Många föräldrar upplever idag återkommande konflikter kring sina barns skärmanvändning. Frida Andre, ST-läkare i allmänmedicin, har skrivit en avhandling om problematiskt datorspelande bland barn och unga i vården – där hon både kartlagt förekomsten och utvärderat behandlingsinsatser.

Efter några år i Skåne är hon nu tillbaka i Falun och engagerad i ett forskningsprojekt som testar en ny insats riktad till föräldrar som upplever konflikter kring sina barns skärmvanor. Vi pratar om projektet, om problematiskt datorspelande och om de utmaningar många familjer står inför – samt om vilken roll hälso- och sjukvården kan spela i det förebyggande arbetet.

Vilken behandling finns för ett långvarigt opiat- eller opioidberoende?

LARO står för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende. I detta avsnitt får vi höra specialistsjuksköterskan Ulla Berlin, som arbetar vid LARO-mottagningen i Falun, berätta om denna behandling. Med över 26 års erfarenhet inom beroendevården har hon bevittnat många förändringar på området. Ulla ger en beskrivning av behandlingen, de patienter de möter och vikten av att erbjuda jämlik vård – där patienter med beroendetillstånd ska få samma möjligheter till behandling som andra medicinska tillstånd.

En av psykiatrins allra viktigaste uppgifter är att rädda liv och förhindra suicid. Medarbetare inom psykiatrin möter dagligen patienter med suicidtankar, människor som upplever en djup känsla av hopplöshet och som behöver någon som lyssnar och kan föra ett konstruktivt samtal kring deras tankar.

I detta avsnitt möter vi Psykologen Fanny Skarin som lyfter vikten av att samtal om suicidtankar inte enbart ska ses som en del av en riskbedömning, utan att de också kan fungera som en viktig behandlande intervention. Hon betonar betydelsen av att våga ställa direkta frågor och avfärdar myten om att sådana frågor skulle kunna "väcka den björn som sover". Genom att närma oss suicidtankar på ett annat sätt kan vi skapa en djupare förståelse för tankarnas funktion och bättre kunna stödja patienter.

Utbildningen "Att samtala om suicidtankar" har varit mycket uppskattad och har varit till stor hjälp både för personal och för de patienter som lever med suicidtankar. Syftet med "Att samtala om suicidtankar" är att ge vårdpersonal stöd i samtal med vuxna patienter som har suicidtankar eller tankar på döden. Region Dalarna genomför denna utbildningsinsats för personal inom psykiatrin för att stärka deras kompetens i att bemöta och hantera suicidtankar på ett strukturerat och patientsäkert sätt. Genom utbildningen får personalen praktiska verktyg och en tydlig struktur för suicidpreventiva insatser, vilket bidrar till ökad trygghet i dessa samtal och förbättrad vårdkvalitet

När livet är som allra mörkast kan det vara avgörande att få snabb och kompetent hjälp. Sedan hösten 2024 har Region Dalarna bildat en Prehospital Enhet för Akutpsykiatri (PEA) som ska kunna genomföra bedömningar och erbjuda stöd för personer som befinner sig i kris. Till skillnad från det tidigare mobila teamet riktar sig PEA till samtliga medborgare i Dalarna och kräver inte en pågående kontakt inom psykiatri. Anton Tranevik är psykiatrisjuksköterska i PEA och berättar i detta avsnitt om hur enheten kom till och det viktiga jobbet att möta människor med akuta psykiatriska tillstånd, försöka förstå och underlätta kontaktvägar i vården.

I slutfasen av ett doktorandprojekt om irakiska krigsflyktingar fick psykologen Gunilla Björkqvist en ingivelse. Tänk om alla finska veteraner från andra världskriget hann avlida innan deras berättelser dokumenterats?

Själv uppväxt på landsbygden utanför Vasa insåg hon att denna tanke skulle bli omöjlig att släppa utan att göra något åt. Gunilla lade sitt doktorandprojekt åt sidan, sökte finansiering och började intervjua. Hon sökte upp krigsveteraner, varav en del aldrig berättat om sina upplevelser från kriget, ställde frågor om deras mående och minnen från kriget. Och många intervjuer blev det.

178 män och 36 kvinnor som deltagit i något av finska vinterkriget, fortsättningskriget eller Lapplandskriget blev intervjuade. Gunilla reste ca 18 000 mil under sin datainsamling och beräknar nu att hon har ca 2500 timmar inspelade intervjuer. I detta avsnitt berättar hon bland annat om bakgrunden till projektet, sina intryck från samtalen och veteranernas upplevelser av att leva med ett obearbetat krigstrauma under mer än 60 år. Gunilla arbetar nu som psykolog på öppenvårdsmottagningen i Avesta och söker finansiering för att sammanställa sitt material.

