Skicka ett meddelande till oss (via sms)

I det här avsnittet av Småbrukarpodden får du hänga med när Tess och Mattias diskuterar ett brett spektrum av ämnen, från det praktiska till det lite mer oväntade. Vi börjar med att reda ut ett ganska knivigt ämne, nämligen hur man bäst skottar snö mot husgrunden för att isolera och spara energi. Det visar sig vara mer komplext än man kan tro, och vi reder ut när det är en bra idé och när det kan leda till problem som mögel.

Vi hade också ett supertrevligt besök av Lars från Allkorn, och vi pratar en hel del om spannmålsodling i liten skala och genetisk mångfald. Det är verkligen inspirerande att höra om hans passion och kunskap. Passion överhuvudtaget är ett tema som vi återkommer till, vi älskar verkligen när folk verkligen brinner för någonting, oavsett vad det är.

Men det är inte bara solsken och glada miner. Vi dyker också ner i den mörkare sidan av sociala medier och diskuterar troll och haters på Facebook och TikTok.

Mattias berättar om sina erfarenheter av arga kommentarer i sina inlägg och vi pratar om hur man kan hantera den här typen av negativa interaktioner på ett konstruktivt sätt. Vi diskuterar hur man ska förhålla sig till hatiska kommentarer och om det finns tillfällen då man borde moderera sina kommentarsfält.

Det är ett ganska komplext ämne, och vi delar med oss av våra egna erfarenheter och tankar. Vi diskuterar också hur man kan vända negativa interaktioner till något positivt. Dessutom tar vi upp det här med att många av kommentarerna är irrelevanta och att folk ofta kommenterar saker som inte är relevanta för själva inlägget.

Senare kommer vi in på ett helt annat spår och pratar om den subnivala nivån, det vill säga utrymmet under snön där djur som sorkar, möss och snö-vesslor trivs och lever sitt liv. Vi diskuterar hur den isolerande effekten av snön skapar ett mikroklimat där dessa djur kan frodas, vilket är ganska fascinerande. Det blir en hel del prat om djurlivet i snön.

Oavsett om du är intresserad av snöskottning, spannmål, sociala medier eller djurliv under snön, så har det här avsnittet något för dig. Lyssna nu för att lära dig mer om allt detta och mycket mer!

Faktaruta:

● Subnival nivå: Utrymmet mellan snötäcket och marken, där temperaturen är relativt stabil och skyddad från väder och vind.

● Interaktioner: Engagemang från användare på sociala medier, som kommentarer, gillamarkeringar, delningar och sparanden.

● Mögel: En typ av svamp som kan växa i fuktiga miljöer och orsaka skador på byggnader och hälsoproblem.

● Passion: En stark känsla för något eller någon, som kan yttra sig i ett stort intresse eller engagemang.

● Isolera: Att täta eller skydda något så att värme eller kyla inte tränger igenom, här: att snö isolerar husgrunden.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Bli Lilltorpkompis. Vill du inte det så kan du ju dela detta avsnittet i dina sociala medier så dina kompisarfår möjlighet att bli det!

Vi pratar om vikten av att bli Lilltorpkompis och hur det bidrar till att bevara utrotningshotade lantraser. Samtalet kretsar kring varför det är så viktigt att hålla gamla raser vid liv och hur dessa djur bidrar till biologisk mångfald. Podden lyfter fram lappgetter, lindrögris och ölandsgäss som exempel på raser som hålls vid liv tack vare hängivna entusiaster.

Vikten av att bevara gamla raser: Vi pratar om de historiska banden till dessa djur, som till exempel hur lappgetter användes i renskötseln. Podden betonar också att dessa raser är viktiga för att upprätthålla genetisk mångfald och skydda ett viktigt kulturarv.

Småskalig djurhållning: Som Lilltorpkompis får du information om hur gården bedriver sin verksamhet i liten skala med en mångfald av djur, till skillnad från större gårdar som fokuserar på ett fåtal djurslag. Detta småskaliga tillvägagångssätt innebär att djuren i första hand hålls för bevarande snarare än för att generera inkomst.

Vad innebär det att vara en Lilltorpkompis? Genom att bli en "Lilltorpkompis" stödjer du djurens välbefinnande och överlevnad genom en månadsprenumeration. Pengarna går bland annat till djurens mat, vård och andra behov. Det finns tre medlemsnivåer att välja mellan.

