Småbrukarpodden

Välkommen till ett nytt avsnitt av Småbrukarpodden! Jag heter Mattias och i dagens avsnitt dras jag med en liten höstförkylning medan höstfärgerna och de klara stjärnnätterna har kommit till gården. Jag och Tess tipsar om hur vi använder stjärnappar på kvällarna innan kylan slår till på allvar.

Vi firar en stor milstolpe på djurfronten: vår bock NomNom har nu blivit officiellt stamboksförd och fått sitt genbanksnummer som renrasig lappget. Samtidigt står vi inför det årliga pusslet med att planera vinterhagen och skjulens placering så att getterna inte står för nära huset och skriker efter mat.

Tess delar med sig av sitt konsumentraseri efter att ha köpt ICA:s eget knäckebröd som visade sig vara inpackat i fyra lager plast och resulterade i en deciliter smulor på köksbänken. Det leder oss in på en större diskussion om egna märkesvaror (EMV), hur butikskedjor pressar ut kända varumärken ur hyllorna och tipset om poddavsnittet Kopierade rågkakor från podden Kapitalet.

Dessutom pratar vi om:

Varför folk plockar svamp de inte känner igen och varför extremt strikta Facebookgrupper för byggnadsvård är internet när det är som bäst.

Våra praktiska erfarenheter av att låna en Vevor torkugn för att torka tomater, chili och göra eget tzatzikipulver av gurka.

Vårt senaste tillskott i beredskapen: en lånad Presto tryckkonserveringsmaskin (23 quart) för att konservera tupp och kanin direkt i burk inför Beredskapsveckan.

En noggrann granskning av etiketten på Lönneberga kokt skinka - varför säger en tecknad gurka att skinka är en källa till protein, och varför är bioplastloggan tre gånger större än "Från Sverige"-märkningen?

Lyssna på avsnittet för praktiska småbrukartips, konserveringstankar och en hel del vardagsreflektioner!

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Bocky Boy har sångröst. Han använder den dessutom ungefär dygnet runt sedan killingarna och getterna delades upp inför höstens slakt.

Vi berättar hur vi använder 50-meters elnät, en ombyggd barnvagn och ganska mycket jordning för att flytta femton getter mellan små betesytor. Tre dagar är ingen magisk siffra: hagens storlek, flocken och hur mycket som faktiskt finns kvar att äta avgör när nätet måste flyttas.

Sedan går Tess från att vara livrädd för jordgetingar till att själv vilja plocka mer lingon. Mattias funderar på om ångestodlingen ska skördas eller fräsas ner, medan getterna, hönsen och sniglarna redan har lämnat sina synpunkter.

Till sist granskar vi en vampyrmyt: gör en tesked äppelcidervinäger per liter verkligen hönsens dricksvatten säkrare? Svaret är mindre enkelt än både mirakelkur och fullständig bluff.

Och du som vet: varför mäter vi plockade bär i liter i stället för kilo?

Vårt flyttbara elnät/aggregatsetup ser ut så här:
https://youtube.com/shorts/N-NCSb7sus8?is=qNoyTE0gxNUK-_Mk

Getterna kommer upp till huset och berättar att batteriet / betet har tagit slut

Elnät: https://www.lantkompaniet.se/hoensnaet-classic-50m-x-112cm-20-stolpar-2-spetsar-voss-farming.html

Elaggregat: https://www.lantkompaniet.se/staengselapparat-impuls-duo-dv80-12v-230v-kombiaggregat-medellanga-staengsel-voss-farming.html

Jordspett: https://www.lantkompaniet.se/voss-farming-driller-inskruvningsjordspett-jordspett-gaenga-80-cm.html

Länkar och vidare läsning:

• Virginia Tech: jordning av elstängsel
• SVA: salmonella hos fjäderfä
• Studie om äppelvinäger i slaktkycklingars dricksvatten
• Systematisk översikt: organiska syror och salmonella hos slaktkyckling

