
Sign up to save your podcasts
Or


Kosmopolitiska städer med liberala idéer står mot en landsbygd med konservativa, nationalistiska sympatier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I länder som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har huvudstäderna en efter en röstat fram borgmästare med budskap som står i stark kontrast till landets regeringar. Sist ut var Ungerns huvudstad som i höstas röstade fram en grön och progressiv borgmästare.
Radiokorrespondenterna börjar på en bar i just Budapest, där den politiska polariseringen blivit högst påtaglig för besökarna.
Filip Kotsambouikidis
[email protected]
Caroline Salzinger
[email protected]
Miljoner barn världen över lever mitt i eller i närheten av krig. I Ukraina har kriget pågått i sex år. Hur påverkar det barnen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Jag vill att det ska bli fred och att allas drömmar uppfylls, säger Kira, 10.
Möt barnen som leker, målar och sjunger i frontstaden Marinka och barnen på andra sidan fronten i staden Lutugine som agiterar för patriotism.
Gäst: Sofia Bidö, psykolog på Rädda Barnen.
Jesper Lindau, Moskva
[email protected]
Återigen har unga tagit sig ut på gatorna i Mellanöstern för att protestera. Är det fortsättningen på arabiska våren vi ser?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Många vänder sig mot det religiösa etablissemanget och mot Ayatollornas styre. Men för många är protesterna också en slags terapi, säger 23-årige Omar Dabour, skådespelare i Irak.
– Hela Irak är som ett psykfall, en traumatiserad befolkning som är i behov av terapi.
– Alla i min ålder har vuxit upp med död, kris och religiös sekterism. Jag såg lik på gatan när jag gick till skolan som barn. Men här i proteströrelsen känner jag att jag blir botad, det är som mental självhjälp, säger han.
Följ med Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén till Irak, Libanon och Iran där unga återigen samlas för att demonstrera.
Cecilia Uddén
[email protected]
Klimatvärstingen Island vill ha noll utsläpp 2040 – men brottas med tung industri och en bilälskande befolkning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Radiokorrespondenterna från Reykjavik, med Jens Möller.
Hör bland andra Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir och ministern för miljö och naturresurser Guðmundur Ingi Guðbrandsson. Programmet har spelats in hos, och med, Håkan Juholt som sedan 2017 är Sveriges ambassadör i Island.
Jens Möller, Reykjavik
[email protected]
I ett litet samhälle i delstaten Iowa håller demokraten Pete Buttigieg kampanjmöte inför nomineringsvalet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Startskottet för amerikanska valet har gått!
I helgen hålls nomineringsval i staten Iowa, där Demokraterna ska sålla bland kandidaterna som utmanar sittande president Donald Trump.
Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias är på plats i Des Moines.
Fernando Arias, Iowa
[email protected]
Producent: Lubna El-Shanti
[email protected]
Vart är Hongkong på väg efter flera månader av protester? Följ med Radiokorrespondenterna till händelsernas centrum.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ett omstritt lagförslag i Hongkongs parlament blev startskottet för de enorma protester där stundtals våldsamma scener utspelat sig mellan demonstranter och polis.
Under hösten har Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg följt protesterna. Hur har de präglat staden och de som bor där? Finns det någon framtidstro i Hongkong?
Medverkande: Kristian Odebjer, ordförande för Svenska Handelskammaren i Hongkong, Helena Storm, Sveriges generalkonsul i Hongkong och Sonny Lo, professor i statsvetenskap och mångårig politisk kommentator.
Björn Djurberg
[email protected]
2020 är Europas år, enligt Kina. Men hur ska EU-länderna förhålla sig till Kina? Tyskland och Tjeckien har valt helt olika vägar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Radiokorrespondenterna från Berlin handlar om den svåra balansakten för Europas länder när de ska förhålla sig till ett allt starkare Kina. Ett Kina som uppträder mer och mer självsäkert, vissa skulle säga stöddigt, på den globala scenen.
2020 har av Kina utnämnts till Europas år: under 2020 ska det hållas ett toppmöte mellan Kina och alla EU-länders stats- och regeringschefer i tyska Leipzig, och Kina och EU hoppas att under året förhandla färsigt och skriva under ett investeringsavtal.
Caroline Salzinger tar med oss till två länder som har valt olika vägar i sina relationer till jätten i öst: Tjeckien och Tyskland.