Efter ett års militärtjänstgöring fick Roger sommarjobb inom den psykiatriska slutenvården 1976, på den tidens Säters sjukhus. Sommarjobbet förlängdes och det blev så småningom en skötarutbildning. Många patienter, behandlingar, reformer och mediciner har passerat genom åren.

Det som har varit allra viktigast och som Roger uppskattat mest är samarbetet i team med kollegor. Samtalet berör olika ämnen såsom ECT, psykofarmaka, arbetsterapi, bristen på sociala skyddsnät hos patienter och att man spelar mindre kort på avdelningarna nuförtiden.

Detta samtal spelades in i maj 2024 när Roger hade en månad kvar till sin pension och kan då summera 48 års arbete inom den slutna psykiatriska vården i Säter.

För en del är det svårt att överhuvudtaget tänka på sin egen eller närståendes dödlighet.

I detta avsnitt möter Maria Klemetz, läkare vid palliativa teamet i Region Dalarna och Magnus Norén, psykolog vid allmänpsykiatriska mottagningen i Falun. Samtalet tar utgångspunkt i Marias erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede och e och de existentiella frågor som väcks i dessa möten.

PS. Filmen med Anthony Hopkins som Maria nämner inledningsvis heter "One Life".

Nyckelord: Palliativ vård, existentialism, dödsångest.

OCD (eller tvångssyndrom) står för Obsessive- Compulsive Disorder och kan innebära ett stort lidande och en begränsning av livet både för den som drabbas och deras anhöriga. Nu kommer Region Dalarna öppna en länsövergripande mottagning för personer med OCD, oavsett ålder, var man bor i länet eller om problemen skulle höra till psykiatri eller primärvård. Sofia Hernefalk Folke är psykolog och projektledare för denna nya satsning. I detta avsnitt berättar hon om vad OCD innebär, hur behandling kan gå till och jobbet med denna nya mottagning.

Nyckelord: OCD, tvångssyndrom, KBT, exponering med responsprevention

Folkhälsomyndigheten beräknar att cirka en halv procent av svenskarna har allvarliga spelproblem, eller vad man också skulle kunna kalla spelberoende. I tillägg till det finns det en stor grupp med olika svårighetsgrader av spelproblem. Totalt beräknas 4,3 % av svenskarna ha någon form av spelproblem.

Anders Algstrand utvecklade ett spelberoende i början på 2000-talet. Efter att ha blivit påkommen vände han sig till spelberoendes förening i Borlänge för stöd och hjälp. Där blev han kvar som resurs åt andra hjälpsökande och deras anhöriga. Han har nu varit ordförande i föreningen i snart tio års tid och lett de veckovisa möten där personer med spelberoende och deras anhöriga samlas för att dela råd och minska skam och utanförskap. I detta samtal hör vi om Anders bakgrund och väg in i föreningen men också reflektioner över utvecklingen på området de senaste 20 åren och en förhoppning om att kunna kombinera psykologisk behandling med kamratstöd.

Lite länkar som nämns i samtalet:

Spelberoendes förening i Borlänge:

https://spelberoende.se/borlange/

Stödlinjen, före spelare och anhöriga med möjlighet att söka hjälp anonymt:

https://stodlinjen.se/

Studie om ökad risk för långtidssjukrivning för personer med spelberoende:

https://www.cambridge.org/core/journals/psychological-medicine/article/risk-and-development-of-work-disability-among-individuals-with-gambling-disorder-a-longitudinal-casecohort-study-in-sweden/0A287E455B7E6411B52B6762DD94A3EB

Studie som kartlägger utbud av spelbehandling och kompetens bland behandlare:

https://ascpjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13722-022-00347-w

Studie om spelsug:

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10550887.2022.2058299

Blogg om spelforskning:

http://spelforskning.se/

Folkhälsomyndighetens kunskapsbank om spelproblem:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention

Nyckelord: Spelberoende, Hasardspelsyndrom, självhjälp, kamratstöd, Spelberoendes förening

Vad kännetecknar hetsätning och hur kan man behandla det? Gäst i detta avsnitt är Anna Emet som är psykolog på Dala ABC som är en specialistklinik inom Region Dalarna för vuxna med ätstörningar. Dala ABC erbjuder olika former av behandlingar, såväl i grupp som individuellt, och även insatser till anhöriga. Anna själv arbetar ofta utifrån metoden Acceptance and Comittment Therapy (ACT) som är en variant på KBT.

Samtalet rör sig bland annat kring riskfaktorer för att utveckla ätstörningar och även vad som kan vara bra att tänka på både som drabbad och som anhörig.

Föreningen frisk och fri nämns i samtalet och kan hittas här: friskfri.se