Smarta cash

Vad är smartast, amortera eller spara på börsen? Hur förhandlar man boränta? Och den eviga frågan: Binda bolånet eller köra på rörligt? Allt detta ekonomiska huvudbry när hemmet ju ska vara ens trygga punkt med tid och rum för relax. Tack och lov styr dagens gäst upp de viktigaste bostadsekonomiska spörsmålen. Privatekonomen Emma Persson på Länsförsäkringar har dunderkoll på bostadsdjungeln och har de bästa tipsen när det gäller köp och sälj. 

Vad ska man tänka på när man ger sig ut på bostadsmarknaden?

– Försök vara rationell och ha ett ekonomiskt förhållningssätt. Det är lätt att dra iväg i tankarna när du ser drömlägenheten och en härlig balkong i söderläge. Det gäller att göra en sansad kalkyl över bostadsköpet. Du ska ha råd att leva också. Räkna efter och se över vad du har för intressen i övrigt, så gör du en kalkyl, säger Emma Persson. 

– Bostadsföreningens ekonomi är jätteviktig att titta på eftersom den blir en del av din egen. Du som boende blir ägare och en del av föreningen samt eventuell lån. Ekonomin kan påverkas av räntehöjningar. Dels blir dina egna bolån dyrare, men föreningen kan tvingas höja avgiften. Studera årsredovisningen! 

Vad talar för kort vs lång bindningstid för räntan på bolån?

– Det är den eviga frågan många ställer sig. Jag tycker att man ska fundera på hur det känns i magen när man tänker på stigande räntor. Får man panik och ont i magen kanske det är skönt att veta vad man ska betala i ränta i några år framöver. Men har man lite marginaler eller om man vet att man inte ska bo så länge och inte kommer betala ränteskillnadsersättning, Då kan det vara en idé att ha rörligt och spara till en buffert om räntan skulle stiga. 

Men är det inte så att det historiskt visat sig vara mer lönsamt mer rörligt?

– Ja men tyvärr säger inte historien något om framtiden. Jag tycker att det är ett personligt beslut. det handlar om vilken inställning man har till risk och ens marginaler i ekonomin för oförutsedda händelser. Fundera över det beslut just du vill fatta. 

Hur förhandlar man om boräntan?

– Det gör man genom att vara lite jobbig. Var beredd på att byta bank. Det är det man ska hota med om man inte får den ränta man tänkt sig. Ta reda på hur snitträntorna ser ut, det kan man hitta på jämförelsesajter på nätet. Kontakta sen banken och få ett erbjudande. Kontakta sedan nästa och se vad de ger, om de kan matcha. Många uppfattar det som en jobbig situation att pruta, men det är väl investerad tid om man kan få ner räntan som är en stor utgift för många av oss, säger Emma Persson. 

Hur ekonomiskt är det egentligen att köpa ett renoveringsobjekt då? Det och en mängd andra bofrågor besvaras i Smarta cash #15 Hem ljuva hem med Emma Persson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bitcoin är valutan på allas läppar men hur funkar den egentligen? För visst är kryptovalutornas värld spännande. Techentreprenören och kryptoentusiasten Heaven Bereket ger en A-kurs i bitcoin och berättar hur hon använder valutatrading för att hjälpa andra. Dessutom ger hon en inblick i var techbranschen är på väg och tipsar om bolag värda att spana in.

Heaven Bereket driver Bambino foundation som erbjuder gratis sjukvård och utbildning till barn och unga i flera afrikanska länder. Hon är utbildad ekonom och farmaceut.

Vad innebär kryptovaluta och blockchain?

– Många tänker att allt med kryptovaluta har med blockchain att göra men det är bara en liten del av det hela. Den mest kända kryptovalutan är Bitcoin, men det finns över 3 000 andra coins som också är en digital, virtuell valuta. Valutan är uppbyggd på en teknik som heter blockchain. Kryptovaluta är den virtuella valutan. När jag föreläser brukar jag ofta prata om hur blockchain används i andra sammanhang, inte bara i valutaformatet. Till exempel ID. EU har ett jättestort projekt som handlar om hur vi ska kunna få ett och samma personnummer i Europa byggt på blockchain-teknik. Då ska man inte kunna manipulera sin identitet på gott och ont, säger Heaven Bereket.