Mer än bara en donation: Förutom att stödja ett viktigt ändamål får Lilltorpkompisarna ett diplom, en månatlig sammanfattning av gårdens händelser och en inbjudan till en skördefest 2025. Medlemskapet ger även en inblick i de praktiska aspekterna av djurhållning.

Vikten av att bidra: Vi vill betona att det bara är lämpligt att bli en "Lilltorpkompis" om du har pengar över; det är inget krav för dem som inte har det. Vi  lyfter också fram vikten av att dela information, lyssna på podden och sprida medvetenhet.

Etiska överväganden: Djur ibland måste slaktas. För oss är det viktigt att visa respekt genom att ta tillvara på hela djuret.

Sammanfattningsvis uppmuntrar vi dig att lära dig mer om hur du kan stödja bevarandet av gamla svenska raser och få en djupare förståelse för småskalig djurhållning. För oss ärdet viktigt att upprätthålla biologisk mångfald och stödja lokala initiativ.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

I det här avsnittet får vi sällskap av Lars från Allkorn, en passionerad spannmålsentusiast, för att utforska den fascinerande världen av spannmålsodling, med fokus på gamla sorter och hållbara metoder. 
Om du är nyfiken på småskaligt jordbruk är det här avsnittet för dig! Lars delar med sig av sin expertkunskap om allt från fröval till skörd, och betonar vikten av biologisk mångfald och lokal anpassning.

• En djupdykning i spannmålsmångfald: Upptäck varför genetisk mångfald i spannmål är viktig och hur den påverkar smak, näring och motståndskraft mot sjukdomar. Lär dig om betydelsen av att bevara gamla spannmålssorter och hur de kan erbjuda unika fördelar.
• Utmaningen med modernt jordbruk: Vi diskuterar nackdelarna med modernt monokulturjordbruk, inklusive förlusten av genetisk mångfald och det ökade behovet av bekämpningsmedel och gödningsmedel. Lär dig om vikten av att förstå den genetiska sammansättningen hos dina grödor.
• Genbanker och deras begränsningar: Lars förklarar syftet med genbanker och varför de är avgörande för att bevara genetiskt material. Han lyfter dock också fram begränsningarna med genbanker och betonar att frön måste odlas under verkliga förhållanden för att anpassa sig till förändrade klimat och lokala miljöer. Han betonar att för att upprätthålla en levande genetisk mångfald måste dessa frön odlas på riktiga fält.
• Anpassning till din lokala miljö: Upptäck hur olika sorter reagerar på olika klimatförhållanden, som till exempel de långa dagsljustimmarna i norr. Lär dig varför det är viktigt att experimentera med olika sorter för att se vad som fungerar bäst för just din plats. Förstå hur gamla sorter kan hjälpa grödor att bli mer motståndskraftiga under olika väderförhållanden.
• Praktiska råd för småskaliga jordbrukare: Lär dig om Lars egna odlingsmetoder, från att använda en gammal såmaskin till att använda en skördetröska. Upptäck varför tidpunkten för skörden är avgörande för spannmålskvaliteten och hur du testar ditt spannmål för bästa resultat. Du får också höra om vikten av att torka dina spannmål för att förhindra mögel och sjukdomar.
• Vikten av smak och användning: Lars betonar att det ultimata testet av ett spannmål är dess smak och dess lämplighet för olika användningsområden. Lär dig varför det är viktigt att förstå egenskaperna hos olika spannmål för att få ut det mesta av din skörd.
• Rågens unikhet: Upptäck varför råg är unik bland spannmål, på grund av sin korspollinerande natur. Lär dig hur denna egenskap gör att den snabbt kan anpassa sig till olika lokala miljöer och skapa vad som kan kallas en "lokal lantras".
• Från fält till bord: Lär dig varför många större gårdar och producenter kanske aldrig smakar sin egen produkt. Förstå sambandet mellan småskaligt jordbruk och en direkt koppling till din mat.

Lyssna nu för att ge dig ut på en resa in i spannmålsodlingens värld och upptäck vikten av att bevara gamla sorter och främja biologisk mångfald i våra livsmedelssystem! Det här avsnittet handlar om hållbart jordbruk, spannmålsmångfald, fröbesparing, lokal matproduktion och utmaningarna med modernt jordbruk. Det här avsnittet ger dig många tips

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi har gristema så här på årets sista dag. Varför? Ju GrisMorsan Sally dog knall och fall dagen innan julafton. Ett sätt att hedra henne är att prata svinmycket om grisar i dagens avsnitt.

