Hur kan vi möta våra barn med mer nyfikenhet, lyhördhet och tillit – och samtidigt stå kvar som trygga och tydliga vuxna? I det här samtalet med beteendevetaren och föräldrarådgivaren Petra Krantz Lindgren utforskar vi hur föräldraskapet kan bli en kraschkurs i personlig utveckling.

Petra Krantz Lindgren är författare till bästsäljaren Med känsla för barns självkänsla samt den nya boken Kramar och ramar, där hon visar hur vi kan kombinera empati med tydlighet i vardagen. Hon är en av Sveriges mest respekterade röster inom föräldraskap och relationer, och möter varje år tusentals föräldrar genom föreläsningar, kurser och artiklar.

Petra delar med sig av både forskning och egna erfarenheter från möten med föräldrar. Vi pratar om hur vi kan få barn att samarbeta utan hot, mutor eller skuldbeläggning – genom att förstå deras grundläggande psykologiska behov: att känna sig kompetenta, uppleva samhörighet och få självbestämma inom trygga ramar.

"Vi tänker ofta att vi måste lösa situationen i stunden, men egentligen behöver vi arbeta med det som ligger bakom," säger Petra.

Vi samtalar också om konflikter, relationer med tonåringar, barns skärmanvändning och vikten av att våga låta barn känna alla sina känslor – utan att skynda vidare till en lösning. Föräldraskap handlar inte om perfektion, utan om relation. Och ibland kan ett syskonbråk vara det bästa träningslägret inför livet.

Läs mer om Petra och hennes arbete på petrakrantzlindgren.se och om Self-Determination Theory på selfdeterminationtheory.org.

Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan bygga starkare relationer – och leva ditt bästa liv, tillsammans med dina barn.

Följ oss på Instagram @vara_basta_liv för mer inspiration och samtal om hur vi skapar friska, meningsfulla och hållbara liv.

Copyright/fotograf: Ylva Sundgren

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bastubad är mer än bara avkoppling – det kan vara ett kraftfullt verktyg för hälsa och livskvalitet. I det här avsnittet möter journalisten och författaren Lisa Bjerre läkaren och bastuexperten Hans Hägglund i ett samtal om hur värme, gemenskap och stillhet påverkar både kropp och själ.

Hans Hägglund är överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, adjungerad professor vid Uppsala universitet och styrelsemedlem i Svenska Bastuakademien. Han är också författare till boken Bastuboken – Heta fakta om bastu och hälsa, där han förklarar forskningen bakom bastubadets effekter på ett lättillgängligt sätt.

I vårt samtal övervinner vi myterna kring bastun och får insikt i hur bastubadet fungerar i kroppen – hur värmen vidgar blodkärlen, hur svettkörtlarna aktiveras och hur hjärnan tar kommandot över kroppens kylsystem. Det blir tydligt att bastun inte bara är avkoppling utan en form av träning för kärlen: “kärlgymnastik”, som Hans uttrycker det. Vi får också ta del av studier som visar hur regelbundet bastubad kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med upp till 50 procent.

Men hälsovinsterna stannar inte vid kroppen. Hans lyfter fram bastuns kraft att främja återhämtning, förbättrad sömn och känslan av sammanhang. En plats där vi får vara utan prestation, utan skärmar och status – där samtal uppstår och närvaro blir möjlig. “Bastubadare skattar sin fysiska och mentala hälsa högre än icke-badare”, säger Hans och pekar på aktuell forskning från norra Sverige som visar just detta.

I samtalet får vi med oss tre enkla råd för att komma igång: börja försiktigt, hitta en bastu nära dig och testa gärna kombinationen av värme och kyla i vacker natur – kanske tillsammans med en vän. Det handlar inte om prestation, utan om att bygga in små stunder av återhämtning i vardagen.

Om du söker inspiration att leva friskare, mer hållbart och med större mening, så är det här ett samtal som ger både värme och verktyg. Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan leva ditt bästa liv.

Glöm inte att följa oss på Instagram @vara_basta_liv för fler reflektioner och inspiration.