Vad är egentligen bitcoin?

– Egentligen är det inte mer än siffror, datapunkter, hash som det kallas. En datasekvens. Det är helt och hållet en virtuell valuta. Många blir stressade av det och vill känna att det är fysiska pengar bakom det. Man jämför med svenska kronan eller amerikanska dollarn, man vill kunna ta ut något av värde i pappersform. Kryptovalutan är rent digital. 

Hur kan man använda sig av bitcoin? 

– Det är inte jättestor användning av själva kryptovalutan, utan större användinng av tekniken. Kryptovalutan kan användas i spelappar. Du kan tjäna en satoshi, det är bitar av en bitcoin. Inte många har råd med en bitcoin men satoshis är som mynten om bitcoin är sedeln. 

Hur riskfyllt är det att som privatperson och småsparare gå in i bitcoin?

– Om vi har låg, mellan, hög så är bitcoin hög plus. Det är inget man ger sig in på idag och tänker att nu ska jag tjäna pengar och bli miljonär. Precis som när man vill göra en annan förändring i sin finans: se till att du betalar av dina lån, har du något eget sparande, spara i aktier och fonder. Det här är ett senare steg. När jag själv gick in första gången var det med tusen kronor och jag räknade med att de skulle vara gone. 

Vad behöver man lära sig innan man köper?

– Skaffa information. Tips är att läsa på investopedia och blockgeek. Det finns även nätverksgrupper där du kan ställa alla dumma frågor. Det är ofta generösa människor där som svarar på frågor. Plugga på som om du skulle köpa en aktie, säger Heaven Bereket. 

OBS! Att investera i bitcoin innebär stor risk och du kan förlora dina pengar. 

Lär dig mer om bitcoin och hör var techbranschen är på väg i Smarta cash #14 Bitcoin och en bättre värld med Heaven Bereket.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är bästa sättet att spara till barn? Hur bäddar man bra inför en ev separation? Familjeekonomi är dagens tema. Vi blir kära, flyttar ihop, skiljer oss och skaffar barn – och genom alla dessa skeenden gör sig pengar aktuella. Experten Sharon Lavie resonerar och ger råd. 

Sharon Lavie är sparekonom på Schibsted och företräder en rad varumärken. Dessutom har hon en bakgrund som familjeekonom. 

Hur har hushållen klarat sig ekonomiskt under coronakrisen? 

– Det är lite tudelat. De som har kvar sitt arbete har i många fall fått lägre utgifter. Vi är inte ute och äter lika mycket. Vi kanske jobbar hemifrån och slipper pendlingskostnader. Det kan ge en hel del pengar mer än normalt. De som blivit av med jobbet eller är småföretagare har blivit drabbade ganska hårt av corona och behöver vända på varje krona. Så det har verkligen slagit olika, säger Sharon Lavie.

Om man flyttar ihop med någon, hur lägger man upp en bra och rättvis ekonomi?

– Det beror på i vilken fas man är i sin relation. Har man precis flyttat ihop kanske det till en början är klokt att hålla utgifter 50-50. Att man delar upp det rättvist. Man kanske delar på hyran, elen, maten och så vidare. Det är det enklaste sättet att dela, och det funkar även för kompisar. Ju längre man varit tillsammans desto mer kan man börja komma in på procentuell fördelning. Det är mer rättvist om man tjänar olika, till exempel om den ena är student och den andra arbetar. Det kan bli tufft för studenten ochd en andra kommer lindrigare undan. Det kan bli påfrestande för förhållandet då den ena kanske har svårt att få ihop sin månad, medan den andra har råd med utsvävningar. 

Hur bäddar man bra inför en eventuell framtida separation? 

– Är man långt ifrån separationen, att man lever i en bra och lycklig relation, så är det jättebra att sätta sig ner och fundera på scenariot. Hur skulle våra ekonomier se ut om vi skulle separera? Så pratar man om det redan idag. Kanske den ena behöver ett extra sparande om den tjänar mindre. Att prata om separation även om man mår bra, det är en kärlekshandling 1.0. Är man närmre att separera. Ha inte för bråttom, om det inte är våld i relationen förstås. Försök att undvika dubbla kostnader i form av olika boenden samtidigt. Att man drar på sig för mycket på en gång. Det blir mycket kostnader i samband med en separation. 