Mattias meckar Belos
Diesel i bensintanken och oxid på startreläet. Nya erfarenheter!

Vallgrisar
Historikern Lars J Larsson refererar i Kronobergsboken 1991 följande uppteckning rörande vallgrishållning i Vissefjärda socken. Sagesman var en G.A. Hartman, född 1888.

”Hemma på min föräldragård hade vi som fårvaktare en gris. Denna släpptes in till fåren i kätten på vintern – det var således en pattagris, alltså född på hösten. Han fick under vintern bekanta sig med fåren, och när betesgången började på våren, fick han luffa med till hagen och vara där tills fåren hämtades hem på kvällen"

Från Nordisk familjebok, 1917
Skogssvinet, husdjurssk., kallades den äldsta svenska inhemska tama svinras, som var talrik på 1840-talet, men nu är ytterst sällsynt. Den anses härstamma från europeiska vildsvinet och hade en- ligt Lilljeborgs fauna tämligen höga ben, hoptryckt och hög kropp, uppåtböjd rygg, stupande kors. stort och spetsigt hufvud, uppstående och tämligen små öron, riklig borstbeklädnad och randiga ungar.

Att vallgrisar ofta föredrogs framför vallhundar berodde på deras oräddhet och styrka. Några moderna grisar rörde det sig inte om. De småländska skogssvinen var nära släkt med vildsvinet.
Dessa grisar var, skriver Lars J Larsson, ”högbenta, arga, långtrynade skogssvin med sjutums borst på ryggen. Sådana svin kunde vara livsfarliga, och landskapslagarna innehåller många bestämmelser om böter för vårdslösa svinägare

Dessa skogssvinsgaltar verkar ha haft en naturlig fallenhet för att bekämpa varg. Från denna tid finns också berättelser om strider mellan vallgrisar och vargar, där de senare dragit det kortaste strået. I Almundsryd blev till exempel en angripande varg dödad av en vallgalt omkring år 1850. Från Göteryd berättas om en vallgalt som hade ovanan att ibland smyga iväg till ett närbeläget brännvinsbryggeri, där den sörplade i sig av den sprithaltiga dranken. På hemvägen råkade den vid ett tillfälle i slagsmål med en varg. Striden slutade oavgjort. Vargen blev visserligen bortkörd och illa tilltygad – men klarade sig undan med livet. ”Utgången kanske hade blivit en annan om vallgrisen varit fullt nykter”

Hushållsgrisen
Grisen var viktig på småbruket förr, en betydelsefull pusselbit i det klimatsmarta småbruket.
Varför äter vi gris i Sverige

ETT GRISSPÖKE I JULETID - GLOSON
Enligt folktron var farliga väsen i rörelse under julen. Ett av dem var gloson, en mordisk spöksugga med lysande ögon. Under julen lurade hon när människorna var på väg till eller hem från julottan, gick årsgång eller bara hade ett ärende ut i den mörka vinternatten. Hon kunde klyva människor mitt itu eller slita sönder dem med sina sylvassa tänder.

Gloson var ett väsen man främst riskerade att stöta på kring jul och nyår och stötte man på henne var risken att bli dödad stor. Men det fanns sätt att skydda sig på. Si

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Björnatorpet levererar som vanligt! Tack för julkortet.

Barrträd har i nordisk folklore använts året om för att skydda mot övernaturliga makter. Som t.ex. hackat enris eller granris som ströddes på vägen utanför gården inför begravningar så inte den döde skulle återvända som gengångare. Att ha granris till dörrmatta är ett spår av det. Torka av skorna i granriset och inte få med sig oknyttet in. Kanske användes det som skydd även inomhus under denna mörka tid (i mörkret fanns ju oknyttet).
Läs mer här

Jätten Stalo
Under julen skulle helst allt arbete vila och det skulle finnas så mycket ved att det räckte över julhelgen. Veden skulle vara noggrant staplad utan att något vedträ stack ut. Det gjorde samerna för att Stalo – en grym och girig jätte i samiska sägner – inte skulle fastna i vedtraven med sin rajd, ett koppel av råttor. 