Äppelcidervinäger gör inte bevisligen ”absolut ingenting”. En studie från 2025 fann förändringar i kycklingarnas tarmflora vid 1 ml äppelvinäger per liter vatten. En större metaanalys fann att organiska syror i foder eller dricksvatten i genomsnitt minskade salmonellaförekomst hos slaktkycklingar, men resultaten varierade kraftigt mellan studierna. Detta bevisar inte att en tesked äppelcidervinäger per liter desinficerar en hobbyflocks dricksvatten – men det utesluter formuleringen ”gör absolut ingenting”. Studien om äppelvinäger, metaanalysen

Vinäger är inte behandling eller smittskydd mot salmonella. En egenblandad dos ersätter inte hygien, provtagning, myndighetsåtgärder eller veterinär. Salmonellafynd är anmälningspliktiga i Sverige. SVA

Dagligt vattenbyte garanterar inte att bakterier saknas. Det är bra djurhållning, men vatten och kärl kan förorenas av träck, foder, jord och djur. Campylobacter kan dessutom finnas hos fåglar utan att de verkar sjuka. Formuleringarna ”då hinner det inte bildas några bakterier” är lite svepande Jordbruksverket

”En meter jordspett per joule, plus en” är inte en universell regel. En meter per joule förekommer som leverantörstumregel, men rekommendationerna varierar mellan aggregat och tillverkare. Jordens fuktighet, spettens längd, antal, avstånd och kontakt med marken spelar stor roll. Följ aggregatets manual och kontrollmät stängslet. Virginia Tech

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avsnittet försöker göra botulism lagom begripligt och praktiskt användbart:

Samtalet rör sig från bakterie, spor och toxin till konkreta beslut i köket: syra, kyla, oljeinläggning, tryckkonservering och kontrollerade recept. Industrins process blir slutprovet på resonemanget.

Det skulle bli det stora avsnittet om botulism. Tess förhandlar ner det till ett litet lagom avsnitt, vilket känns rimligare när Mattias redan har hunnit förklara bakterien pedagogiskt jättedumt.

Vi reder ut skillnaden mellan bakterien, sporerna och nervgiftet – och varför ”titta, lukta, smaka” inte hjälper här. Vad är det som gör oljeinläggningar riskabla? När räcker syra och kyla, när krävs ett kontrollerat recept och varför är en vanlig tryckkokare inte samma sak som en tryckkonserveringsapparat?

Sedan hamnar vi i tomaterna. Butiken kan sälja soltorkade tomater i olja som håller länge, men hemma bör vi inte försöka kopiera resultatet genom att bara fylla en burk med olja. Industrin arbetar med flera kontrollerade barriärer; hemma är den viktigaste regeln betydligt enklare: improvisera inte med hållbarheten.

Vi pratar också symtom, spädbarnsbotulism, Tess långlivade vitlöksolja och varför ”det gick bra förra gången” inte är någon säkerhetsmetod.

Har vi missat någon botulismfråga? Skicka den till oss.

Källor och vidare läsning:

• Livsmedelsverket: Clostridium botulinum och säkra oljeinläggningar
• Folkhälsomyndigheten: sjukdomsinformation om botulism
• Health Canada: industriell hantering av växter och svamp i olja
• National Center for Home Food Preservation: konservering av tomater

Ytterligare förklaringar - det är viktigt att allt blirrätt när vi pratar botulism

”Syra stoppar sporerna” är fel uttryckt. Ett pH under 4,6 hindrar bakterien från att växa och bilda nytt toxin, men syran förstör inte sporerna och oskadliggör inte redan bildat toxin. WHO

Saltlag eller 1–2–3-lag innebär inte automatiskt noll risk. Säkerheten beror på ett kontrollerat recept som ger tillräcklig surhet genom hela produkten. ”Då är man safe” och ”risken är noll” bör klippas eller villkoras.

Kokkonservering är inte generellt osäker. Vattenbadskonservering kan användas för tillräckligt sura livsmedel enligt testade recept. Lågsyrade produkter som kött och många grönsaker kräver däremot en validerad tryckkonserveringsprocess. NCHFP

121 grader är inte ett universellt hemkonserveringskrav. Säkerheten bestäms av receptets kombination av temperatur, tryck, tid, burkstorlek, råvara och höjd över havet. En tryckkonserveringsapparat arbetar inte alltid vid exakt 121 °C.