Vad är dina tips för ett bra barnsparande? 

– Först och främst. Vad ska pengarna användas till? Många tänker kanske att barnet ska få pengarna när barnet blir vuxet. Men sparandet kan lika gärna vara till stora kostnader under barnets levnadsår som till exempel dator, moppe eller cykel. Man kan ha både ett långsiktigt och kortsiktigt sparande. Många föräldrar känner stress över att barnet inte kommer kunna flytta hemifrån om man inte sparar. Men det kommer ordna sig. Som förälder ska man inte sätta sig i skuld eller ta ekonomiskt dåliga beslut bara för att man ska lägga undan hela barnbidraget eller mer för att barnet ska kunna flytta hemifrån. Det löser sig. 

Om man vill investera i fonder till barnet, hur ska man tänka då?

– Basen i ett fondsparande till barn kan mycket väl vara en global indexfond. Men det beror på hur du är som person. Är du väldigt intresserad och tycker om att ha koll på ditt eget sparande så kan du ta mer risk och ta in mer nischade fondsparande. Är du mer ovan kan det räcka bra med en global indexfond. Då kan du få ner avgiften till 0,4%, säger Sharon Lavie. 

Hör mer om vilka kontotyper som är bäst för barn och mycket mer i avsnitt #13 Maxa familjens finanser med Sharon Lavie.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanna “Portionen under tian” Olvenmark kan (kok)bokens alla knep för att få ner matkostnaderna. Hon lagar inte bara prisvärd mat, utan även nyttig, smarrig och klimatsmart. Yum! Men visst kan prislappen på mat kännas orimligt dyr. Medvetenhet är nyckeln till en mindre matbudget och Hanna ger en lättsmält genomgång av strategi och metod – från planering till inköp och tillagning. Bon appetit!

Hanna Olvenmark är dietist, kokboksförfattare och en dedikerad matinspiratör med det omåttligt populära initiativet Portionen under tian, som är en sajt och ett instakonto.

Vilken är din signaturrätt?

– Om man hade frågat på mitt instagramkonto hade de sagt grönkålspastan. Den gillar jag väldigt mycket. Det är en pasta med grönkål och frögrädde. Man mixar solroskärnor eller pumpakärnor eller vad man nu vill ha, och blanda med havredryck och steker upp med vitlök, grönkål, ost och pasta, säger Hanna Olvenmark. 

Hur hänger billig mat ihop med hållbarhet?

– Många tror att vi måste lägga mycket pengar för att äta hållbart. Och för vissa livsmedel stämmer det. Men vad gäller klimatutsläpp behöver vi gå mot en mer växtbaserad kost. Man måste inte bli vegetarian, men vi bör äta allt mer från växtriket. Både av hälsoskäl och klimatskäl. Många kan känna att det blir dyrt om man går mot substitutprodukter. Men man kan välja baljväxter som har extremt lågt klimatavtryck. Grönsaker i säsong är billigare. Frysta grönsaker. Det är ofta väldigt prisvärda varor. Det blir ganska billigt. 

Maten är ofta en väldigt stor utgift. Varför blir det så dyrt för många?

– Oplanering. Det är många beslut som fattas i stunden. Jag tror att vi behöver förstå att vår beslutsfattningsförmåga är känslostyrd. Vi tror att vi är rationella men känslorna styr. Hur många gånger är du inte stressad, sur, hungrig när du handlar mat. Med lite proaktivitet – att du planerar för en vecka, har handlat hem allt, att gör tillgängligheten på mat bättre – så minskar man riskerna med att handla ogenomtänkt. 

Hur gör man för att bli en bättre matinköpare? 

– Det finns många sätt. Gå till dig själv och fundera på vad som inte funkar. Är det att du fattar du matbeslutet kl 17.30 varje kväll? Ta en stund och planera. Var inte hungrig eller irriterad eller stressad. Planera för tre dagar framåt. En bra början är att kika vad du har hemma. Är det något du behöver äta som håller på att bli dåligt – titta i kylen och utgå från det. Titta sen efter recept, i huvudet eller på internet. Planera så du kan göra extra så du slipper köpa lunch ute dagen efter. 