Bildtext: Bastubad i Bjurbäcken, Mangskogs socken, Värmland, 1911. En man och tre kvinnor vilar i bastun; en kvinna kammar varsamt en annan kvinnas hår. Foto: Nils Keyland. Nordiska museets arkiv. Identifikationsnummer: NMA.0051797. Licens: Public Domain Mark (PDM) / CC0 1.0.

Bastun har haft en central plats i nordisk badkultur som en plats för både renlighet och socialt umgänge. Att kamma håret i bastun var ett naturligt inslag i den kroppsliga vården.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det inte är mängden arbete som avgör vad vi åstadkommer – utan vad vi faktiskt väljer att lägga vår tid på. Det mesta i livet är brus, säger enligt historikern David Larsson Heidenblad, och verklig framgång kommer först när vi vågar välja bort.

Hur gör man för att få mer gjort – utan att jobba mer? Det är frågan som journalisten och författaren Lisa Bjerre ställer till historikern och författaren David Larsson Heidenblad i detta avsnitt av Våra bästa liv. Han ser planering om nyckeln till frihet.

Samtalet kretsar kring praktiska strategier för ökad produktivitet, men också kring de stora frågorna: Vad är egentligen viktigt? Hur skapar vi ett meningsfullt arbetsliv – utan att springa snabbare? Med utgångspunkt i sin uppmärksammade bok Ta din tid delar David konkreta tips, personliga insikter och reflekterande tankesätt som hjälper dig att hitta din rytm i livet.

David Larsson Heidenblad är docent vid Lunds universitet och en av Sveriges mest tänkande röster kring tid, arbete och mening. I podden berättar han hur reflektion och medveten prioritering blev nycklarna till ett mer hållbart arbetsliv. Han menar att det inte är mängden arbete som avgör vad vi åstadkommer – utan vad vi faktiskt väljer att lägga vår tid på. Det mesta i livet är brus, säger han, och verklig framgång kommer först när vi vågar välja bort.

Planering och struktur är inte motsatsen till frihet, utan dess förutsättning. Genom att schemalägga fokusblock och skapa luft i kalendern kan vi både prestera bättre och frigöra kreativitet. Att sätta egna, inre deadlines minskar dessutom stressen av yttre krav – och ger oss möjlighet att arbeta i vår egen takt. Samtidigt krävs mod att säga nej, skydda sin tid och våga stå kvar i det som är viktigt – även när det skaver.

Ett återkommande tema i samtalet är självsabotage – den där inre rösten som säger att vi inte räcker till eller måste göra mer. För att hantera detta, säger David, behöver vi knyta an till våra kärnvärden. När vi vet vad som verkligen betyder något för oss blir det lättare att navigera oro och osäkerhet. Relationer, meningsfullt arbete och långsiktiga mål blir då inte bara mål i sig – utan också vägvisare.

Intervjun leds av Lisa Bjerre, journalist som i samtal med framstående experter utforskar livsstil, psykologi och teknikens påverkan på våra liv.

Det här är ett avsnitt för dig som vill leva mer fokuserat, mer medvetet – och mindre utmattat. Tryck på play och ta första steget mot ett liv där du får mer gjort utan att göra våld på dig själv.

Läs mera

• Boken Ta din tid – gör mindre men bättre av David Larsson Heidenblad (Volanté)
• David Larsson Heidenblads substack

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rädsla för obehagliga känslor – som ilska, skam eller stolthet – kan få långtgående konsekvenser för vår hälsa, våra relationer och vår livskvalitet. Terapiformen KBT har dominerat psykologin i över 15 år, medan den psykiska ohälsan har ökat. I det här avsnittet av podden Våra bästa liv närmar vi oss en möjlig nyckel: våra grundkänslor. Journalisten och författaren Lisa Bjerre samtalar med Deborah Mühlrad, legitimerad psykoterapeut, beteendevetare och aktuell med boken Känslofobi.

