sina nya fosterföräldrar, Peter och Anna Sjölin kunde anmäla kommunerna och Skolverket gav i ett uppmärksammat beslut Mickael rätt. Han skulle aldrig ha satts i särskola. Och han delar det ödet med runt tusen andra svenska barn. Den stora avgörande skillnaden mellan särskola och vanlig skola är att när eleverna ska söka till gymnasiet har särskoleeleverna ett par tre alternativ, för alla andra finns det hundratals att välja på. Jag åkte hem till Mickael i Värmlandsbro utanför Säffle häromdan och jag mötte en glad, trygg, harmonisk tjugoåring som för första gången i sitt liv börjat få ordning på tillvaron. Han är en mjuk, varm och ödmjuk kille som det är mycket lätt att tycka om. Han har mycket kvar att kämpa med men han kommer säkert att klara av det.
    I somras berättade Lars Furuholm, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen här i Värmland att han skulle sluta och den nyheten slog ner som en bomb i jägarkretsar. Furuholm var efter tjugo år i jobbet djupt respekterad i alla läger. Främst för att han aldrig tagit ställning för eller emot vargen. Han har mer intresserat sig för människorna i vargtrakterna. Häromdan sökte jag upp Lars Furuholm igen. Han jobbar nu med bildandet av nya nationalparker och han är väl något mer frispråkig i frågan om vargpolitiken än förut.
    Nu ska vi återvända till de två program om alla som drabbas av kronisk borrelia som vi gjorde för knappt ett år sen. Det blev två program eftersom reaktionen på det första var mycket kraftig. Både från drabbade som kände att dom äntligen togs på allvar och från arga kritiker som hävdade att det första programmet som beskrev verksamheten vid den privata Arenakliniken i Oslo och deras Borreliacenter gjorde reklam för privat humbug. Häromveckan fick jag en mejl från Britt Sundqvist, en 52-årig kvinna som nu just avslutat sin behandling med mycket aggressiva antibiotikakurer från och till under de två senaste åren på privatkliniken i Oslo. När jag träffade henne beskrev hon vad som händer under behandlingen.
    30 min
  • Bedragarna tjänar i år 118 miljarder kronor
    Bara i Stockholm polisanmäldes förra året 33 000 bedrägerier. Hittills i år har det kommit in 45 000 anmälningar. I Storbritannien förlorar privatpersoner, privata och offentliga företag i år 73 miljarder brittiska pund till bedragare och om vi utgår ifrån att Sverige och Storbritannien i stort sett går att jämföra rakt av och vi tar hänsyn till befolkningsmängden så innebär det att i år kommer svenska privatpersoner och företag att förlora 118 miljarder svenska kronor till bedragare. Nästa år har det svenska rättsväsendet en total budget på 39 miljarder kronor från statskassan. Alltså en tredjedel av vad bedragarna tjänar under samma tid. Den allt överskuggande delen av bedrägerierna sker ute på internet. Och antalet bedrägerier och storleken på summorna ökar ofattbart fort för varje dag som går.

    27 min
  • P4 Granskar 20120930 Vildsvin


    Det finns hundratusentals vildsvin i Sverige idag. Ett paradis för jägarna , ett elände för markägare och odlare. Men det finns inga klara regler för hur vildsvinen ska hanteras därför agerar många som de själva anser riktigt.
    35 min
  • "Vargpolitiken kan aldrig lyckas"
    Det finns idag nånstans mellan 300 och 350 vargar i Sverige. De flesta i Dalarna och Värmland. Vargen har alltid väckt heta känslor men nu är debattklimatet tuffare än någonsin och huvudkritiken från båda sidor av saken är att regeringen bedriver en icke-politik. Du får möta Sveriges kanske mest respekterade vargexpert som när han nu slutar efter 20 år har mängder med kritik mot regeringen. Du får träffa jaktvårdsledaren och vi har hälsat på Vargkommitténs ordförande som ska försöka medla mellan alla inblandade.

    Jag träffar Lars Furuholm, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Värmland sen tjugo år i friluftsparken Mariebergsskogen och när jag går förbi grindarna tänker jag på att det är extremt mycket psykologi i vargdebatten. Då får jag se en jättelik vargskulptur i brons. Det stora bronsdjuret tar ett adrenalinstinnt språng, klorna är ute och käften med dom stora sylvassa tänderna blottade gör att den ser fullständigt livsfarlig ut. Lars Furuholm tycker inte alls om skulpturen.
    Dem flesta svavelosande kritiker har ingenting emot vargen. Det är VARGPOLITIKEN dom hatar. Och Eva Forsgren som är ordförande i Torsbys jaktvårdskrets och har jagat i över 40 år är bitter på politiken och det stora felet är att det finns för många vargar, menar hon.
    För ett par veckor sen kom Naturvårdsverkets förvaltningsplan för vargen och en av de som jobbat fram dokumentet är Ola Larsson , handläggare på enheten för regeringsuppdrag och remisser. Huvudmålet nu är att minska inaveln bland vargarna och komma med förslag om hur det ska gå till.
    Vi människor som ska bestämma hur vi ska umgås med vargen är tämligen självklart mer oeniga än nånsin tidigare, menar Lars Furuholm, rovdjursansvarig på länsstyrelsen här i Värmland.
    För att försöka få till stånd en konkret politik som så många som möjligt stödjer har regeringen tillsatt en Vargkommitté som ska vara ett diskusionsforum för Jägarnas riksförbund, LRF, Naturskyddsföreningen, Svenska Jägareförbundet, Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Samernas riksförbund, Sveriges fäbodbrukareförening, Sveriges kommuner och landsting och Världsnaturfonden. Ordförande i Vargkommittén är Upplands landshövding Peter Egardt och jag åkte till hans residens där han direkt beskrev svårigheterna i uppdraget.
    I tjugo år har Lars Furuholm varit rovdjursansvarig hos länsstyrelsen i Värmland och han, som vi andra, såg misslyckandet med att försöka sätta ut djurparksvargar i reviren. Han menar att det kommer att ta tid att bli av med inaveln och det finns ju andra sätt.
    34 min

About P4 Granskar

From the publisher's feed

Ett fördjupande samhällsprogram i Sveriges Radio P4