”Då blir det helt säkert” är för absolut. Rätt apparat räcker inte. Recept, burk, fyllning, tryck, tid, höjdjustering och apparatens funktion måste tillsammans vara rätt.

Olja tar inte automatiskt bort ”allt syre”, och bakterien livnär sig inte på oljan. Risken uppstår när fuktig och otillräckligt sur råvara omges av olja och därmed får en syrefattig miljö där bakterien kan växa och bilda toxin.

Fyradagarsregeln förklaras fel. Livsmedelsverkets fyra dagar gäller icke värmebehandlade oljeinläggningar som hela tiden kylförvaras. Det bör inte beskrivas som en garanti byggd på att bakterien ”inte hinner producera tillräckligt mycket gift”. Livsmedelsverket

Tess vitlöksolja bör få ett tydligare avslut. ”Alla får freebasa om de vill” gör rådet onödigt tvetydigt. Hemgjord vitlök i olja ska hanteras enligt Livsmedelsverkets temperatur- och tidsråd; en ettårig kylförvaring är inte ett säkert experiment.

Industribeskrivningen är en möjlig typisk process, inte en universell process. Torkning, syrning, vattenaktivitet, värmebehandling och kylning används i olika kombinationer. 

Väl belagt enligt rådande forskningsläge

• Botulism är sällsynt men potentiellt dödligt.
• Toxinet påverkar nervsystemet och kan orsaka nedåtgående förlamning och andningssvikt.
• Toxin kan inte bedömas genom smak, lukt eller utseende.
• Sporer förekommer i miljön och kan överleva vanlig kokning.
• Spädbarnsbotulism kan komma från sporer i bland annat jord och honung.
• Dimsyn, dubbelseende, muntorrhet, tal- eller sväljsvårigheter och tilltagande svaghet kräver omedelbar sjukvård. Folkhälsomyndigheten

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ett nytt skogsbete, en halv dags stängsling och getter som ändå hinner rymma innan dygnet är slut. Det är ungefär där vi befinner oss i det här avsnittet.

Vi har tagit hem nya lappgetter och försöker reda ut hur flocken ska se ut framöver. Några djur ska flytta, några ska slaktas och förhoppningen är att kunna fortsätta med renrasiga lappgetter i genbank. Det låter ordnat när man säger det så. I verkligheten finns också Hilding, vår kastrerade bock och numera fullfjädrade rymningsexpert. När getterna kommer springande mot huset och en granne tutar vid vägen blir det tydligt hur länge gårdagens arbete höll.

Det leder vidare till den eviga frågan om stängsel. Mobila elnät passar vårt sätt att använda skogsbeten, men varje ny hage kräver jordspett, batteri, vagn, tråd och en liten förhandling med verkligheten. Skulle permanenta hagar vara enklare? Ja. Vill vi ha dem? Inte riktigt. Här någonstans konstaterar Tess att Mattias åtminstone har lärt sig den hårda vägen.

Odlingen har haft sin egen hårda skola. En ovanligt kall sommar har bromsat växthuset, löken gav nästan ingenting och en lös killing tog hand om delar av det lilla som fanns kvar. Samtidigt kommer tomater, gurka, chili och snart förhoppningsvis potatis. Frågan är bara när den ska upp – förra årets regniga potatisskörd vill vi helst inte göra om.

Som om getter och väder inte räckte har getingar flyttat in någonstans vid sovrummet. Efter en geting i sängen och en annan i ansiktet blev soffan plötsligt ett rimligt sovrum, åtminstone tills en sprayburk på ett sex meter långt skaft fick göra ett improviserat försök på vinden.

Och så blåbären. Vi har plockat sex–åtta kilo, testat tveksamma bärrensningsidéer och hittat en metod med en handduk som faktiskt fungerar förvånansvärt bra. Inte särskilt elegant, men det är kanske hela avsnittet i en mening: man provar, misslyckas, gör om och upptäcker att arbetet med tiden blir en naturlig del av livet.