På julafton samlades familjen runt elden och njöt av mat och dryck. Barnen skulle hålla sig tysta och snälla för att inte locka till sig Stalo. En stor kittel med vatten ställdes fram för honom att dricka ur. Om han inte hittade något vatten kunde han bli farlig och suga ut människors hjärnor
Läs mer här

Hur firar vi jul? Mer fokus på att umgås och äta smart, mindre på frosseri och att vräka ur sig presenter

Solstånd och dagjämning, vad är skillnaden?
Dagjämning hänvisar till en dag med samma varaktighet av dag och natt. Vi har två dagjämningar på ett år som är:

Vårdagjämningen den 21 mars
Höstdagjämning den 23 september

Å andra sidan hänvisar solståndet till en dag med antingen den längsta dagen eller den kortaste. De två solstånden på ett år är:

Vintersolståndet den 22 december
Sommarsolståndet den 21 juni

Varför blir ärtorna så hårda?
https://www.radron.se/fraga-oss/varfor-ar-artorna-sa-harda/

Torkade tranbär, varför så lång innehållsförteckning?
https://www.meds.se/sellton-torkade-tranbar-500-g

Förändra "spill" så vi kan använda det. Kli blir det när vi framställer vitt mjöl. Är kliet kvar i mjölet är det fullkornsmjöl. Det mesta av näring, vitaminer och mineraler sitter i skalet, dvs kliet. De flesta föredrar vitt och fluffigt bröd (dvs inte bakat på fullkornsmjöl).
Nu testar en doktorand påSLU att förändra en fiber i kliet som gör att vi uppfattar det som "vitt och fluffigt". Är det ultraprocessat då?
https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/12/vetekli/

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Blir Björken giftig på vintern?
Det är ett märkligt och feltolkat påstående från olika sanningar hopmixat med folktro.

Korta svaret, nej det är den inte.

Björken innehåller björksocker (som kan omvandlas till xylitol med rätt process) vilket även finns i knopparna.
Detta kan jäsa i kaniners mage och leda till trumsjuka, diarre och magont.

Därför avråds björkris till kaniner. Eller att de yttersta 5-20 cm klipps av och kasseras

Dosen är giftet. En kanin väger några få kilo. Getterna väger betydligt mycket mer vilket gör att de behöver stora mängder ris, om de skulle reagera på björksockret på samma sätt som kaninerna. Vilket de inte gör eftersom de har helt olika matspjälkningssystem. Björk är inte farligt för idisslare.

Björksocker (konsumeras ofta som xylitol) kan leda till gaser och diarre hos människor. Björksocker är tyvärr giftigt för hundar då de inte har möjlighet att bryta ner substansen. Konsumption av xylitol orsakar hundens blodsocker att sjunka dramatiskt vilket kan leda till hypoglykemisk koma för hunden. 

Att björk är giftigt på vintern är gammal skröna. Enligt folktro så sätter björken gift i "knopparna" för att haren och småfåglar inte skall äta av dem.
Att haren skulle klättra i träd är skrattretande - hur kommer den annars åt "knopparna" längst ut på grenarna?

SVA har inte björk listad som en giftig växt https://www.sva.se/amnesomraden/giftiga-vaxter-a-o/

Björkstekeln är däremot farlig på riktigt och orsakar ofta dödsfall, innan vintern. Detta kan ligga bakom påståendet om björkknopparnas giftighet på vintern https://www.landlantbruk.se/bjorkstekel-farlig-for-betesdjur

Tess jakt på vantar som håller värmen
De skall hålla för gårdsarbete, vara vind och vattentäta samt hålla henne varm i vinterkyla. Vad tipsar du henne om för handskar?

Outdoor har "testat" några olika värmevantar. Finn fem fel!

Meåfors getbössa
https://www.facebook.com/Meaforsgetgard/videos/895841892636086/

Äkta vara 10 år
https://www.aktavara.org/194702/alla-finalister-till-arets-matbluff

Aska som halkbekämpning
Det fungerar utmärkt som halkbekämpning. Det blir inte till lut. Det skitar inte. Det förändrar inte pH i jorden. Det skitar verkligen inte.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Nu skall kornas mat få tillsatser så de släpper ut mindre växthusgaser
https://www.arla.se/om-arla/nyheter-press/2022/pressrelease/arla-startar-storskaligt-pilotprojekt-for-att-minska-utslappen-fran-korna-med-30-procent-3320624/

https://www.nfuonline.com/updates-and-information/nfu-responds-to-bovaer-trial/

Bovaer och 3-NOP
https://www.nationalworld.com/business/arla-faces-boycott-over-bovaer-use-on-cows-bill-gates-involvement-what-is-it-is-it-safe-for-humans-4888306

EFSA anser att det är säkert
https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2021.6905

Tess sliter hårt med veden

Sverige är fantastiskt. Påstår någon något skall andra direkt hitta fel i det, utan att komma med bättre förslag.

