Sveriges viktigaste optimister

Vad är det som får människor att engagera sig och orka driva förändring, även när det tar emot? Det är temat när TCO:s ordförande Therese Svanström möter gästerna i höstterminens första avsnitt av Sveriges viktigaste optimister. Gästerna är inga mindre än programledaren Carina Berg, som under många år har engagerat sig för Barncancerfonden och som för elfte året i rad leder Barncancergalan, samt juristen och författaren Evin Cetin, som engagerat sig i frågor om gängkriminalitet, ungas utsatthet och hur samhället kan förebygga nyrekrytering till kriminella nätverk. Båda är överens om en sak: verklig förändring börjar med ett genuint engagemang. Utan passion och glöd är det svårt att få andra med sig och skapa förändring.

Säsongens första poddavsnitt bjuder på både skratt och allvar. Det hinner avhandlas frågor om hur man upprätthåller sitt engagemang och sin drivkraft, om engagemang alltid måste komma från den politiska arenan och om poddtrion borde starta ett parti där det fikas och kramas.

"Ja, kanske Snällpartiet eller Optimistpartiet", utbrister Carina Berg. Ett parti som skulle vara en motreaktion mot det allt hårdare samtalsklimatet och de allt tuffare politiska debatterna.

Evin Cetin berättar också om SAO-jobb – en ny modell för studiemotiverande arbetslivsorientering som ger högstadieelever möjlighet att kombinera skola med arbete.

"SAO-jobb innebär att du, inom ramen för skolundervisningen i årskurs åtta, får en ettårig anställning. Du jobbar två timmar i veckan under ett helt år. Målet är att skapa inkludering, få ungdomar från förorten att känna sig som en del av samhället och samtidigt bidra till att möta kompetensbristen."

Säsongens sista Sveriges viktigaste optimister uppehåller sig kring samtalet. Vad är det goda samtalet och finns det?

Humor varvas med seriösa, djupa resonemang, precis som livet självt är. I de svåraste stunder behövs skrattet allra mest. Gäster är Carina Berg, komiker och programledare och Evin Cetin, jurist, författare och samhällsdebattör. Samtalet leds som alltid av TCO:s ordförande Therese Svanström.

Vi har stora behov av arbetskraft för att klara de utmaningar som vi just nu står inför, samtidigt som vi har stora grupper människor som står utanför arbetsmarknaden. Hur ska den ekvationen lösas? Det pratar Therese Svanström, ordförande för TCO, om med Doreen Månsson, programledare i tv, och Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Järvaveckan, i det här avsnittet av Sveriges viktigaste optimister. De är också väldigt ense om att det nu måste vara slut på mångfaldsprojekt. "Det är många som inte förstår att man inte behöver kompromissa. Människor med mångfald har kompetens – det är ingen skillnad på det", säger Ahmed Abdirahman.

Ahmed Abdirahman grundar sina erfarenheter både på egna upplevelser från den svenska arbetsmarknaden och på de undersökningar som tas fram inom stiftelsen Järvaveckan. En fråga som han driver just nu är frågan om innanförskap. Hur ska den svenska arbetsmarknaden hantera att personer med utländsk bakgrund under de kommande 10–20 åren kommer att bli chefer, ledare och politiker? Är Sverige redo för det?

Samtalet handlar om att vi inte har råd med ett samhälle och en arbetsmarknad som klumpar ihop grupper och försöker skapa ett vi och dom. Det handlar också om att arbetsgivarna till stor del förlorar på det utanförskap som fortfarande finns i dag och om att det är bra att tvingas umgås med människor på jobbet som man annars kanske aldrig skulle ha träffat – till exempel Sten-Åke i charken.

Vad har hänt med samtalsklimatet? Det diskuterar Therese Svanström tillsammans med Niklas Källner, journalist och programledare och Ahmed Abdirahman, vd och grundare för Järvaveckan i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister.

Alla tre är överens om att det kan vara sociala medier som gjort att vi blivit hårdare mot varandra, dels för att algoritmerna lever på och premierar den hårda tonen - att vi tycker olika - men också för att det är lättare att gömma sig bakom en skärm.