Ett avsnitt om lappgetter, genbank, skogsbete, elstängsel, odling, getingar, blåbär – och om kunskap som sällan kommer gratis.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I dagens avsnitt av Småbrukarpodden tar vi upp en blandning av högst aktuella ämnen – från sommarens mest irriterande kryp till fenomen på sociala medier som får oss att klia oss i huvudet.

Vi börjar med att prata om SMHI:s vädervarningar. Har de gula och orangea flaggorna börjat dugga så tätt att vi har drabbats av en kollektiv "vargen kommer"-effekt? När allt blir en varning blir det svårt att veta när man faktiskt borde ställa in skörden eller hålla sig inomhus.

Sedan går vi till djupet med ett av sommarens absolut värsta plågoandar: bromsen. Vi har gjort vår research och pratar om hur den här bitande insekten faktiskt fungerar, varför den är så otroligt envis och varför den är en viktig del i ekosystemet. På tal om vägrenar och betesmarker tar vi också en titt på hundkäx – den där till synes oskyldiga men ack så expansiva växten som finns precis överallt just nu.

Slutligen ventilerar vi lite vardagsfrustration kring köp- och säljgrupper på Facebook. Varför lägger folk egentligen ut en "intressekoll" på saker? Gör en riktig annons och sälj prylen direkt istället, och sänk priset om ingen nappar. Vi diskuterar även det märkliga fenomenet "bud med rätt att neka" – du säljer väl ändå till vem du vill?

Ett avsnitt fyllt av praktisk gårdsfakta, väderreflektioner och en gnutta sund irritation över internetbeteenden.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I detta avsnitt av Småbrukarpodden pratar vi om sommarens utmaningar i odlingarna. Det kyliga och ostadiga vädret med kalla nätter har ställt till det för både chilin och gurkan, medan sötpotatisen mest ser ut som en plastväxt på marken. Det bjuds även på en djupdykning i myter och sanningar kring åska – skär sig verkligen mjölken, och är ekar mer utsatta för blixtnedslag?

Vi delar dessutom med oss av vårt starka tv-tips, den fantastiska och äkta serien Clarksons gård på Amazon Prime, där vi får följa Jeremy Clarksons resa som nybakad bonde i England. Serien skildrar bondelivets utmaningar med enorma arealer, riskfyllda ekonomiska beslut, byråkratiska idiotregler och sjuka djur på ett sätt som väcker både tårar och skratt.

Avslutningsvis bjuder vi på en stor dos hönspsykologi och reder ut det irriterande problemet med äggpickning. Vi slår hål på de klassiska internetmyterna om att beteendet beror på proteinbrist eller att det kan kureras med blodpudding. Istället förklarar vi varför det handlar om ren opportunism och inlärda beteenden som ofta startar med sköra kalciumfattiga skal eller rena olyckshändelser. Vi delar med oss av praktiska lösningar, från handfast träning med försvinningsreden och redgardiner, till hur plastägg kan få hönsen på bättre tankar.

Ett fullspäckat avsnitt om det ibland oförutsägbara men underbara livet som småbrukare!

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Libbsticka och örtsalt
Chili projektet där Mattias försökerfå till pizzerians feferoni med Golden Greek

Flytta ut sötpotatisen i växthuset

Vi eldade upp alla fröer

Getterna rymmer och Harry åker på slakt

Grissläpp, hönssläpp... Varför skall alla ta efter kosläpp? Är det positivt att djuren inte fått röra sig fritt på hela vintern och att vi nu "hyllar" att de får komma ut?

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Det här är förmodligen det mest speciella och pirriga avsnittet vi någonsin har spelat in. Drömmer du om att ta steget fullt ut, lämna ekorrhjulet och flytta till en liten by i Västernorrlands vackra inland? Nu har du chansen, för våra fantastiska grannar ska sälja sitt hus – och du kan flytta in precis bredvid oss!