Deborah Mühlrad liknar känslofobi vid andra fobier: vi undviker känslor för att de väcker ångest. Men till skillnad från till exempel spindelfobi är känslofobin ofta omedveten – och djupt inlärd från barndom, kultur och samhällsnormer. Genom att anpassa oss, tiga eller prestera oss bort från obehaget riskerar vi att tappa bort oss själva – eller gå in i väggen.

Samtalet berör hur känslor fungerar biologiskt som signaler om våra behov, och varför det kan kännas hotfullt att sätta gränser eller uttrycka stolthet. Vi introduceras till känslotriangeln, ett verktyg som hjälper oss att identifiera våra försvarsbeteenden och börja närma oss de känslor vi lärt oss att frukta. Och vi får höra varför stress inte går att vila bort, om vi inte också vågar känna.

"Det är inte farligt att känna – men det kan vara ovant", säger Deborah och uppmanar oss att öva, steg för steg, med värme och förståelse för vår egen historia. Först då kan vi leva mer i linje med oss själva.

Deborah Mühlrad föreläser ofta om stress, känslor och psykisk hälsa.

Läs mer om hennes bok Känslofobi här:

Ett djupt och mänskligt samtal om hur vi kan förstå våra känslor – och därigenom leva friare, helare och mer hållbara liv.

Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan leva ditt bästa liv – med dina känslor som vägvisare.

Följ oss gärna på Instagram: @vara_basta_liv

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en värld där skärmarnas lockrop aldrig tystnar – finns en väg tillbaka till fokus, närvaro och inre lugn. I det här avsnittet av Våra bästa liv samtalar journalisten och författaren Lisa Bjerre med terapeuten, coachen och författaren Patrik Wincent, aktuell med boken Dopaminfasta: Lär dig styra hjärnans belöningssystem och få bättre fokus, närvaro och tålamod (Bonnier Fakta, januari 2024).

Fokus ligger på hur vi kan ta tillbaka kontrollen över vårt belöningssystem i en tid mobilskärmens oändliga scrollande alltför ofta tar över – ibland utan att vi ens tänker på det. Patrik förklarar hur ständiga överraskningsmoment som likes i sociala media, en inbox som plingar och snabba meddelanden triggar dopamin, det belöningshormon som håller oss fast i det digitala ekorrhjulet. Samtidigt ökar adrenalin- och kortisolnivåerna, vilket gör oss hyperkänsliga och stressade. Resultatet? Koncentrationen brister, multitasking ökar och vårt mentala välbefinnande sjunker.

Men det finns hopp. Patrik beskriver dopaminfasta som ett kraftfullt verktyg: att medvetet avstå från intryck under begränsade perioder, som en ”helgfasta” eller en hel veckas stillhet. Genom att stänga av bruset tar vi chansen att känna och förstå våra obehag, utmana tomheten och upptäcka en ny klarhet – med mer fokus, närvaro och energi.

Det digitala bruset har krympt vårt uppmärksamhetsspann från tolv till bara åtta sekunder, ibland ännu kortare, men dopaminfasta kan ge hjärnan en reboot. Vi lär oss tolerera tristess och hitta tillbaka till djup koncentration och kreativitet. Patrik delar med sig av konkreta verktyg: att sätta upp skärmfria zoner, fasta mejltider, identifiera triggers, journalföra känslor och göra dopaminfasta tillsammans med en vän.

Tre nyckelinsikter du får med dig från avsnittet:

1.    Belöningssystemet är utformat för att svara på överraskningar – och teknologin utnyttjar det.

2.    Dopaminfasta är inte straff, det är en återställning – med tydliga fördelar som bättre sömn, ökat fokus och lugnare nervsystem.

3.    Det är fullt möjligt att genomföra praktiska åtgärder – med en plan, journaling och stöd, utan att bli slav under tekniken.

Patrik Wincent erbjuder en tydlig och varm guide till hur vi bryter mönstret, skapar återhämtning och återfår vår förmåga att vara närvarande – inte bara online, utan också i de verkliga mötena omkring oss.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk om vi inte lider brist på tid – utan snarare på närvaro. I detta avsnitt av Våra bästa liv möter vi Bodil Jönsson, fysikern, författaren och tidstänkaren som i decennier hjälpt oss att förstå vår relation till tid, stress och livskvalitet.