Det blir ett samtal om möten, folkvett, om att våga ställa frågor och se andra och vikten av att ändra sig - att det är okej att byta åsikt.

Niklas: ”Mycket har ju handlat om sociala medier. Där har tonen varit väldigt hög. När man sätter sig i bilen så händer ju något efter ett tag.”

"Min frihet är också beroende av att andra har frihet." I ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister står frihet i fokus. Var är frihet i vår tid? Är det att ha ett jobb, att ha hälsa, eller att kunna uttrycka sig fritt och bli lyssnad på? Lyssna på ett nytt avsnitt med journalisten och debattören Jan Scherman och verksamhetschefen för Generation Pep och tidigare friidrottaren Carolina Klüft och TCO:s ordförande Therese Svanström.

Samtalet tar avstamp i den personliga upplevelsen av frihet, men rör sig snabbt mot större frågor om ansvar och förutsättningar. Hur mycket ligger på individen – och hur mycket är samhällets ansvar? Och vad händer när frihet blir något som främst tillhör den som redan har mest?

"Jag njuter av att kunna säga det jag vill och tänker. Jag njuter av den kamp för frihet som bedrivits under ett sekel – som frigjort människor från tvånget att jobba dygnet runt, aldrig få semester och få för dåligt betalt."

"Att kunna känna frihet beror helt på vilka möjligheter samhället har skapat för att du ska kunna känna så och välja."

"Arbete är en viktig faktor för frihet – att kunna försörja sig, ha tak över huvudet och mat på bordet. Samtidigt har debatten blivit mer präglad av att arbete ses som ett nödvändigt ont."

”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.” Det berömda citatet från Bröderna Lejonhjärta ramar in det här avsnittet av Sveriges viktigaste optimister med journalisten och debattören Jan Scherman, verksamhetschefen för Generation Pep och tidigare friidrottaren Carolina Klüft samt TCO:s ordförande Therese Svanström. Ett avsnitt om mod – att våga höja sin röst, trotsa sin rädsla och göra skillnad, i det stora och i det lilla.

Hur föds modet att göra skillnad, hur går vi från prat till handling och hur väcker man engagemang hos andra? Det är frågorna som står i fokus i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister. Att göra skillnad kräver mod, men också att någon tar steget – säger ifrån, agerar eller driver på för att skapa förändring. Annars händer ingenting.

”Rädsla behöver inte vara förlamande – den kan bli ett första steg. Om oron och rädslan blir till ilska över det som är orättvist och sedan vänds till hopp, finns ett frö till engagemang. Använd känslan och gör något av den”, säger Carolina.

”Jag vägrar att låta andra styra min dagordning. Jag vägrar att ändra mig på grund av hotfulla påhopp. Jag vägrar att passera den gränsen – för då har det verkligen börjat gå åt fel håll”, säger Jan.

Kan fantasi hjälpa oss att hantera kriser, hitta lösningar och samtidigt ge oss en paus från verkligheten? I podden Sveriges viktigaste optimister möts barnboksförfattaren och programledaren Ylva Hällen, riksdagens talman Andreas Norlén och TCO:s ordförande Therese Svanström i ett samtal om fantasins kraft och förmågan att sätta sig i någon annans skor. Vem blir vi när vi lägger ifrån oss kavajen och intar rollen som Teskedsgumman eller Nils Karlsson Pyssling? "Fantasin är grundläggande, vi behöver få fly in i något som bara är härligt ibland", säger Ylva Hällen. Andreas Norlén håller med: "När världen är turbulent måste vi tänka utanför boxen och vara flexibla i vårt tänkande."

Att använda fantasin som ett verktyg för att möta en orolig omvärld, och att gå en mil i någon annans skor för att försöka förstå varandra, är ett viktigt ingångsvärde i ett väl fungerande samhälle. Fantasin spelar en roll både för att lösa problem i tillvaron och för att skapa förståelse mellan människor.

