SNS Kunskap

Företagsekonomen Anna Essén presenterar en ny SNS-rapport om framgångsfaktorerna bakom lyckad digital innovation i vården. Studien beskriver hur Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) utvecklades till en av landets mest framgångsrika digitala innovationsplattformar. I rapporten presenteras även ett antal rekommendationer för hur beslutsfattare kan skapa förutsättningar för innovation och ta tillvara på den kompetens som finns hos patienter, vårdprofessionen och industrin.

Konjunkturinstitutet har för SNS räkning skrivit en rapport om svenska skatter i en internationell jämförelse. Rapporten ger en övergripande bild av hur skattebaserna och skatteuttagets sammansättning har förändrats över tid i Sverige. Den belyser också internationella trender under 2000-talet.

Rapporten presenteras av Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz och kommenteras av nationalekonomen Åsa Hansson och tidigare finansminister Erik Åsbrink.

Last year, the high-level group presented proposals for measures to promote the allocation of capital to sustainable assets. On the basis of the group's proposal, the European Commission has recently adopted an action plan for sustainable financing. Christian Thimann, special adviser to the European Commission and former chairman of the commission's high-level group, tells how far the work has come and what remains.

Vården ska komma närmare medborgarna och bli anpassad till samhällets demografiska utmaningar, men hur ska vårdens aktörer samarbeta för att nå dit? Och vad behöver vi prioritera i arbetet framöver? Det är en av frågeställningarna i Anna Nergårdhs utredning ”Samordnad utveckling för god och nära vård”.

Beskrivning: När rutavdraget infördes 2007 sades syftet vara att skapa fler jobb och att minska svartarbete i hemmet, men på senare år har rutavdraget också framhållits som ett integrationsverktyg. Frågan är om det har fungerat? I en ny SNS-rapport har nationalekonomen Johanna Rickne undersökt om rutavdraget är ett effektivt sätt att få folk i ekonomiskt utanförskap att komma i arbete.

Rika människor lever längre och har bättre hälsa, men enligt en ny studie påverkas människors hälsa och livslängd även av att ha läkare och sjuksköterskor i släkten. Hur kan vi använda den kunskapen för att göra vården mer jämlik? Petra Persson, assistant professor i nationalekonomi vid Stanford University och studiens författare, presenterar ett antal rekommendationer.

Den populära tv-serien Chernobyl har fått många att dra öronen åt sig av tanken på kärnkraft. Men om målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader ska nås måste alla stenar vändas på. Behöver Sverige i själva verket satsa på kärnkraften för klimatets skull och vad säger i så fall forskningen om framtidens reaktorer?

Frågan om höghastighetståg har lyfts fram som ett sätt att skapa ekonomisk tillväxt, men skulle det verkligen fungera? Maria Börjesson, professor i nationalekonomi, har undersökt frågan, och presenterar här effekterna på sysselsättning, bostadsbyggande och tillväxt, samt lyfter fram eventuella vinnare och förlorare på ett storskaligt infrastrukturprojekt.

Varför vet inte var fjärde person om de omfattas av tjänstepensionen, hur ser framtidens vårdutbildningar ut, och bidrar etnisk segregation till mer egenföretagande? De är några av de frågor som ställs på det här seminariet, som presenterar ett urval av SNS aktuella forskning.

Sedan den så kallade flyktingvågen 2015 har migration varit ett särskilt hett debattämne. Men för att kunna se hur ett land påverkas av invandringen räcker det inte att titta på antalet människor som invandrar, minst lika viktigt är det att titta på varför någon kommer. Det är en av slutsatserna som Nationalekonomen Joakim Ruist har i sin nya bok Global migration - orsaker och konsekvenser, som presenteras i det här seminariet.