– Vill du få ner matkostnader: Det är ofta proteinet som kostar. Börja byta ut till mer baljväxter är ett väldigt bra, konkret tips för att komma ner i pris. Börja med att blanda ut köttfärssåsen. Istället för att använda 400 gram köttfärs, använd 100 gram och resten linser så minskar du portionskostnaden för den rätten. Utforska nya recept, säger Hanna Olvenmark. 

Få fler tips att komma ner i matkostnader och en massa goda maträtter i Smarta cash #12 Billig, god och klimatsmart MAT med Hanna Olvenmark.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Löneförhandla, fråga om vad kollegan tjänar och ta pengatjafset med kompisen och partnern. Retorikexperten Sofia Kacim lär oss om argumentationteknikens ädla konst och slipar upp snacket om cash. För att prata pengar kan vara sjukt svårt. Hur snackar man ekonomi på ett snyggt sätt? Sofia Kacim är förutom retorikkonsult en av grundarna till nätverket Her Online Network, och vi passar även på att prata lite nätverkande.

Hur bra är vi på att prata pengar i Sverige?

– Ja, det är svårt för att vi gör det personligt. Det gör det svårt att prata om. Det är ett område många tycker är en utmaning. VI kan absolut bli bättre. Har man pengar ska man inte skryta om det, har man det inte vill man inte bli förknippad som det. Vi gör det personligt och kopplar det till oss själva. Mycket mäts i pengar. Därför tycker många att det är jobbigt att berätta hur mycket pengar den har eller vad den tjänar. Då börjar man ju mäta den personens jobb, prestation eller yrke, säger Sofia Kacim. 

– Generellt är det det blöta jantetäcket som ligger över i princip allt vi svenskar gör, inklusive hur vi pratar och för oss. 

Har du några generella retoriska knep?

– Försök förstå situationen. Ofta kastar vi oss in i situationen där premissen är olika. Eller så är vi inte överens ens om situationen. Vi ser inte problemet ur samma perspektiv. Börja med att skaffa fakta om situationen, oavsett om det är med en partner, en kompis eller på jobbet. Analysera dig själv och situationerna man är i. Är det så att man blir väldigt nervös är det bra att ta tag i det. Ta reda på bakgrunden till ett möte, ta reda på vilka som kommer vara där. 

Vad kan man tjäna på att bli bättre talare och kommunikatör?

– Att få sina tankar och sin vilja igen om på ett tydligare sätt. Alla har att tjäna på att bli bättre kommunikatörer. Många bråk, problem och missförstånd kommer från att man inte kommunicerat ordentligt eller tillräckligt mycket. Det är bättre att överkommunicera än att underkommunicera. 

En kompis bjuder aldrig tillbaka och man är trött på att alltid plocka upp notan, laga maten och betala biljetten. Hur tar man upp det på ett bra sätt?

– Den här frågan får jag rätt ofta. Lägg fram fakta om situationen. Din kompis kanske inte ens vet om att det är ett problem. Försök skilja på person och problem. VI sammankopplar gärna ett problem med en person. Personen är snål, tänker vi. Men den kan också vara glömsk. När man ska ta upp en delikat fråga så är det bra att börja prata utifrån sig själv och tar upp något positivt. Till exempel att man tycker om att hänga men att man betalar 8 gånger av 10. Personen ska inte känna sig attackerad. Lägg sen fram olika lösningar. Ska vi börja splitta notan, ta varannan gång eller hitta på aktiviteter som inte kostar något? Skilj på problem och person, lägg fram fakta och något positivt och föreslå alternativ, säger Sofia Kacim. 

Hur frågar man kollegorna om deras lön och hur löneförhandlar man? Detta och mycket mer i Smarta cash #11 Prata pengar med Sofia Kacim.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur hittar, väljer och analyserar man aktier? Bara på Stockholmsbörsen finns över 300 bolag att botanisera bland. Dagens gäst snackar investeringsstrategier och ger konkreta analysverktyg. Det är civilekonomen Anna Brännhult som driver eget företag inom ekonomi men nog är mest känd för sitt engagemang på sociala medier, där hon driver fb-gruppen, sajten och initiativet Ekonomiguiden.

Vad har du för investeringsstrategi?