"Fantasin spelar all roll, skulle jag säga, för det är så grundläggande. Dels är det en flykt från saker som är jobbiga – och vi behöver den. Vi behöver få fly in i något som bara är härligt ibland", säger Ylva Hällen.

Men när vi ställs inför svåra situationer behövs nya sätt att tänka.

"När det händer något som är tufft behöver man den här flykten en stund, men också hitta sätt att ta sig an de nya utmaningar vi står inför", säger Andreas Norlén.

"När jag träffade Ukrainas talman, Ruslan Stefantjuk, berättade han hur de gjorde för att hålla parlamentet i gång även efter en fullskalig invasion. Ryska flyganfall mot Kiev, raketbeskjutning och annat. De behövde verkligen kunna tänka utanför boxen. Sen kan man ha beredskapsplaner och vara förberedd på olika sätt, och det är viktigt. Men när det väl händer någonting så händer det ofta saker på ett sätt som man inte riktigt kunde förutse. Då gäller det verkligen att vara snabbfotad. Det är som i livet – det kan handla om att lösa problem i vardagen, och då måste man vara flexibel. Men ibland kan det handla om liv och död. Att kunna förstå en situation snabbt och lösa något på ett sätt som ingen hade förutsett att man behövde göra."

En pandemi som lamslår land efter land. Rysslands invasion av Ukraina. Kriget mellan Israel och Hamas. Donald Trump som tar makten på nytt och Irankriget som blossar upp. Kan vi minnas en mer turbulent tid än den vi lever i just nu? Hur skapar vi framtidshopp i en omvälvande tid och vad innebär det för våra barn och unga att växa upp i en tid präglad av sociala medier, AI och fake news? Det pratar talmannen Andreas Norlén, barnboksförfattaren och programledaren Ylva Hällen och TCO:s ordförande Therese Svanström om i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister.

Hur skapar vi framtidstro och trygghet i en tid då starka krafter gärna vill få oss att tro att det var bättre förr? Är det åldern eller tidsandan som gör att allt upplevs svårare i dag? Och är den ökade tillgängligheten till information en tillgång för framtidstron – eller riskerar den att skapa stress? Det är några av frågorna som lyfts i Sveriges viktigaste optimister, med psykologen Per Naroskin, artisten och låtskrivaren Niklas Strömstedt och TCO:s ordförande Therese Svanström.

– Det fanns inga problem i världen alls då. Det var en annan tid. Vi hade inte det långa perspektivet, säger Niklas. 

Men var det verkligen bättre förr? Och vad händer med framtidstron om vi ständigt blickar bakåt? Det är frågor som Therese Svanström tar upp. Hon betonar samtidigt att dagens unga lever i ett helt annat informationsflöde, där kunskap alltid finns bara ett klick bort.

– Dagens generation kan googla och söka kunskap – men också bli mer stressade, pressade och nervösa och jämföra sig med andra på ett helt annat sätt, säger Therese.

Per Naroskin lyfter fram hoppet som en central del i att känna framtidstro. Hopp är inget vi automatiskt har menar han, utan något som måste odlas och underhållas, det kräver arbete.

– Man har inte hopp. Man känner inte hopp. Man får jobba för att skapa det, säger Per.

Löjligt förälskad, skilsmässa, politiker som underskattar väljarna och en nedmonterad demokrati – det är några av ämnena som berörs i ett nytt avsnitt av Sveriges viktigaste optimister. Podden gästas av TCO:s ordförande Therese Svanström, psykologen Per Naroskin samt artisten och låtskrivaren Niklas Strömstedt. Det är ett avsnitt om att vara optimist både privat och professionellt. Per Naroskin sammanfattar det med orden att hitta styrfart i tillvaron – en lagom hastighet utan att bränna ut sig.

Psykologen Per Naroskin lyfter begreppet styrfart i tillvaron som en strategi. Han förklarar att styrfart är den lägsta nödvändiga hastigheten i förhållande till omgivningen – att hålla en lagom hastighet i takt med den. "Inte maxfart, inte bränna ut sig, inte gå in i väggen, inte ta slut på resurserna, men inte heller falla efter", säger han.

Therese:

Niklas:

Per: