I det sextonde smörgårdsbordsavsnittet dricker Edward Blom och Mats Ryd rosévin och mumsar på mandlar. Edward är förvisso allergisk mot de sistnämnda och får mest nöja sig med att sukta efter dem, vilket får Mats att till sist efterlysa en mandelfysiolog. De diskuterar huruvida rosévinet är på väg ut eller ej, och jämför med andra somriga trenddrycker såsom Aperol Spritz och Campari Soda.

Många anekdoter blir det förstås! Mats drar seglarminnen från Medelhavet och matminnen från San Sebastián, där han en gång rentav fick acne av för hög konsumtion av anklever. Edward berättar om den dramatiska tillvaron som nybliven villaägare i förorten, där han brottas med kompostlådor och pysslar med pallkragar. Vi får veta varför det är bra att ha en bergsingenjör som granne, och hur horror vacui – ’skräcken för tomrummet’ – kan appliceras på villalivet. Edward förklarar att han inte är särskilt road av att rensa ogräs i rabatterna – eller ”plocka kvickrot ur nejlikborst”, som han uttrycker det – men däremot vill att det ska kännas som att gå omkring i en visthusbod när man rör sig i hans trädgård. Han funderar på vilket helgon man ska be till om man behöver hjälp med att montera gräsklippare, och härmar de fåglar han hört på tomten.

Mats berättar om sina veteransbilsäventyr, och vi får veta vilka som är de två lyckligaste dagarna i en veteranbilsägares liv (gissa!). 

Eftersom en av lyssnarfrågorna handlar om calvados sjunger Edward en Lars Demianvisa – och så letar sig calvadosen in även i ett ganska komplicerat studentminne. Dessutom får vi stifta bekantskap med den litterära figuren och privatdetektiven Eduardo, som till skillnad från Edward brukar dricka slottsvinet Château d’Yquem.