Bodil Jönsson delar tankar som kan förändra ditt sätt att leva – på riktigt. I ett varmt och insiktsfullt samtal med journalisten och författaren Lisa Bjerre talar Bodil om varför multitasking gör oss dummare, hur ställtid ger hjärnan vila och varför ostyckad tid är nyckeln till fördjupning.

Bodil menar att vi inte behöver stressa för att hinna med – istället behöver vi hitta vår egen gångart. ”Vi har gott om tid”, säger hon. ”Det är vår upplevelse av tiden som brister.” Avsnittet rör sig mellan filosofi och vardag, mellan barns behov av rytm och vuxnas behov av återhämtning.

Vi diskuterar hur hjärnan fungerar bäst i ostörd koncentration, varför vi måste sluta jaga nuet och istället vila i tiden. Bodil introducerar begrepp som ”fladdret” och ”ställtid” – och förklarar hur vi kan skapa mer frid i ett samhälle som premierar ständig tillgänglighet.

Bodil Jönsson bok Tio tankar om tid har sålt i över 650 000 exemplar och översatts till mer än 20 språk. I detta samtal delar hon med sig av insikter från ett liv av forskning, skrivande och reflektion – och bjuder på konkreta råd för hur vi kan leva klokare, långsammare och mer i samklang med oss själva.

Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan leva ditt bästa liv – i rätt takt och med rätt närvaro.

Följ oss på Instagram @vara_basta_liv för mer inspiration och kloka tankar.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vänskap är inte bara något som gör livet roligare – det är också en avgörande faktor för vår hälsa och vårt välbefinnande. I det här avsnittet av Våra bästa liv intervjuar journalisten och författaren Lisa Bjerre psykologen och mindfulnessläraren Daniel Ek, som driver Vänskapslabbet och är medförfattare till boken Länge leve vänner.

Vi djupdyker i vad forskningen säger om vänskapens betydelse för hälsan, varför det kan kännas svårt att hitta nya vänner i vuxen ålder – och vad du faktiskt kan göra för att skapa djupare, mer meningsfulla relationer. Daniel delar praktiska tips, övningar och insikter om hur vi kan bli bättre lyssnare, skapa kontakt och ge våra relationer utrymme att växa.

🎧 Lyssna och få svar på:

• Varför vänskap kan vara viktigare än kolesterolvärdet
• Hur vi bygger starka relationer med närvaro och nyfikenhet
• Vad en dopaminkick från en vän kan göra för din hälsa
• Hur du hittar nya vänner – även som vuxen
• Varför det räcker med 5 minuter aktivt lyssnande för att någon ska känna sig sedd

👥 Daniel Ek förklarar också hur vi kan undvika vanliga fällor i vänskap: att tro att vi måste vara perfekta för att duga, eller att vi måste "bli någon" för att förtjäna vänskap – när det i själva verket är vår autenticitet och sårbarhet som skapar tillit.

💬 "Att lyssna och ställa följdfrågor är en mirakelkur för att skapa kontakt", säger Daniel.

Bild: Daniel Ek, Länge leve vänner, fotograf Eva Lindblad

📚 Mer från avsnittet:

• Boken Länge leve vänner (Natur & Kultur) –
• Vänskapslabbet med Daniel Ek – www.vanskapslabbet.se
• Appar för att hitta nya vänner: GoFriendly, Meetup, Citypolarna, Timeleft

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När återhämtning känns som ännu en punkt på att göra-listan är det dags att tänka om. I det här avsnittet av Våra bästa liv möter journalisten och författaren Lisa Bjerre återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson, aktuell med boken Energireceptet: Din dagliga dos återhämtning för ett gladare, piggare och friskare liv. Samtalet handlar om hur du med små medel – mikropauser, ny inställning till vardagssysslor och en bättre förståelse för dina egna behov – kan skapa ett liv där du både presterar och mår bra.