– Det finns mängder av bolag och dessutom har vi fonder. Jag själv försöker investera brett men jag fokuserar på svenska börsen även om jag har några utländska bolag. Jag har några större, stabilare bolag som utgör en sorts botten. Till exempel investmentbolaget Investor eller den stora bamsen ICA. Detta blandar jag upp med tillväxtbolag för att få chans på högre avkastning än börsen generellt. En favorit jag har just nu är Fortnox som har en spännande tillväxtresa jag gärna tar del av. Min strategi utöver det är att sprida risken över flera bolag i flera branscher. Jag sysslar inte med att försöka fånga fallande knivar, säger Anna Brännhult.

Vad finns för exempel på andra strategier?

– Utdelningsstrategi är intressant. Det är inget jag själv sysslar med. jag fokuserar på totalavkastning, inte bara avkastning i form av utdelning. Men jag tror att det kan passa många som vill ha stabilitet och lite lägre risk. Det är ofta de större, etablerade bolagen som funnits länge som delar ut mycket pengar. Det kan vara en väg att gå. Sedan finns det värdeinvestering. Då fokuserar man på att hitta undervärderade aktier, att marknaden inte insett värdet. 

Hur väljer man aktier?

– Det finns tre förslag på hur man hittar aktier. Det första är att googla på en lista, till exempel Stockholm Large Cap som är de största i Sverige. Eller så ser man sig omkring i sin vardag. Vilka produkter eller företag är jag kund hos? Vilka tycker jag är spännande? Så tar man reda på om bolaget är börsnoterat. Det tredje förslaget är att hålla sig uppdaterad och läsa nyheter och lyssna på poddar, som den här. Då nämns ofta någon aktie som man kan kolla upp. 

Hur analyserar man aktier?

– Först brukar jag läsa på om företaget. Googla företaget och hitta fram till årsredovisningen. Läs på om bolaget. Vad gör de? Vilka är deras kunder? Säljer de produkter eller tjänster? Fråga dig själv vad du tror om deras affärsmodell. Verkar den hållbar, nu och om 10 och 20 år? Därefter kan du kika på siffrorna. Hur ser utvecklingen ut över tid. Jag tittar på omsättningen. Hur har den sett ut över tid, de senaste fem åren? Och så tittar jag på vinsten. Hur har den utvecklats över tid? Om det håller sig stabilt eller successivt rör sig uppåt så väcks mitt intresse. Om den rör sig neråt är det en negativ trend och då drar jag åt mig öronen. Det är det övergripande. Hur ser trenden ut gällande försäljning och vinst. 

Kan du förklara vad P/E-tal innebär? 

– Då får man reda på hur högt ett bolag är värderat. För att få en så bra analys som möjligt behöver man få in flera värderingsnyckeltal. P/E står för Price/Earning. Hur många gånger företagets vinst betalar vi? Snittet brukar ligga kring 15 på Stockholmsbörsen. Men många företag avviker jättelångt från det idag, Min personliga åsikt är att inte stirra sig för blind på det. Jag själv betalar gärna för att betala mycket för ett bolag som utvecklas och ger mig avkastning, hellre än att betala lite för ett som inte ger mig någonting. 

Vill du fördjupa dina kunskaper och veta varför det är viktigt att känna till räntabilitet, marginalmått och soliditet? Lyssna på Smarta cash #10 Aktiestrategier och bolagsanalys med Anna Brännhult.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fondtyp, avgift, stjärnbetyg och historisk avkastning. Välkommen in i fondernas värld. Hur väljer man egentligen fonder att spara i? Johanna Englund, sparekonom på Fondbolagens förening, ger grundlig fondkoll. I dagens avsnitt förklaras fondlingot och hur denna fantastiska sparform fungerar. Dessutom bygger vi upp en imaginär fondportfölj – för både den ointresserade spararen och den mer engagerade.

Hur väljer man fonder?

– Det första steget är att sätta sig ner och tänka vad det är du sparar till. 

När behöver du pengarna och vad är ditt mål? Därifrån kan du ta ställning till vilken risknivå du kan ta. Vill du ha hög eller låg risk, vilken fondtyp passar dig? Ju längre spartid du har desto högre risk kan du ta. Kom ihåg att det kan svänga mycket. När du valt fondtyp kan du gå in och jämföra fonder. Då kan du titta på historisk avkastning, avgift, hållbarhet och ta ett beslut, säger Johanna Englundh.

