Skrivcirkeln

NaNoWriMo (National Novel Writing Month) är en utmaning där man ska skriva 50 000 ord under november månad. Vi diskuterar fördelar och nackdelar, vad man kan använda det till i sitt skrivliv, och berättar om vår egen relation till NaNo. Självklart vill vi lyfta NaNoWriMo lite extra eftersom det var där vi i Skrivcirkeln träffades!

Registrera dig på: www.nanowrimo.org

Vill man göra utmaningen på egen hand, rekommenderar vi boken No Plot? No Problem? av Chris Baty.

I år hittar man Stockholms evenemang via den här länken: https://www.stockholmwrimos.se/

Vi har inte hittat evenemang andra ställen i Sverige, men vi uppmanar att skapa egna – berätta för dina skrivvänner att du gör NaNoWriMo, och bjud in till en skrivstund på ett café eller bibliotek! 🙂

Romance är inte världens största litterära genre utan anledning. Men är alla kärleksberättelser romance?

I det här avsnittet pratar vi om obligatoriska scener och vad romance måste innehålla, varför man har sett ner på romance-genren och om det håller på att ändras.

Vi pratar även om våra favorite tropes, till exempel varför enemies to lovers är så populärt, och vem är bästa kärlekspartnern i Sagan om ringen är. Vi ger självklart också skrivtips till den som vill testa att skriva romance!

Hemläxa: Hitta en miljö man inte omedelbart tänker på som romantisk, och skriv en romantisk scen just där.

Abbie Emmons analyserar Pride and Prejudice: https://youtu.be/j7dsrdZkDgU?si=jOjjePX2rbqJX9-t

Olika sorters läsare, från professionella lektörer och redaktörer till ens mamma, kan ge olika sorters feedback. Vad kan man förvänta sig av läsare på olika nivåer? Idag pratar vi mest om författare som hjälper andra författare, och specifikt om hur vi i Skrivcirkeln har blivit bättre att hjälpa varandra genom att lära känna varandra, och oss själva, våra styrkor, svagheter och preferenser. Vi har gått ifrån att vara kanske lite för snälla med varandra i början, till att verkligen våga inte bara påpeka vad som är bra och mindre bra, men gå in som medskapare och komma med konkreta förslag till varandra. Genom att släppa andra in i processen växer vi tillsammans. 

Hemläxa: Hitta något i ditt manus som du vill att en testläsare ska ge feedback på, och formulera det som en fråga.

Skriva för ungdomar är fantastiskt – och svårt! Tillsammans med vår gäst Emma Rävås, som skrivit boken Jag händer jämt (Rabén & Sjögren), pratar vi om varför vi skriver för ungdomar. Vi jämför vuxenlitteratur och ungdomslitteratur och pratar om vad som är unikt och fantastiskt just med litteratur för unga.

Sedan djupdyker vi i svåra ämnen – finns det några man bör undvika, eller handlar det snarare om hur man skriver om sexualitet, självmord, ätstörningar och droger?

Vi diskuterar även vanliga misstag, hur nostalgi skiljer sig mellan vuxna och ungdomar, och varför 12-15 är den bortglömda målgruppen. Självklart ger vi våra bästa tips för att skriva för ungdomar!

Hemläxa: Gör en lista över saker du älskar att skriva och/eller läsa om. Dela upp listan i vad som är lämpliga ämnen för olika åldersgrupper. Till exempel: mystiska nycklar passar bra i mysrys för 10-12, pratglada djur är en hit i fantasy för 6-9, bli riktigt kär för första gången är lämpligt i ungdomslitteratur. Använd gärna baksidestextar i utgiven litteratur för barn/unga för att få ett hum om vad som är populärt och fungerar. 

Berättelser i berättelser är en teknik med urgamla rötter. Vi går helt tillbaka till Bibeln, 1001 natt och Canterbury Tales i vår genomgång av denna typ av narrativ. Sen spolar vi snabbt fram till vår tid och diskuterar hur det används i fantasy, deckare, psykologiska thrillers och videospel. 