Lina Ejlertsson är doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet och en flitigt anlitad expert inom stress, hälsa och återhämtning. På Instagram är hon känd som @återhämtningsforskaren, där hon delar forskningsbaserade råd för att hitta balans i vardagen. I det här avsnittet visar hon hur återhämtning inte behöver vara långa yogapass eller spahelger – det kan räcka med några sekunder av närvaro.

Du får ta del av Linas modell med sju olika batterier – mentalt, fysiskt, emotionellt, socialt, sensoriskt, kreativt och själsligt – som alla kan bli urladdade och behöver laddas på olika sätt. Genom att känna igen vilket av batterierna som behöver energi, kan du välja rätt typ av paus eller aktivitet. Att lyssna på musik, ta en kort promenad eller till och med vika tvätt kan vara precis det du behöver – om du gör det med rätt intention.

Lina betonar också vikten av att lyssna på signalerna. Om du känner att du "inte har tid att pausa", då är det precis då du ska göra det. Mikropauser behöver inte ta mer än några sekunder men kan göra stor skillnad både i stunden och på lång sikt. Återhämtning handlar om att bygga in kontraster i vardagen – “randiga dagar” där du omväxlande använder och aktiverar olika delar av dig själv.

Du får också höra om verktyget Tankekompassen, som hjälper dig strukturera snurriga tankar, få överblick och släppa det som inte behöver ta plats. Det handlar om att skapa en känsla av hanterbarhet – en grundbult för mental återhämtning.

Oavsett om du jobbar hemma, springer mellan möten eller känner dig fast i ett stressmönster, så bjuder detta avsnitt på insikter och konkreta verktyg för att skapa ett mer hållbart liv. Du får med dig forskningsbaserad kunskap, personliga exempel och enkla tips som kan förändra ditt sätt att tänka – och leva.

🎧 Lyssna nu på Spotify, Apple Podcasts eller där poddar finns. Låt detta bli startskottet på din nya vardag – med mer energi, lugn och balans.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsa når du enklast genom små, hållbara livsstilsförändringar som faktiskt blir av enligt doktorn och författaren Jesper Salén. Steg ett är att definiera vad hälsa egentligen betyder för dig själv.

I det här avsnittet av Våra bästa liv intervjuar journalisten och författaren Lisa Bjerre läkaren och författaren Jesper Salén, aktuell med boken Doktorns no bullshit-guide till hälsa. Det är ett varmt och ärligt samtal om hälsa, oro, rörelse – och varför små steg ofta gör större skillnad än stora livsomställningar.

Jesper Salén har mött tusentals patienter under sina år som allmänläkare. Det han gång på gång ser är hur oro blockerar förändring. Oro får oss att fastna i huvudet, ta sämre beslut och missa möjligheter att må bättre. I boken – och i samtalet – gör han upp med svartvita hälsotips och moraliserande pekpinnar, och guidar oss mot ett mer hållbart förhållningssätt till hälsa.

Jesper berättar om vikten av att skilja på hjälpsam och ohjälpsam oro, varför vi dras till förenklade lösningar och hur sömn, rörelse och beroenden påverkar vår fysiska och psykiska hälsa – på riktigt. Du får veta varför kaffe inte är farligt (så länge du inte dricker det efter kl. 15), varför lite rörelse räcker långt och hur vi kan minska stress utan att riva upp hela livet.

Det handlar inte om att bli perfekt. Det handlar om att våga vara människa, lyssna inåt och ställa frågan:Vad vill jag orka med i livet? För Jesper är det att få skratta med sin dotter och vara med när hon tar studenten. Vad är det för dig?

Fyra saker du lär dig i avsnittet:

• Varför oro ofta är det största hindret för bättre hälsa – och hur du hanterar den.

• Hur du gör små, hållbara livsstilsförändringar som faktiskt blir av.

• Varför du inte behöver springa maraton för att förbättra din hälsa – det räcker med en promenad.

• Vad hälsa egentligen betyder, och varför du själv måste definiera den.