Vad är en låg och en hög fondavgift?

– Det är många som vill ha konkreta siffror på vad som är dyrt och billigt. Men jag tror det kan bli missvisande med hårdragna linjer. Det jag kan säga är de genomsnittliga avgifterna. Genomsnittliga fondavgiften för en aktiefond är 0,94%. För blandfonder är det 0,98%. Långa räntefonder 0,41% och korta räntefonder 0,14%. 

– Jag tycker absolut att man ska fokusera på avkastningen. Är allt annat lika så är en låg avgift bättre. Du ska vara prismedveten och ha koll på att du inte betalar för mycket för någonting. 

Hur bygger man upp en bra fondportfölj med en sparhorisont på säg 7 år? 

– Är man ointresserad så ska man börja med en bred globalfond. Då får man en bra spridning och man tar del av den globala aktiemarknaden. Det är den vanligaste aktiefonden som svenskar sparar i. Det kan vara kul att komplettera med en Sverigefond eftersom vi bor här. Vi har en bra aktiemarknad i Sverige. 

– För den som är mer intresserad kan man ha samma grundportfölj. Men man kan komplettera med mer nischade fonder, som är inriktat på något man själv tycker är kul. Det kan vara bioteknik, hälsovård, hållbarhet, energi eller hundar. Det är det som är så kul. Men också svårt. Det finns över 3 000 fonder att välja på. 

Hur riskfyllt är det att spara i fonder?

– Det finns alltid en risk med fondsparande. Det här med risk är ett roligt begrepp. Det kan kännas läskigt. Men risk hör ihop med möjlighet. Utan risken har man inte chans till en bättre avkastning. Man ska inte se risken som något för negativt, men man ska vara medveten om att den finns. Det finns en sjugradig riskskala där ett är lägst och sju är högst. Risken hör ihop med din tidshorisont. Så om man är ung när man börjar pensionsspara har du en stor möjlighet att ta en hög risk för då har du chans till en högre avkastning. Hög risk inom fondsparandet indikerar att avkastningen kan svänga över tid. Det finns inga garantier, säger Johanna Englundh.

Gotta ner dig ordentligt i fondernas värld i avsnitt #9 Så funkar fonder med Johanna Englundh.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyårslöfte 2021: Fixa ekonomin. Men var börjar man? Det vet dagens gäster ekonomi-PT:n Mia Ingelström och beteendevetaren och journalisten Veronica Linarfve, som även kan titulera sig författare då de skrivit den nysläppta boken Ekonomi-PT:ns handbok för kvinnor: Så blir du ekonomiskt starkare, tryggare och friare. 

Boken – som är upplagd som ett antal träningspass att svetta sig igenom – handlar om hur man ordnar upp sin privatekonomi och sedan optimerar den. I dagens poddavsnitt coachar gästerna oss genom tre pass för att komma igång med privatekonomin.

Hur mycket kan man tjäna på att styra upp sin ekonomi?

– Det handlar om att hitta pengarna. Då listar man alla sina avtal och går igenom. Vad betalar jag för försäkringen, elavtalet, och så vidare. För mig tog det en förmiddag att gå igenom detta. I mitt fall, håll i dig nu, sparade jag 30 000 kronor på ett år. Jag hade betalat för mycket i onödan. Jag hade varit trogen vårt försäkringsbolag och haft samma i 20 år. Kostnaderna hade ökat lite för varje år. Men jag bytte och sparade 10 000 kr per år, säger Veronica Linarfve. 

Vad ser ni för ekonomiska skillnader mellan män och kvinnor?

– Män vågar ta risk på ett annat sätt än kvinnor. Män har ett större kapital att röra sig med och har högre inkomster. Det vet vi och det får konsekvenser. Även om kvinnor är jätteduktiga på att spara så har vi mindre pengar att spara och vi sätter inte in dem i rätt arbete. Då kommer vi efter. Kvinnor har t ex 68-69 procent av männens pension. Det är en följd. Vi måste börja steg för steg, få upp inkomsterna och spara i rätt sparform så vi kommer i kapp.  Vi måste göra det själva, vi ska inte ta på oss någon offerkofta, det är inte någon annans fel. Det är som det är och det behöver vi ta ordning på, säger Mia Ingelström.

När man vill ta tag i sin ekonomi, var börjar man?

