I detta avsnitt har hjärnkollambassadören Martina Hägerklint bjudit in sin nya hjärnkollkollega Sophie McFarlane som delar med sig av att leva med psykos, men också att det går att blomma ut och leva sitt liv fullt ut. Sophie gled ut och in i sin psykos i 20 år innan hon började må bättre. I dag blommar Sophie och är återhämtad och lever sitt drömliv.   

I detta avsnitt har hjärnkollambassadören Martina Hägerklint bjudit in sin nya hjärnkoll kollega Tim Fredholm för att prata om humor, skratt och glädje och hur det kan påverka ens psykiska mående på ett positivt sätt.  Vi får höra hur en idé om att göra något som man aldrig gjort för kan stärka ens självkänsla och självförtroende.  Denna idé blir ett gemensamt projekt för Tim och hans pappa, som bidrar till mycket skratt, glädje och gemenskap för dem båda och ett ökat välmående hos Tim. 

I detta avsnitt har hjärnkollambassadören Martina Hägerklint bjudit Jens Löfstedt att dela med sig av när han vände sitt liv efter många år av konstant mörker. När Jens är nyseparerad och flyttat in i deras kolonistuga, då kommer känslor han aldrig känt förr, ångest. För att döva ångesten dricker han alkohol.  Så kommer vintern och koloniområdet stänger. Jens är nu hemlös, dricker för att döva ångesten.  Så går livet i några år framtill en dag när Jens känner; nä det här fungerar inte längre. När han bestämmer sig att så här vill jag inte leva längre. När han äntligen tar emot hjälpen som erbjuds då börjar livet att vända och bli bättre. 

I detta avsnitt har hjärnkollambassadören Martina Hägerklint bjudit in sin hjärnkollkollega Kinsi Eid som är aktuell med en boken ”Mitt namn är psykisk ohälsa och jag är din vän”. De pratar om boken, om depression, vad man kan göra när man är ung och mår dåligt och kanske inte har någon att berätta för att man mår dåligt. De pratar även om vad det gör med en när man inte har ett språk att prata om psykisk ohälsa, när det man upplever viftas bort och man inte tillåts att prata om sitt mående. 

Om man vill köpa boken signerad kan man göra det via mail [email protected] eller osignerad i bokhandeln. 

Den 10 september var det suicidpreventiva dagen och månadens tema är just suicid. I detta avsnitt har hjärnkollambassadören Martina Hägerklint två gäster som valt att engagera sig i föreningen suicid zero. Maria Wilhelmsson Ter- Borch har varit med om det värsta en förälder kan råka ut för.  Att förlora ett barn. Hennes tonårsdotter mådde så dåligt att hon avslutade sitt liv. Hjärnkollambassadören Billie Vinerg som under många år mådde så dålig att hon några gånger försökte att avsluta sitt liv. Trots att hon egentligen inte ville dö, men hon ville inte leva heller. 

På www.suicidzero.se  finns bra fakta. 

 Om ditt eller någon annans liv är i fara RING alltid 112. 

 www.mind.se  hittar du självmordslinjen och självmordschatten. 

 Självmordslinjen telefonnummer 90101 

I detta avsnitt blir det ytterligare fortsättning på tidigare avsnitt om personlighetssyndrom. Hjärnkollambassadören Martina Hägerklints möte med Alvida Svensson ger mig hopp. Alvida visar att det går att återhämta sig, att må bättre och att det går att bli friskförklarad från EIPS.  

Efter Alvida blivit frisk förklarad från EIPS valde hon att använda sin erfarenhet till att professionellt stötta andra med psykisk ohälsa. Detta gör hon i sitt jobb som Peer support. Vägen från drabbad av psykisk ohälsa till Peer support har inte varit lätt. Det har varit flera år i behandling, och hon har behövt jobba massor med sig själv. Resultatet av detta blev att i dag mår Alvida bättre än hon någonsin trodde hon skulle kunna göra

Hjärnkollambassadören Martina har bjudit in hjärnkollambassadören Michaela Eriksson att prata om sitt självskadebeteende. 

Redan på lågstadiet börjar Michaela skada sig själv och ha ett destruktivt beteende.  Detta kommer hon att fortsätta med i många år tills hon en dag möter den där viktiga personen som kommer att bli den första pusselbiten i Michaelas resa mot ett liv utan självskada och destruktivt beteende.  Att höra om Michaelas resa lämnar inte en oberörd. 

Är du drabbad av självskadebeteende och/eller ätstörningar eller är du närstående.  Föreningen Shedo vänder sig till drabbade och närstående. På deras hemsida   www.shedo.se  finns bra information. Kan varmt rekommendera deras färdighetslista. 

I detta avsnitt fortsätter hjärnkollambassadören Martina Hägerklint att ta reda på mer om personlighetssyndrom. Nu pratar Martina med två specialistpsykologer; Elin Lundgren, Charlotte Forshammar Geisler som brinner före att utveckla och bedriva så bra vård som möjligt för personer med personlighets syndrom. Martina passar även på att få lite mer kunskap om vad brukarstyrd inläggning är och vilken betydelse detta kan ha för patienter. 

I detta avsnitt pratar hjärnkollambassadören Martina Hägerklint med kollegan Sanna Esaiasson om deras syn på återhämtning och vad de gör för att få den återhämtning som de behöver. Sanna brinner för återhämtning och är även en av verksamhetsledarna för material Återhämtningsguiden. 

Återhämtningsguiden som är ett skriftliga material som kan fungera som verktyg för den som mår psykiskt dåligt och är i behov av återhämtning, som drabbad eller anhörig.

Materialen är skrivna av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och bygger på en framtagningsprocess där egenerfarna, anhöriga, professionella, forskare med flera har deltagit. 

• Återhämtningsguiden – för dig som mår dåligt 

• Återhämtningsguiden – för dig som står nära någon som mår dåligt 

Läs mer på https://aterhamtningsguiden.se/ om du är nyfiken på materialet. Materialet finns även som mobilapplikationer.

Apparna heter Återhämtningsguiden- för dig som mår dåligt och Återhämtningsguiden – anhörig.  

De finns att ladda ner kostnadsfritt hos App Store och Google Play. Appen är även översatt till engelska och arabiska – språket i appen ändras när du ändrar språkinställning och region på telefonen.  

I detta avsnitt är det hjärnkollambassadör Martina Hägerklint själv som är gäst och hennes kollega Sanna tar över Martinas roll som intervjuare. Martina delar med sig av hennes erfarenheter av att leva med utmattning syndrom under väldigt många år, men också att det går att bli bättre.