Vi ska inte bajsa i påsar eller odla på fönsterbrädan/balkongen
https://sverigesradio.se/artikel/msb-ser-fonsterbradan-som-livsmedelsproducent-i-kristid-sagas-av-forskare

https://sverigesradio.se/artikel/kritik-mot-krigsbroschyren-ratar-tipset-om-att-bajsa-i-pase

Invasiva svampar
https://www.forskning.se/2024/11/08/invasiva-svampar-ett-vaxande-hot-i-sverige/

Getkurs
https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/om-oss/kalender/kalenderhandelser---jonkoping/2024-11-05-nyfiken-pa-getter--del-2.html

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Om krisen eller kriget kommer
https://www.sva.se/amnesomraden/livsmedelsberedskap/checklista-forbered-din-verksamhet-for-fredstida-kriser-och-hojd-beredskap/

Konsten att lagra vatten pratar vi om.

Vad svarade Eldorado om "protein från gris" på femteplats i deras bacon: 
Proteinet utvinns ur fläsksvålen. Främsta orsaken till att man tillsätter protein är att det binder vätska. Det gör att produkten blir saftigare.

Frågan Mattias ställde var:
Hej.
Enligt ingredienslistan så är det "protein från gris" på femte plats. Vad är detta och varför tillsätter ni det? Räcker det inte med sidfläsk i en baconprodukt?

INGREDIENSER: Sidfläsk från gris 88%, vatten, salt, stabiliseringsmedel (E451i), protein från gris, antioxidations medel (E301), konserveringsmedel (E250, E261), rökarom
Artikelnummer är 101206415_ST

Nässelsnärja är en intressant växt
De var vanliga förr i tiden. Då fanns även linsnärja, som var ogräs bland linet men nu är utrotat i Sverige samt ljungsnärja.  Så de tillhör svenska floran men saknas här uppe idag.
Den verkar även gilla lupiner så vi ska testa bekämpa lupinerna med dessa.

Nässelsnärja dödar inte nässlorna men de blir försvagade.
När nässelsnärjan gror så har de klorofyll första dagarna. Sedan dör grodden om den inte växer bredvid t.ex en nässla. Isåfall börjar den slingra sig och suga från den och lever sen enbart i luften utan rötter mellan nässlorna

https://www.mpg.de/11410164/dodder

Gunnel Snälla och samen Kil
Gunnel Snålla, eller Gunhild den Snälla, räknas som ”den första” norrländska kvinnan. Hon omnämns i ett gränsdragningsprotokoll från 1273 och sägnerna om henne är många och varierar från plats till plats och över tid. Gunnel bosatte sig i Junsele på sent 1000-tal, före det att Ångermanland blivit kristnat. Hon höll en älg som rid- och dragdjur.

Enligt sagan skulle hon ha varit en kungadotter, som blivit skild från sin make och sedan bosatt sig i Junseletrakten.

En gång slog hon vad med samen Kil om vem som först skulle komma till julottan i Sånga. Kil åkte rännarskidor och Gunnel red sin älg. Kampen var jämn i början, men Gunnel var den som först kom fram. Älgen föll ned död på kyrkbacken och samen Kil omkom i Kilforsen, som än bär hans namn.

En annan gång kom Gunnel till en marknad. Där köpte hon en kyrkklocka för tre öre. Det var mycket pengar på den tiden. Det motsvarar ungefär 2340 kr. 
Hon band klockan på älgen och for hem. I Junsele skänkte hon klockan till kyrkan. Den blev upphängd i en al på kyrkvallen. Klockaren blev glad. Nu kunde han ringa på söndagsmorgonen när folket skulle i kyrkan. Förut hade han måst stå i kyrkdörren och ropa: "Köm till körka, köm till körka". Han sade "köm", för han var från Anundsjö.

Junsele-borna tyckte mycket om Gunnel Snålla, och när man skaffade socken-sigill, tog man hennes bild. För sina mång

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Enarmade småbrukaren, Tess gör mycket på gården.
Mattias är opererad så Tess passar på att bli förkyld.

