Den här veckan har vi fått ett läsarbrev som lyfter en fråga Tone funderat på under den senaste tiden. Går vi i för mycket terapi?! Hur kommer det sig att prata trauma har blivit så stort på sociala medier och kan vi verkligen relatera till prins Harrys ångest? Förstör terapispråk våra känsloliv? Vilka privata saker ångrar Tone att hon skrivit om och läker vi verkligen av att berätta om våra trauman i offentligheten? Minns ni Jonah Hill-gate? Och vad är en vänsterkritik av Oprah Winfreys arbete för att förbättra psykisk hälsa?