Pigg, frisk och stark är målet - inte bara smalare. Det allra bästa är att ta tag i övervikten så tidigt som möjligt. I barndomen finns bäst chanser både att bli av med extrakilona för gott och slippa depression och ätstörningar längre fram. För med övervikt följer ofta ett sämre psykiskt mående, som i en av Kajsa Järvholms studier har visat sig inte bli bättre, trots magsäcksoperation och ett lättare jag. Och alla barn och unga har rätt att få stöd - både med vikten och sitt psykiska mående. Kajsa Järvholm är psykolog vid obesitasmottagning för barn och forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Ohövligt beteende på arbetsplatser är ganska vanligt. Men vad räknas som ohövligt beteende och vad kan det får för konsekvenser? För den som utsätts, för de som ser på och för prestationen på hela arbetsplatsen?

Att leva med IBD (ulcerös kolit eller Crohns) kan vara riktigt jobbigt under skoven, men målet är att alla som lever med inflammerad tarm ska kunna leva normalt - arbeta med det de vill, resa och skaffa barn. Podden med läkaren och forskaren Olof Grip, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, handlar om att hitta rätt behandling, ny forskning och vilken kost som stöttar tarmhälsan. Jenny Loftrup intervjuar.

För bara 50 år sedan innebar en cancerdiagnos alltför ofta en dödsdom. Idag har överlevnaden ökat markant, hela 77 procent lever 5 år efter sin cancerdiagnos. En riktig framgångssaga. Men vad händer sen, när patienten är färdigbehandlad och blir återigen en vanlig patient i primärvården. Många upplever stora komplikationer som inte alltid förstås och tas omhand på ett optimalt sätt i primärvården – och känner sig övergivna.

Kejsarsnitten ökar över hela världen och så även i Sverige, där allt fler vill ha kejsarsnitt på grund av förlossningsrädsla. Detta trots att en vaginal förlossning är bättre för barnets och mammans hälsa i medicinskt okomplicerade fall. Vi intervjuar Mehreen Zaigham, förlossningsläkare som forskar om kejsarsnitt vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus . Hon berättar hur både en vaginal förlossning och kejsarsnitt kan påverka hälsan för barn och mamma på kort och lång sikt. Hon leder även ett internationellt forskningssamarbete som syftar till att förbättra hälsan för födande kvinnor och deras barn världen över. Jenny Loftrup intervjuar.

Podden handlar om sjukhusclowner och hur de kan underlätta för sjuka barn och deras föräldrar i situationer som kan vara jobbiga och ibland tunga att bära. Vi tar också ett bredare grepp om hur konst och estetiska upplevelser kan främja hälsa, välbefinnande och läkande och vad forskningen säger om det. Eva Bartonek intervjuar Karin Ringnér, clownartist, och Max Liljefors, professor i konsthistoria.

En podd om hur en del kan lyckas reversera sin typ 2-diabetes genom viktnedgång och hur andra kan både må bra och få fina värden genom motion och hälsosam mat, trots att insulinresistensen finns kvar. Typ 2 -diabetes handlar både om gener och levnadsvanor och i den här podden hoppas Louise Bennet, allmänläkare och forskare i metabolism vid Lunds universitet kunna inspirera dig till små och stora förändringar som betyder mycket för hälsan på sikt. Programledare är Jenny Loftrup.

Grupp A-streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika infektioner, både milda - men också livshotande. Då kallas de invasiva streptokocker och invasiva streptokocker ökar just nu i Sverige.

Men hur kan en bakterie som orsakar något så vanligt som halsfluss leda till livshotande tillstånd? Och vad är det som avgöra vem som klarar sig undan med en mild infektion och vem som blir allvarligt sjuk? Detta och mycket annat ska vi diskutera med Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Hjärnforskaren Henrik Jörntell berättar varför dagdrömmar, matlagning och allt handarbete stimulerar hjärnan och håller den ung. Och han vänder upp och ner på myten att vissa funktioner som minnet eller språket sitter på ett visst ställe i hjärnan. Alla funktioner är istället beroende av att alla hjärnans delar samarbetar, det är i det samarbetet som hela vår föreställningsvärld hålls vid liv.

2023 kom nya Nordiska näringsrekommendationer och enligt dessa bör mindre än 10 procent av energin från mat och dryck komma från tillsatt socker, helst betydligt mindre. Men varför är socker så dåligt för hälsan? Är det bättre att använda honung än vitt socker, är fruktsocker nyttigare eller är det tvärtom farligare? Vi försöker reda ut dessa frågor med hjälp av Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, där hon i sin forskning fokuserar på att studera vilken roll kolhydratkvalitet, och främst sockerkonsumtion, har på hälsan. Intervjuar gör Eva Bartonek Roxå.