En pandemi som lamslår land efter land. Rysslands invasion av Ukraina. Kriget mellan Israel och Hamas. Donald Trump som tar makten på nytt och Irankriget som blossar upp. Kan vi minnas en mer turbulent tid än den vi lever i just nu? Hur skapar vi framtidshopp i en omvälvande tid och vad innebär det för våra barn och unga att växa upp i en tid präglad av sociala medier, AI och fake news? Det pratar talmannen Andreas Norlén, barnboksförfattaren och programledaren Ylva Hällen och TCO:s ordförande Therese Svanström om i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister.

Hur skapar vi framtidstro och trygghet i en tid då starka krafter gärna vill få oss att tro att det var bättre förr? Är det åldern eller tidsandan som gör att allt upplevs svårare i dag? Och är den ökade tillgängligheten till information en tillgång för framtidstron – eller riskerar den att skapa stress? Det är några av frågorna som lyfts i Sveriges viktigaste optimister, med psykologen Per Naroskin, artisten och låtskrivaren Niklas Strömstedt och TCO:s ordförande Therese Svanström.

– Det fanns inga problem i världen alls då. Det var en annan tid. Vi hade inte det långa perspektivet, säger Niklas. 

Men var det verkligen bättre förr? Och vad händer med framtidstron om vi ständigt blickar bakåt? Det är frågor som Therese Svanström tar upp. Hon betonar samtidigt att dagens unga lever i ett helt annat informationsflöde, där kunskap alltid finns bara ett klick bort.

– Dagens generation kan googla och söka kunskap – men också bli mer stressade, pressade och nervösa och jämföra sig med andra på ett helt annat sätt, säger Therese.

Per Naroskin lyfter fram hoppet som en central del i att känna framtidstro. Hopp är inget vi automatiskt har menar han, utan något som måste odlas och underhållas, det kräver arbete.

– Man har inte hopp. Man känner inte hopp. Man får jobba för att skapa det, säger Per.

Löjligt förälskad, skilsmässa, politiker som underskattar väljarna och en nedmonterad demokrati – det är några av ämnena som berörs i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister. Podden gästas av TCO:s ordförande Therese Svanström, psykologen Per Naroskin samt artisten och låtskrivaren Niklas Strömstedt. Det är ett avsnitt om att vara optimist både privat och professionellt. Per Naroskin sammanfattar det med orden att hitta styrfart i tillvaron – en lagom hastighet utan att bränna ut sig.

Psykologen Per Naroskin lyfter begreppet styrfart i tillvaron som en strategi. Han förklarar att styrfart är den lägsta nödvändiga hastigheten i förhållande till omgivningen – att hålla en lagom hastighet i takt med den. "Inte maxfart, inte bränna ut sig, inte gå in i väggen, inte ta slut på resurserna, men inte heller falla efter", säger han.

Therese:

Niklas:

Per:

Hur kan vi känna optimism i utmanande tider? Genom att kunna skratta åt eländet tillsammans. Eller helt enkelt skratta för att man behöver liva upp vardagen, menar komikern och skådespelaren Hanna Dorsin. Samtidigt lyfter Handelshögskolans rektor Lars Strannegård fram begreppet samvetsgrannhet – att vara en person som går att lita på. Att vara ärlig, pålitlig och komma i tid är egenskaper som skapar positiva följdeffekter, både för individen och samhället.

Men Lars ser också en tendens till att samvetsgrannheten minskar. Det är inte längre lika självklart att hålla det man lovar, och teknikutvecklingen kan vara en bidragande orsak.

”Jag tror faktiskt att det är tekniken i stor utsträckning. Man behöver ju inte bestämma att vi ska ses på torsdag klockan tre, utan man säger bara ’vi hörs’. Det är möjligheterna i det – och möjligheterna att inte svara. Som folk på Blocket som inte svarar. Man ghostar. Man bara försvinner plötsligt.”

I en tid där dystra nyheter dominerar mediabruset kan humorn vara ett sätt att lätta på trycket. Therese Svanström ställer frågan om behovet av humor är ännu större i dag, och Hanna Dorsin nickar instämmande.

”Ja, verkligen! Att kunna skratta åt eländet tillsammans. Eller bara kunna skratta för att man behöver liva upp vardagen. Det behövs!”

Men går det att skämta om allt?

Är glaset halvtomt eller halvfullt? Hur vi väljer att se på vår vardag spelar roll. I en tid präglad av krig, kriser och snabb teknikutveckling sätts vår optimism på prov. För att bryta mönstret lyfter Handelshögskolans rektor, Lars Strannegård, kulturens kraft. Den kan hjälpa oss att se världen på nya sätt – och att bättre förstå både oss själva och andra.