🎧 Lyssna nu på Våra bästa liv och låt Jesper Salén hjälpa dig att sortera i hälsodjungeln – med värme, vetenskap och noll bullshit.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När överviktssprutor som Ozempic slog igenom upplevdes det av många som ett mirakel. En spruta som dämpar aptiten, tystar det ständiga “food noise” och gör hälsosamma val lättare – kan övervikt lösas så enkelt?

I Våra bästa liv möter programledaren Lisa Bjerre forskaren Erik Hemmingsson, docent vid GIH och författare till Slutbantat och Kriget mot kroppen. Samtalet nyktrar upp debatten och flyttar fokus från kilo till hälsa.

“Kalorier in och kalorier ut förklarar inte varför fetma utvecklas långsamt. Fettmassan regleras trögt – i en dynamisk dialog mellan fettväv och hjärna.”

Hemmingsson beskriver två parallella system: ett kortsiktigt där kaloribalans påverkar vikten, och ett långsamt, mer komplext, där hormoner i fettväven samspelar med hjärnan. Det senare styr vår vikt–”set point” – den nivå kroppen söker. Därför blir bantning ofta en återvändsgränd: kroppen svarar på viktnedgång med ökad hunger, lägre energiförbrukning och en stark biologisk drift att återfå fettmassa. Resultatet blir jojo‑bantning och förlust av muskler.

Överviktssprutor kan, menar Hemmingsson, vara ett medicinskt verktyg – särskilt vid typ 2-diabetes eller tydliga metabola risker – men inte en kosmetisk genväg. Effekten bygger på långvarig behandling, och frågan om livslång medicinering är central. Biverkningar finns, och även om många är övergående är priset inte bara ekonomiskt: förlust av matglädje och social gemenskap kring måltider är långt ifrån trivial.

“Mat är en enorm källa till glädje och gemenskap. Jag vill inte betala priset att förlora den.”

Samtalet utmanar även fetischiseringen av BMI. Ett enda gränsvärde säger väldigt lite om faktisk risk. Hemmingsson förespråkar i stället en bred klinisk helhetsbild: blodsocker, blodfetter, blodtryck, låggradig inflammation och levervärden – tillsammans med genetisk belastning och fettfördelning. Så kan man identifiera dem som verkligen behöver behandling, samtidigt som friska individer med “högt BMI” inte stämplas som sjuka.

Hemmingsson placerar övervikt i ett livslångt sammanhang. De första 1 000–2 000 dagarna i livet är kritiska. Uppväxtvillkor, bristtillstånd (näringsmässiga, sociala, emotionella) och genetik formar vår viktbana. Lösningen handlar sällan om “karaktär” – desto mer om att minska stigma, förstå stressens roll och vid behov bearbeta traumatiska minnen. Terapins uppgift är inte alltid viktnedgång, utan att lösa underliggande mönster.

I en kultur där kroppsideal skärps och kändisar marknadsför viktminskning, varnar Hemmingsson för en kommande backlash – när rask viktnedgång möter biologins krav på återgång till set point. Verkligt radikalt blir då det till synes enkla: att optimera hälsa snarare än att jaga en siffra.

Tre riktlinjer – om du är nyfiken på överviktssprutor

1. Utred din hälsa först. Genomlys kroppen: blodsocker, blodfetter, blodtryck, inflammation, levervärden och ärftlighet. Behandling bör grundas på faktisk risk, inte endast vikt.
2. Prioritera hållbara vanor. Satsa på proteinrika, näringstäta måltider, färre snabba kolhydrater, regelbunden rörelse och god sömn – inte som bantning, utan som välmående.
3. Bygg livsbalans. Relationer, meningsfull sysselsättning, återhämtning och stresshantering är grundpelare. Självacceptans är inte resignation – utan förutsättningen för långsiktig förändring.

“Fokusera på hälsa och välmående. Du är så mycket mer än ditt midjemått – och definitivt mer än ditt BMI.”

Lyssna på avsnittet för ett nyanserat, forskningsförankrat perspektiv på överviktssprutor och varför vägen till ett bättre liv sällan går via snabbspår. Här får du ett ramverk för beslut som håller – för kroppen, vardagen och över tid.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.