Mer än var fjärde singel i Sverige har nätdejtat och var femte har hittat sin partner på internet. Nätdejting har blivit helt mainstream. Samtidigt så kommer det signaler om att intresset för nätdejting minskar och att framför allt unga dissar nätdejting.

Men vad skiljer nätdejtingkulturen från att träffas i den riktiga världen? Är vi ute efter samma saker? Och har svajpandet förändrat vår syn på relationer?

Det och mycket annat diskuterar vi med Lotta Löfgren som är professor i sexologi vid Malmö universitet.

Även de barn som tränar ett par gånger i veckan har svårt att nå upp till rekommendationerna för hur mycket de behöver röra på sig . Stillasittandet ökar när skärmarna drar. Förut fanns en stor mellangrupp bland barn och tonåringar som rörde på sig ganska mycket. Den håller på att försvinna tillsammans med utomhusleken och spontanidrotten samtidigt som alltfler barn skjutsas till skolan. Kvar finns en liten grupp som rör på sig mycket och en grupp som knappt rör sig alls. Forskaren Emelie Wiklund, Malmö universitet har undersökt FAR, fysisk aktivitet på recept för barn, något som har visat sig fungera bra. I den här podden pratar vi om framgångsfaktorerna och hur barn och tonåringar kan återerövra det fysiska självförtroendet.

På 1980-talet var det få som levde länge med lymfom, men sedan dess har forskningen varit ovanligt framgångsrik vid den här cancerformen och idag kan de flesta antingen botas eller leva länge. Men fler genombrott behövs. Vi pratar om ny forskning inom lymfom med Mats Jerkeman, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Jenny Loftrup intervjuar.

Att vara tatuerad har verkligen blivit mainstream och bland kvinnor yngre än 40 år är nästan varannan kvinna tatuerad. Men vad vet vi egentligen om vad färgerna innehåller och hur de påverkar vår hälsa – både på kort och längre sikt?

Den som har börjat undersöka detta är Christel Nielsen, forskare inom arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet med fokus på hur kemikalier i vår omgivning påverkar vår hälsa.

Tonåringars psykiska och fysiska våld mot sina föräldrar är ett område som är omgivet av mycket skam och skuld . Vi intervjuar Björn Johnson, professor i socialt arbete om skillnader mellan döttrar och söner, individuella och familjemässiga riskfaktorer och hur kulturen påverkar . Jenny Loftrup intervjuar.

För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen, vilket i sin tur leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Men vad vet vi om kopplingen mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar? Vad menas med det goda och det onda kolesterolet? Vad ska vi äta - eller undvika att äta - och hur ska vi tänka kring äggen?

Vi diskuterar dessa frågor med Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Podden är en repris från 2023-03-31

Många blir rädda för att röra på sig och träna efter ett hjärtstopp eller en infarkt. Men Vetenskap och hälsa träffar Katarina Heimburg, fysioterapeut och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet som menar att stillasittande i de allra flesta diagnoser är mycket farligare. Hon förklarar varför man ska träna på för att få hjärtat att slå. - och inte vara rädd för at ta i. Jenny Loftrup intervjuar.

Det går åt ungefär 350 000 blodpåsar per år i den svenska sjukvården. Blod som måste matchas så att givarens blod passar mottagaren. För om det blir fel kan det bli livsfarligt.

För de allra flesta räcker det ta hänsyn till AB0 och Rh-systemet men för några få procent av världens befolkning kan det vara svårt att hitta en blodgivare som passar. Och tvärtom – i riktigt akuta situationer får man använda så kallat akutblod, alltså blodgrupp 0, Rh-negativ. Men det är ofta en bristvara. Så tänk om man kunde tillverka ett universalblod på labbet?

Det och mycket annat ska vi prata om med Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin och Skånes universitetssjukhus.

Närmare 70 procent av alla människor utsätts någon gång under sin livstid för en traumatisk händelse som skulle kunna utlösa PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Men det är bara en liten andel som får PTSD. Hur kan det komma sig? Finns det riskfaktorer som gör vissa mer sårbara och tvärtom finns det faktorer som skyddar?

Detta och mycket annat diskuterar vi med Åsa Hammar, professor vid Lunds universitet och specialist i klinisk neuropsykologi vid psykiatrin och Skånes universitetssjukhus.

Sjukdomen är sällsynt men dödlig och idag finns varken bot eller behandling som kan bromsa den. Den som bär på sjukdomsgenen drabbas ofta mitt i livet. Men mitt i det mörka finns ändå hopp. För trots att sjukdomen är ovanlig så pågår en hel del forskning som genererar intressanta resultat, något som är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla effektiva behandlingar.

Vi intervjuar Åsa Petersén, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vi får också höra Tess som bär på genen för Huntingstonssjukdom. Intervjuar gör Eva Bartonek.