Vi lever i en utmanande tid. Krig och katastrofer avlöser varandra, maktlystna ledare skapar oro och ny teknik som AI förändrar våra liv i snabb takt. Samtidigt drivs medielogiken av pessimism – det mörka och dramatiska tränger lättast igenom bruset. Men att fastna i det negativa har ett pris. Den som går runt som en dysterkvist riskerar också att tappa både hopp och handlingsförmåga. För att bryta mönstret pekar Handelshögskolans rektor Lars Strannegård på kulturens betydelse.

"Att man kan förflytta sig till andra tider, andra platser och andra sinnesstämningar. Man kan få aha-upplevelser, möta absurditet och nya perspektiv. Då lär man sig att förstå sig själv och andra på ett bättre sätt", säger han.

I ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister möts Lars Strannegård, komikern och skådespelaren Hanna Dorsin samt TCO:s ordförande Therese Svanström i ett samtal om framtidstro, humor och kulturens roll när världen känns som mest osäker.

Hur förblir vi optimistiska och värnar om varandra i ett samhälle där självupptagenheten växer och konflikterna blir fler? ”När vi tar något personligt blir det personligt – och då agerar vi därefter”, säger forskaren Dan Hasson. Samtidigt syns en tydlig trend av lättkränkthet, där det blivit social valuta att utmåla sig som kränkt.

Trots att vi lever i en tid där information är mer lättillgänglig än någonsin tidigare i människans historia, har det samtidigt aldrig varit så lätt att hamna fel. Kunskapen är hotad på många sätt. Att navigera i dagens informationsflöde är allt annat än enkelt. Vilka sanningar är egentligen sanna? Och vilken verklighet är verklig?

I ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister möts författaren och professorn i filosofi Åsa Wikforss, programledaren och komikern Kaeli Abdi och TCO:s ordförande Therese Svanström för ett samtal om kunskapens roll i en tid av ökat informationsutbud och falska sanningar – och vilken betydelse det har för vår optimism.

Therese: “Kunskap, hur viktigt är det för optimism och framtidstro. Jag tänker att det kan vara både och?”

Åsa: “Mycket av den kunskap man kan få om världens tillstånd nu kan ju göra en deprimerad. Men man kan samtidigt inte förändra eller förbättra världen utan någon som helst kunskap. Du behöver kunskap om hur det ser ut och kunskap om hur du ska göra. Kunskap är ett avgörande redskap om man ska kunna vara optimist.”

Kaeli: “Vårt flöde i sociala medier anpassas också efter vad vi tycker och tänker. Min verklighet i mobilen stämmer inte överens med verkligheten på riktigt. Det är farligt.”

Politiken handlar idag allt mer om att väcka rädsla, vilket riskerar att försvaga demokratin. Men kan nyfikenhet och optimism vara kraften som bryter utvecklingen? I Sveriges viktigaste optimister samtalar professorn i filosofi och författaren Åsa Wikforss, programledaren och komikern Kaeli Abdi och TCO:s ordförande Therese Svanström om hur vi kan möta polariseringen – och återvinna tron på framtiden.

Therese: ”Det är ju en fara i sig för demokratin att inte känna: vad betyder den här politiken för mig? Vad finns det för framtidsvision, vad finns det för hopp?”

Hur skapas ett hövligt arbetsklimat?

Hur bygger man egentligen en god ton på jobbet? Vilka spelregler behövs för att skapa ett klimat där vi trivs, samarbetar och respekterar varandra? Kanske är svaret enklare än vi tror – men svårare att leva upp till i vardagen. En bra början kan vara så enkelt som att mötas med blicken och säga hej.

– Till skillnad från mycket annat i livet kan vi faktiskt ändra vårt beteende, säger kulturarbetaren Lina Thomsgård i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister.

Tillsammans med forskaren Dan Hasson och TCO:s ordförande Therese Svanström pratar hon om hur vi beter oss på jobbet, hur vi kan fintolka istället för att fultolka, och om samtalstonen, både på arbetsplatser och i politiken.

När samtalsklimatet hårdnar försvinner ofta artighet, nyfikenhet och snällhet. Men i en tid där tonen skruvas upp kan det ädlaste vara att lämna ett samtal där båda parter verkligen lyssnat på varandra. Det pratar forskaren Dan Hasson, kulturarbetaren Lina Thomsgård och TCO:s ordförande Therese Svanström om i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister – ett samtal om hur vi kan skapa mer hövlighet i det offentliga samtalet och om vikten av att förstå sårbarhetsnarcissism.