Gäst i programmet är Oscar Almén, Kinaanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Caroline Salzinger, Berlin
[email protected]
EU är pressat mellan Kina som dominerar den nya tekniken och USA som leder på IT-sidan. Nu vill ett Europa på efterkälken komma ikapp – men hur?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hur ska Europa komma ikapp jättarna USA och Kina digitalt och teknologiskt? Är Kina ett säkerhetshot mot Europa och ska vi tillåta bolaget Huawei att bygga nästa generations 5G-nät som kommer påverka stora delar av våra liv?
Frågan splittrar EU-länderna som också har olika syn på hur man ska möta konkurrensen från amerikanska IT-jättar. Ökad protektionism riskerar att slå tillbaka mot Europa.
Hör politiker och experter på teknologisk utveckling och säkerhet om en av vår tids stora EU-frågor.
Gäst: Hosuk Lee-Makiyama, chef på tankesmedjan Ecipe i Bryssel.
Andreas Liljeheden, Bryssel
[email protected]
Vad styr människors lust eller olust till att äta djur? Hur inverkar kultur, politik och moral på våra matvanor? Och hur påverkas klimatet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I veckans Radiokorrespondenterna följer ungkorrespondent Caroline Kernen med på japansk valjakt, och hon försöker beställa hamburgare av nötkött på McDonalds i Dehli.
Och smakar hund, katt eller marsvin gott?
Hör latinamerikakorrespondent Lotten Collin, asienkorrespondent Peder Gustavsson och kinakorrespondent Björn Djurberg om vad de helst inte äter om de blir bjudna på middag.
En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
God jul från Istanbul, en stad som aldrig sover, eller ens vilar.
Här är vi långt fler än 15 miljoner människor som bor. Med turister, tillfälliga besökare och flyktingar är vi snarare 18 miljoner. Hyfsat stort.
I några fönster lyser ljusstakar, i några hem står granar ståtliga.
Men Istanbul är ingen huvudsaklig kristen stad. Visst det finns kyrkor och vid flera av dom har mäktiga julkrubbor byggts upp. Skalenliga figurer vakar över det lilla Jesusbarnet, ackompanjerat av julbelysning och glitter.
Här raskar inga rävar över isen.
De finns ju varken rävar eller is. Det glänser visserligen över både sjö och strand men ytterst få tomtegubbar slår i glasen och även om midnatt råder, så är det knappast tyst i husen, tyst i husen.
De kristna och de som firar jul är en minoritet här.
Så som de kristna är runt om i hela Mellanöstern – varifrån kristendomen har sitt ursprung, men där kristna nu är det mest förföljda och utsatta folket. Vare sig de kallas assyrier, syrianer, kaldéer, protestanter eller något annat.
I Israel, det heliga landet, bor i dag bara omkring 160 000 kristna. I Irak och Turkiet, kristendomens vagga, har kristna förföljts och jagats på flykt och bara en bråkdel finns kvar.
I Libanon och Syrien är kristendomen fortfarande stark men kristna är minoriteter som kämpar i motvind.
För dessa hårt kämpande grupper är julfirandet, åtminstone här i Istanbul, något som förenar och något som oftast accepteras även av deras icke-kristna grannar.
Men ibland är detta julfirande också till förtret – särskilt för vissa konservativa.
Det har sagts att julfirande är en styggelse och att nyårsfirande bryter mot de turkiska moralvärderingarna. De konservativa försöker få ungdomen på andra tankar än att fira jul och nyår.
Förra året hade de den lysande idén att de skulle få bort ungdomarna från jul- och nyårseländet genom att utlysa en tävling. En läs- och skrivtävling.
Det skulle läsas verser ur koranen och skrivas uppsatser om densamma, men tävlingen blev ingen succé – så lätt gick det inte att locka bort ungdomen från jul- och nyårsträsket.
För julen tycks vara här för att stanna. Det är visserligen en vanlig dag i dag. Skolor, banker och förskolor har öppet men samtidigt – åtminstone för oss julälskare – sänker sig ett lugn och en stämning.
För hårt prövade kristna är julen här en tid att andas ut, en tid för gemenskap och förhoppningsvis trygghet.
Och jag måste erkänna, visst saknas den gnistrande snön, men när solen glittrar i Bosporens vatten, fiskmåsar sjunger, delfiner hoppar och julsånger samtidigt spelas – ja, då blir det en annan slags julmagi.
Och jag kan lova, här finns både sockerbagare, musikanter – även om de inte är från Skaraborg – och en strålande jul. För nu är det jul igen och även här i Istanbul tändas tusen juleljus.
God jul önskar jag er alla, med värme och kärlek, ni lyssnare i hela landet, eller om ni till och med är utomlands.
Johan Mathias Sommarström, Istanbul
[email protected]
From the publisher's feed
Ranked by our users in the last 21 days