– Man börjar i nuet. Det är väldigt svårt att veta vart man ska om man inte vet var man är. Hur ser det ut för dig idag. Man börjar med, lite tråkigt kanske, men balans- och resultaträkning, säger MIa Ingelström.

– Använd inte såna ord! inflikar Veronica Linarfve och tipsar om att ladda ner en app som räknar ihop inkomster och utgifter. 

– Det handlar om att ta reda på: Vad kostar ditt liv? Vad kostar din livsstil? Vad får du in, och täcker det kostnaderna? Ta tolv månader tillbaka i tiden. Ta ett snitt och dela summan på tolv. Då får du fram snittkostnaden på vad ditt liv kostar. Där ligger nyckeln,  säger Mia Ingelström. 

Kan ni ge något exempel på hur man optimerar sin ekonomi? 

– Mat är en sån sak som många pratar om. Inte mat ute utan hur handlar man livsmedel. Vilka affärer handla man i och hur planerar man sitt matupplägg. Många säger att de sänkt sig flera tusen och upplever inte att något blivit sämre. Skillnaden är till det bättre. De planerar, gör listor och handlar smartare, säger Mia Ingelström. 

Vad är nyckeln för att lyckas?

– Nyckeln är att komma igång. Var schysst mot dig själv. Döm inte dig själv – bort med skuld och skam och ge dig istället en klapp på axeln för att du tar tag i det nu, säger Veronica Linarfve. 

– Gå inte ut för hårt, ta ett steg i taget. ta det lugnt men håll, det här blir en livsstil, säger Mia Ingelström. 

Pepp på att komma igång? Få exklusiv PT-träning i ekonomi i avsnitt #8 Styr upp din ekonomi med Mia Ingelström och Veronica Linarfve.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En klassisk nyårskrönika med ekonomitwist. Så gick det för bolagen och våra pengar när corona tog över världen 2020. Hur blir det nästa år? Nyhetsredaktören Sandra Johansson, som jobbar på nyhetstjänsten Omni Ekonomi, förklarar vad som skedde och siar om vad som komma skall. Vi pratar corona, börsras, amerikanska valet, globalfonder, svensk politik – allt med ekonomiglasögonen på. Sandra bjussar dessutom på sina bästa läs-lyssna-tips. Ett bokslut de luxe.

Coronaåret 2020, hur påverkade smittan ekonomin? 

– Smittan har påverkat ekonomin jättemycket. Dels har man varit tvungen att stänga. Tittar man runt om i världen har det skett i lite olika omgångar och i olika regioner. Det har varit en väldigt bred påverkan både på industrisektorn och tjänstesektorn. Sen har det påverkat människor som i kölvattnet av detta förlorat sina jobb och sin inkomstkälla. Det har varit lika mycket en hälsokris som en ekonomisk kris, säger Sandra Johansson. 

Hur har människor påverkats ur en ekonomisk synvinkel?

– Vi ser att det slår väldigt ojämnt, både i USA och andra länder. Det är en ekonomisk kris som riskerar att bidra till ojämlikheten. Speciellt för de människor som jobbar i yrken som är väldigt exponerade för smitta. Och de människor som har kortare kontrakt eller otrygga anställningar, de som redan hade en jobbigare ekonomisk situation från början har fått det värre. En del människor har samtidigt kunnat jobba hemifrån och ha sin lön som vanligt. Det ser man väldigt tydligt i USA men också i Sverige. 

Hur agerade småsparare när börsen rasade i mars?

– Det var ganska många småsparare köpte upp sig i samband med fallet på börsen och månaderna efter. Till exempel i techsektorn men också i flyg- och resebolag. Många såg det nog som en chans att köpa in sig i aktier, som blev lite billiga efter att ha varit dyra. Man försökte nog rida på trenden kring techsektorn i och med att flera jobbade hemma. Investeringarna i resesektorn tror jag var ett tecken på att man inte trodde att situationen skulle hålla i sig så länge. 

Hur kommer coronaspridningen påverka oss och våra pengar nästa år?

