SNS Kunskap

Varje år upphandlas varor och tjänster för över 600 miljarder kronor. Som beställare kan man ställa krav på att leverantörer erbjuder jobb eller utbildning till personer långt från arbetsmarknaden. Men bidrar kraven till att öka sysselsättningen för de som står längst från arbetsmarknaden, eller är det bara ett krångligt krav som gör att färre företag lämnar anbud?

Den sittande regeringen fick inleda sin mandatperiod med att regera på Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Den 10 april lämnade regeringen över sin vårproposition till riksdagen, den första budgetpropositionen efter den sakpolitiska uppgörelsen mellan regering, Centerpartiet och Liberalerna. Hur ser den finanspolitiska inriktningen ut? Hör finansministerns statssekreterare Max Eller, John Hassler, professor i nationalekonomi, och Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesper

Regeringen genomförde under förra mandatperioden Klimatklivet – ett stöd till lokala klimatinvesteringar. Men har satsningen fungerat? Riksrevisionens Cecilia Kellberg presenterar granskningens huvuddrag, och personer från politiken, myndigheter och näringsliv pratar om Klimatklivets genomförande, och framtida alternativ och lösningar.

Bara 21% av svenskarna kan nämna alla partier som styr i deras hemkommun. Situationen gör ansvarsutkrävande nära nog omöjligt, men är det verkligen den enskilda medborgarens fel? Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet har studerat förutsättningar för ansvarsutkrävande i kommuner och pratar i det här reportaget om de många saker som grumlar vattnen, och vad man kan göra för att förbättra situationen.

Patienter som har mycket kontakt med vården sitter på en bank av kunskap och erfarenheter. Hur kan vården bäst tillvarata den kompetensen, för att göra vården bättre? Och hur kan standarder skapa förutsättningar för att mäta och jämföra patientdelaktighet?

Kommunikatörerna blir fler, journalisterna blir färre, samtidigt som de förväntas publicera sig i fler kanaler. Vad gör det med den politiska journalistiken och hur påverkar det den mediala dagordningen? Medieforskaren Gunnar Nygren har tillsammans med kollegor analyserat maktbalansen mellan politiker och journalister och de förändringar som skett under senare år.

Intervju med Martin Berlin, fil.dr i nationalekonomi.

I decennier har vi kunnat mäta hur lyckliga vi är. I nuet, men också mer övergripande. Men att mäta hur lyckliga människor är kan också säga något om hur framgångsrikt ett land är. Kanske är graden av lycka till och med ett bättre mått på välfärd och framgång än BNP per capita, som annars används? Nästa steg skulle i så fall bli att använda lyckomätningar när man fattar politiska beslut - men går det?

Går det att ställa någon till svars i ett kommunpolitiskt landskap som blir allt mer svårbegripligt för medborgarna? Allt fler kommuner har minoritetsstyre, blocköverskridande samarbeten eller skiftar styre under mandatperiodens gång. Gissur Ó Erlingsson presenterar sin analys av förutsättningarna för ansvarsutkrävande i kommunerna, och vad som kan göras för att situationen ska förbättras. Dessutom diskuterar politiker om journalister sina erfarenheter av ansvarsutkrävande.

För tio år sedan pumpade Europas centralbanker och regeringar in tusentals miljarder i det ekonomiska systemet för att rädda bankerna. Så ska det inte gå till nästa gång krisen slår till. Det är i alla fall tanken med det nya ramverket som infördes i EU för tre år sedan. Men hur kommer ramverket att fungera i praktiken? Det diskuterar Bo Becker från Handelshögskolan, Hans Lindblad från Riksgälden och Louise Lundberg från kreditvärderingsinstitutet Moody’s.

I dag står flyget står för fyra procent av de globala utsläppen, och för att 1,5-gradersmålet ska vara möjligt, måste utsläppen minska. Men hur ser vägen dit ut? Maria Wetterstrand, regeringens särskilde utredare i Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget presenterar utredningens slutsatser om biobränsle kan vara en väg framåt.