I detta avsnitt har hjärnkollambassadören Martina Hägerklint bjudit Jens Löfstedt att dela med sig av när han vände sitt liv efter många år av konstant mörker. När Jens är nyseparerad och flyttat in i deras kolonistuga, då kommer känslor han aldrig känt förr, ångest. För att döva ångesten dricker han alkohol.  Så kommer vintern och koloniområdet stänger. Jens är nu hemlös, dricker för att döva ångesten.  Så går livet i några år framtill en dag när Jens känner; nä det här fungerar inte längre. När han bestämmer sig att så här vill jag inte leva längre. När han äntligen tar emot hjälpen som erbjuds då börjar livet att vända och bli bättre.