I det här avsnittet guidar vi dig genom en helt unik fastighet som är som skräddarsydd för Småbrukarpoddens lyssnare. Vi pratar om potentialen i att ta över 1 hektar skog för husbehovsved och 2 hektar öppen åkermark med episka odlingsmöjligheter eller bete för dina framtida djur.

Men det stannar inte där. Det absoluta huvudnumret på gården är en fullt utrustad keramikverkstad! Här finns allt redo för dig som vill hantverka, starta eget eller bara skapa med händerna från dag ett.

Vi söker en likasinnad själ (eller själar) som vill odla, skapa, bo granne med oss och bli en del av vår underbara bygd. Är det du? Eller känner du någon som borde bo här? Lyssna, dela och ta steget!

Viktiga länkar från avsnittet:
Se hela annonsen och bilderna på huset: Klicka här för att komma till Alternativ.nu
Läs mer om livet i vår fantastiska by: Besök lillterrsjo.nu

Hoppas vi ses över en fika i Lillterrsjö snart! /Mattias & Tess

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Dagens ämnen:

Växthus
Avhärda plantor
Korallkornellhäcken
Plommonträdet
Basilika i vatten
Harry, det börjar närma sig ett slut
Löklandet 
När skall vi sätta potatisen?

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Välkommen till ett nytt, fullspäckat avsnitt av Småbrukarpodden! Jag är Mattias och tillsammans med Tess bjuder jag idag på en rejäl dos av både vårbruk och landsbygdspolitik.

Våren är här och odlingssäsongen är igång på allvar. Vi inleder med att prata om våra vildvuxna tomatplantor som fick sig en rejäl klippning efter att ha vuxit oss ur huset. Vi pratar även om vår avslappnade strategi för sticklingar där vi helt enkelt trycker ner dem i marken och hoppas på det bästa. Dessutom delar vi med oss av våra tankar och fynd från Nolia trädgårdsmässa i Umeå, där bland annat taggiga björnbär och ett litet plommonträd fick följa med hem.

Avsnittets stora snackis är dock minst sagt absurd. Jag berättar om min senaste upplevelse när jag skulle ansöka om gårdsstöd för att odla industrihampa. Ett litet strul med systemet gjorde att ansökan kom in en dag sent, vilket ledde till att handläggaren hotade mig med en polisanmälan för olaga knarkodling! Tess och jag diskuterar det starka och felaktiga stigmat som fortfarande finns kring hampa. Detta trots att det är en fantastisk och lättodlad gröda som förbättrar lera och tung jord, samtidigt som den fungerar utmärkt som djurströ.

Vi byter sedan spår och tar upp ett ämne som berör oss på landet djupt, nämligen Trafikverkets beslut att släcka ner gatubelysningen i glesbygden. Vi belyser det skeva i att trygghet i städer mäts utifrån människors upplevelser, medan belysning på landet enbart styrs av hur många bilar som passerar vägen per dygn. Människorna tycks helt ha glömts bort i ekvationen.

Utöver detta bjuder vi på gårdsdateringar om fjäderfän som bråkar, där en höna bestämt sig för att ruva ägg tillsammans med kalkonen Pickles. Jag avhandlar även min senaste svettiga brottningsmatch med gårdens gamla jordfräs.

Lyssna nu för att lära dig mer om industrihampa, småskaligt vårbruk och hur vi bäst landsbygdssäkrar framtiden!

Faktaruta

Industrihampa: En helt laglig, tålig och snabbväxande jordbruksgröda som luckrar upp jorden bra och ofta används till djurströ eller fibrer.

Gårdsstöd: Ett jordbruksstöd som bönder och småbrukare årligen ansöker om hos myndigheterna för att bruka sin mark.

Trafikverket: Den myndighet som bland annat ansvarar för Sveriges statliga vägnät och därmed beslutar om var gatubelysning ska finnas och inte.

Belos: En äldre, klassisk och ganska tungkörd typ av jordfräs och enaxlig traktor som ofta kräver en rejäl arbetsinsats av sin förare.

Vi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)