Så kommer du igång med surdegsstarter och att baka surdegsbröd
Jäst är något som ses som en nationell angelägenhet innan krisen eller kriget kommer. Att vara beroende av en produkt är feltänkt i kristid. Då är det mycket bättre att kunna göra sin egen surdegsstarter för att vara oberoende av jäst (och kunna baka ett bättre bröd med)

Så här gör du din egen surdegsstarter

1. Blanda 150 g vatten med 150 g mjöl i en burk med lock. Förslagsvis grovt rågmjöl eller en blandning av grovt rågmjöl och vetemjöl. Konsistensen ska bli som tjock våffelsmet, du kan behöva tillsätta mer vatten för att uppnå detta. Degen ska inte vara för torr, utan tjock och smetig. Det gäller alltid när du matar din surdeg.
   Skruva på locket på burken och ställ varmt, ca 25 grader.
   
   
2. Låt burken stå men rör om två gånger varje dag för att syresätta degen.
   
   
3. Dag 3-4 märker du att degen börjar bubbla sig, då vet du att den är vid liv, då är det dax att mata degen. Häll av allt utom 50 gram och mata med lika delar vatten och mjöl. Lika delar innebär att du tar 50 g surdeg, 50 g vatten och 50 g mjöl. Detta är att mata enligt 1-1-1 principen (det finns flera).
   Stäng locket och låt burken stå på sin varma plats. 
   
   
4. När surdegen i burken dubblats och är ordentligt bubblig, kan du göra om processen, dvs. Behålla 50 g och mata med 50g vatten och 50 g mjöl. 
   När degen dubblats konsekvent minst 3 dagar i följd på ca 4 timmar så kan du prova att baka på den.
   Det är viktigt att tänka på att du måste mata degen minst 1 gång per dag så länge som den står framme. 

En surdeg blir bättre och bättre ju mer man använder den, så bli inte besviken om ditt första bröd inte blir så högt och luftigt som du har föreställt dig. Om du fortsätter att mata och använda surdegen kommer du upptäcka att jäskraften blir allt starkare.

Göra rovgubbar - en gammal "hederlig" tradition.

Äkta Vara testar bacon
Bacon består i sin renaste form av saltad och rökt fläsksida. Saltet och röken är ett traditionellt sätt att förlänga hållbarheten på köttet.
Vissa tillverkares produkter innehåller bara kött och salt, andra innehåller hela tio ingredienser. Det visar Äkta varas granskning av 21 sorters bacon. Vilken väljer du?

Bäst i test blir Melins Bacon gourmet och Gröna gårdar Bacon. De är gjorda utan tillsatser, rökta med riktig rök och är dessutom tillverkade i Sverige av svenskt ekologiskt kött. Det får därför full pott, tio poäng. Strax därefter hamnar Tulip Ekologiskt bacon, som får en poängs avdrag då den är tillverkad i Tyskland och av danskt kött. 
Samtliga tre är märkta med Äkta varas Ä-märke.

Gudruns (vår favorit) fick 5 poäng av 10 möjliga. Eldorado bacon innehåller inte bara sidfläsk utan även "protein från gris' på fjärde plats i ingredienslistan... Mattias får i läxa att maila dem och fråga. 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Årets julklapp är inte unisexdoft utan att bli grisfadder.

Förberedelser inför vintern och operation börjar gå ihop nu.

Det kom snö! 25 cm! Mattias fick köra belossnöslungan

Är Harry kär i Tess?

Jäst är av nationellt intresse
https://www.instagram.com/p/DCYmtiPu9nQ/?igsh=MXY3ejg3eHBobG5kdA
Är det inte bättre att lära sig surdeg istället? Då har vi preppat hela nationen för att baka istället.

Hos Lilla surdegsbageriet kan du beställa gott surdegsbröd och i podden Lilla Surdegspodden lär du dig mer om att baka med surdeg.

”På våren fällde de träden, som sedan fick ligga och torka i två år. När träden var riktigt torra, satte de eld på dem. Då allt brunnit upp på marken där de tänkt odla, och askan svalnat, sådde de en speciell råg, svedjeråg, över hela området. Först året efter var rågen klar att skördas. Men då kunde de skörda betydligt mer än om de sått vanlig råg. Ja, en del säger att svedjerågen gav hundrafalt igen.” 

Ett utdrag ur ”Där Eldarna Dånade” – boken som berättar om både kvinnor och män och deras livsöden i Bergslagen.  Utgiven av Ekomuseum Bergslagen, säljs via bland annat Adlibris och Bokus.com . 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)