– Det kommer fortsätta dominera hela året. Nu vet vi inte om det sker nästa år eller 2022, men någon gång kommer vi nå en punkt där vi får reda på vilka bolag som har en egen livskraft fortfarande, och vilka som överlever på grund av stödåtgärderna och bärs av det. Jag hoppas att vaccinet kommer och att fler kan vaccineras. Frågan om corona kommer fortsätta dominera. Skiftet när vi övergår från den akuta fasen är väldigt intressant. Det kan påverka stödbenägenheten och de politiska åtgärder vi får se. Någon gång kommer de dras in och då behöver företag stå på egna ben. Det ska man ha ögonen på. 

Vilka blir vinnarna nästa år?

– Det är nog framförallt techsektorn och de som gynnas av att vi jobbar hemma. De är vinnarna.

Om man sparar i en globalfond som är rätt mycket viktad mot USA, hur påverkas det av utgången av det amerikanska valet? 

– Det kommer framförallt gynna bolag inom förnyelsebar energi och hållbarhet. Det är den tydligaste skillnaden mellan Biden och Trump. Trump har i princip lagt ner USA:s klimatpolitik och nu ska Biden återuppliva den. Med Biden vid makten så ökar risken för dem som har mycket investeringar i fossila bränslen eller en globalfond som investerar tungt i oljebolag, säger Sandra Johansson.

Vilka branscher var vinnarna vs förlorarna 2020 och vilka spås dominera nästa år? Det och mycket mer diskuteras i avsnitt #7 Recap 2020 och framtidsspaning med Sandra Johansson. Lyssna, subscribe, rate &review.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barn och pengar är veckans tema. Hur mår barnen egentligen av pengar och hur lär vi ut ett sunt förhållningssätt till dem? Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran förklarar hur barn reagerar på hushållsekonomin och ger råd om hur man lägger upp vecko- och månadspeng på bästa sätt.

Reyhaneh Ahangaran har mångårig erfarenhet från barn- och ungdomspsykologin i Stockholm och jobbar numer som skolpsykolog. Hon har skrivit två böcker om och för barn och har en tredje på gång.

Hur kan barn reagera på att man säger att man inte har råd?

– Det är mycket man som förälder måste gå en balansgång med. Vi ska både lära barnen pengars värde samtidigt som det är superviktigt att aldrig oroa barnet kring ekonomin. Det är möjligt att man har det kämpigt och lever på existensminimum, men där måste man hitta ett sätt att förklara sig på utan att barnet känner ett ansvar för ekonomin eller att barnet går och oroar sig för att familjen ska bli hemlös. Det är väldigt lätt för barn som inte förstår allt eller inte har all information. Det är lätt att de skapar fantasier, säger Reyhaneh Ahangaran.

Vid vilken ålder börjar barnen mogna så att de kan ta ett större ekonomiskt ansvar?

– Det är väldigt olika från barn till barn. Visa barn har ett väldigt stort intresse och gör en budget och sparar. De tycker om att planera och skriva upp på listor hur mycket de har sparat. Men barn har inte särskilt bra långsiktigt tänkande. Det är mycket på kort sikt. Mer mot mellanstadiet kan man tänka mer mot ekonomiskt ansvar. Då kan man sätta sig ner och förklara, konkret med papper och penna: Om du får det här i månadspeng och du vill ha den här saken. Hur mycket måste du spara varje månad då? 

Hur ska man tänka med veckopeng? 

– Veckopeng är bra för yngre barn som tänker kortsiktigt och där månadspeng är väldigt abstrakt. Men det kan vara bra även för lite äldre barn som inte riktigt har utvecklat tankesättet kring pengar och pengars värde. Det är konkret och snabbt inpå. Det finns en poäng i att lära sig förstå pengars värde från att man är liten. Att man hjälper till med något litet hemma som en förutsättning. Det förklarar det här med jobb och lön. 

– Man kan koppla ihop vissa av vardagssysslorna med veckopengen. Och man kan kunna tjäna in lite extra om man hjälper till med ytterligare grejer. Det är bra med en grund i veckopengen och sen kan man tjäna lite extra. Man ska aldrig bestraffa barn genom att ta bort veckopengen. Det är klassisk inlärningspsykologi. Barn svarar ganska dåligt på bestraffning, men mycket bättre på belöning, säger Reyhaneh Ahangaran. 

Hör mer om hur du bygger upp en bra hemmakultur kring pengar i avsnittet Veckopeng och vill ha-tjat med Reyhaneh Ahangaran. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.