Vad är det som egentligen gör en stad levande? Hur påverkar stadsplaneringens strukturer vår vardag? Varför känns vissa stadsmiljöer självklara att vistas i – medan andra upplevs som ödsliga eller otillgängliga?

I detta avsnitt gästas vi av arkitekten Ronnie Forsberg, vars Instagramkonto The Urban Archives med stor noggrannhet dokumenterar både det gamla och det nya Stockholm – med särskilt fokus på stadsrum, byggnadsskala och arkitektonisk helhet. Vi pratar om rivningarna i city, det sena 1900-talets stadsplaneringsideal och den ofta bortglömda frågan om ägandestrukturens betydelse för stadslivet.

Samtalet rör sig mellan 1950-talets storskaliga visioner, dagens exploateringslogik och framtidens möjliga vägar – från Sergels torg till Norra Djurgårdsstaden, från platsens själ till politikens roll i formandet av staden. Varför blev det som det blev? Går det att reparera det som revs? Och vad krävs för att skapa en fungerande blandstad där arkitektonisk kvalitet, mänsklig skala och historisk förankring samverkar?

Bild: R. Gustavsson. 2025.

Producerat av Podhouse

I det här avsnittet möter vi antikexperten Henrik Birkeland Åberg – släkting till vinhandlaren och samlaren Hilmer Åberg, som under tidigt 1900-tal lät uppföra ett praktfullt privatpalats på Malmskillnadsgatan 23 i Stockholm. Byggnaden var inspirerat av Hallwylska palatset med vinkällare i tre våningar och salonger fyllda av konst, antikviteter och tidstypisk elegans – men revs i samband med Norrmalmsregleringen.

Vi pratar om Hilmer Åbergs liv, hans förmögenhet, den mytomspunna auktionen 1928 och vad som hände med alla föremål – många med ursprung i andra rivna stockholmsmiljöer. Henrik berättar om vad som kan bevaras när en byggnad går förlorad och hur minnen kan leva vidare genom föremål. Vi pratar också om samlandets drivkrafter, vad som gör en interiör intressant och om konsten att se vad som inte längre syns.

Avsnittet rör sig mellan Malmskillnadens förlorade praktvåningar, antikhandelns värld och de skiftande idealen för vad vi tycker är värt att bevara – då och nu.

Bild: R. Gustavsson. 2025

Producerat av Podhouse

Vad är det egentligen som formar våra städer? Är det ekonomi? Behov? Estetik? Eller ideologi?

I det här avsnittet möter vi Lars Anders Johansson – skribent och författare för ett samtal om stadsbyggnadens osynliga drivkrafter. Vi pratar om vad som händer när politiken tar plats i ritningsrummet, om varför en viss arkitektur premieras framför en annan och hur makt, idéer och ideal har format både vår samtid och vår historia.

Det blir ett samtal om Norrmalmsregleringen, modernismens anspråk på det goda samhället – och vad som händer när eftervärlden ser med andra ögon på samma miljöer. Vi pratar också om småstadsideal i storstadskropp, om tradition som protest – och om behovet av att tala klarspråk om vad som gick fel.

Varför blir vissa platser älskade, medan andra känns som genomfartsleder?

Hur påverkas vi av miljöer som är byggda för att instruera – snarare än inspirera? Och viktigast av allt – hur bygger vi en stad som vi faktiskt vill leva i?

Bild: R. Gustavsson. 2025

Producerat av Podhouse

Det finns krogar som öppnar, gör sitt, och försvinner – och så finns det Tennstopet. Med anor från 1800-talet, klassisk husmanskost och en atmosfär som andas gamla Klara är det här en av Stockholms verkliga kroginstitutioner. När det ”ursprungliga” Tennstopet på Vattugatan 8 revs – plockades restaurangen ned och fick ett nytt liv på Dalagatan 50.

I detta avsnittet möter vi Christian Olsson och Kristoffer Sandström – ägarna bakom den klassiska restaurangen – för att prata om tradition, förnyelse, klassisk husmanskost och om Tennstopet som en levande del av Stockholms själ.

Vad innebär att förvalta ett sådant arv? Hur mycket kan man egentligen förändra utan att något går förlorat? Och vad är det som gör att Tennstopet fortsatt är så älskat – i en stad där det mesta annars byts ut i rasande takt?