Anledningar att använda sig av berättelser i berättelser är många: för att bygga ut ett fiktivt universum, göra en enkel och tråkig berättelse mer komplex, intressant och oförutsägbar, skapa stämning, tematiskt djup och göra läsaren mer engagerad i att fundera hur olika delar passar ihop.

Olika typer av berättelser i berättelser är till exempel brev, sagor, myter, och backstory, och vi gör en särskild djupdykning i olika användningar av dagböcker. Vi lyfter upp vad vi gillar i så olika verk som Sofies värld av Jostein Gaarder, Dödsrelikerna av J. K. Rowling, De sju systrarna av Lucinda Riley, Gone Girl av Gillian Flynn, Verity av Colleen Hoover, och flera andra. Är det konstigt att vi älskar den här litterära tekniken? Vi diskuterar självklart hur man kan använda det i eget skrivande, och fallgropar att undvika. 

Hemläxa: 

I det här avsnittet dyker vi ner i den fascinerande världen av mysterier och spänning. Vi pratar om att portionera ut information i berättelser för att maximera spänningen, och diskuterar när i skrivprocessen vi tänker mysterier och spänning (medans man planerar, efter att man skrivit klart, eller något mitt emellan?).

Eftersom engelskan har flera etablerade spänningsbegrepp än svenskan, hamnar vi lite i svengelskan när vi redar ut vad de betyder. 🙂

Vi pratar om olika spänningstyper: vad är skillnaden mellan mystery, suspense och dramatic irony? Vad har det med den psykologiska modellen Joharifönster att göra? Vad betyder thrillerförfattaren Dan Browns begrepp Clock, Contract och Crucible? Och hur mycket använder vi de här verktygen i praktiken?

Vi pratar även om andra typer av friktion och konflikter, och vilka typer av karaktärer som ökar spänningen och oförutsägbarheten. 

Hemläxa: Hitta på en plot twist till en berättelse, bestäm vad som ska vara “osynliga” spår och vad som ska vara vilseledning.

I det här avsnittet av Skrivcirkeln utforskar vi hur man redigerar ett bokmanus.

Hur gör vi rent praktisk med olika utkast från idé till färdig bok? Vad ska man fokusera på när? Vad betyder det när vi pratar om “störst går först” och “the tyranny of the previous draft”? Vi delar med oss av tips och fallgropar, diskuterar vad testläsare och lektörer kan användas till och när i processen vi släpper in dem, och vad vi lärt oss genom åren om processen från första utkast till färdig bok. 

Boktips om redigering: Blueprint Your Bestseller av Stuart Horwitz.

Hemläxa: 

Alternativ historia, även kallad kontrafaktisk historia, är en genre inom litteratur och historia där man utforskar vad som kunde ha hänt om vissa historiska händelser hade utspelat sig annorlunda. Man spekulerar kring scenarion där nyckelhändelser i historien förändrats, vilket resulterar i en annan utveckling av världen. Också fantasy och science fiction använder ofta någon form av alternativ historia.

Hur förbättrar man sitt språk, och när i processen ska man börja arbeta med språket? Vad är ens bra språk? Vi upptäcker att vi har väldigt olika tillnärmingar till detta! 

Vi diskuterar bestsellerspråk, metaforers anknytning till bokens tema, hur enskilda meningar kan bli virala, vad man kan lära av avskrivning, och varför man blir mer medveten om det litterära språket genom att läsa texter av olika längder. 

Hemläxa: 

Att skriva underhållande eller djupt uppfattas ofta som motsatser, men båda stilarna har unika fördelar.

Underhållande texter engagerar läsaren genom humor, spänning eller lättsam ton, vilket ökar chansen att de delas och läses.

Djupa texter å andra sidan, erbjuder insikter och reflektion, vilket skapar en starkare, långvarig påverkan på läsaren.

I dagens avsnitt kommer Skrivcirkeln diskutera det här. #författare #skrivande #skrivcirkeln