Bild: R. Gustavsson. 2025

Producerat av Podhouse

Vad händer när man skildrar en av Stockholms mest omstridda och mytomspunna stadsdelar – Klarakvarteren – genom en barnbok? I detta avsnitt möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz serieskaparen och illustratören Fabian Göranson – aktuell med boken Tvättbjörnarnas stad. Samtalet rör sig kring varför just Klara valdes som scen för berättelsen, om barns sätt att förhålla sig till historia och plats samt hur man kan gestalta stadsplanering, rivningspolitik och kollektivt motstånd i en form som både är lekfull och allvarlig. Vi diskuterar förlorad arkitektur, stadens osynliga logiker och viljan att väcka frågor snarare än ge svar. Hur berättar man om en stadsdel som inte längre finns – för en generation som inte visste att den en gång existerat?

Bild: R. Gustavsson 

Producerad av Podhouse

Hur skildrar man en stad med kameran? Vad är det fotografens öga fångar – det som för de flesta av oss bara flimrar förbi?

I det här avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz fotografen Bruno Ehrs i ett samtal om Stockholm – om att dokumentera en stad i förändring, men också om att stanna upp inför det som ännu består.

Vi talar om Ehrs relation till Lennart af Petersens och hur stora delar av hans ovärderliga bildskatt kom till helt på eget initiativ – långt innan några institutioner uppmärksammade deras betydelse.

Samtalet rör sig mellan rivningstomter och fasader, mellan det privata och det offentliga och om fotografen Henry B. Goodwins så unika skildring av Stockholm på bild.

Podhouse 2025.

Vad händer när en stad formas utifrån en bild av hur framtiden bör se ut? När trafik, tillväxt och rationalitet får styra över bebyggelse, historia och minne? I det här avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz idéhistorikern, författaren och samhällsplaneraren Anders Gullberg, som under flera decennier har undersökt de strukturer och föreställningar som låg bakom Norrmalmsregleringen. Med utgångspunkt i hans mastodontverk ”City – drömmen om ett nytt hjärta” pratar vi om delstadsplaner, Lex Norrmalm, expropriationer, trafikseparering och om 1900-talets starka tro på det rationella samhället – men också om arkitekternas roll, tjänstemännens inflytande och politikens reträtt. Hur kan man förstå cityplanering som ideologi? Är det någon vits med att lyfta fram det som förlorades och är ”Aldrigmehr” verkligen rätt sätt att göra det på?

Bild: R. Gustavsson, 2025.

Producerad av Podhouse

När den nya Lidingöbron invigdes med pompa och ståt den 7 oktober 1971 klipptes bandet av det forna finansborgarrådet och dåvarande landshövdingen Hjalmar Mehr. När bandet skulle klippas överlämnades saxen av Lena Norberg – historiker och författare till boken Stadsmannen Hjalmar Mehr.

I det trettiofjärde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz författarinnan för ett samtal om politikern som kommit att bli starkt förknippad med Norrmalmsregleringen och rivningarna i Stockholms innerstad, men som också hade ett brett politiskt register och ett internationellt engagemang.

Vem var Hjalmar Mehr bakom de stora visionerna och de hårda besluten? Hur ska man förstå honom i sin tid – och vilken bild har blivit kvar av honom i eftervärldens ögon?

Foto: R. Gustavsson. 2025

Producerat av Podhouse

Stockholm förändras i snabb takt, och med varje nytt bygge eller rivning väcks debatten om stadens framtid. Ska vi bevara och bygga vidare på det klassiska arvet, eller ska modernismen fortsätta sätta sin prägel på vår huvudstad?

I det trettioandra avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz gruppledaren för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus – Nike Örbrink, som länge drivit frågan om en stadsmiljö där klassisk arkitektur får en mer framträdande roll. Vi pratar om förslaget att inrätta en arkitekturzon för traditionell byggnation i Stockholm, kritiken mot modernistiska inslag i stadsmiljön och hennes tankar kring Läkarhuset vid Odenplan – en byggnad hon ser som en symbol för hur Stockholm kan reparera tidigare misstag.

Vad grundar sig Nikes engagemang i? Hur ser hon på de politiska och arkitektoniska krafter som format dagens Stockholm? Och kan en stad verkligen ”återställas”?

Foto: R. Gustavsson. 2025.

Producerad av Podhouse

Måste man åka häst och vagn för att vilja ha spröjsade fönster, högt i tak och vackra trägolv? Vad kan vi lära oss av att låta moderna stadsdelar växa organiskt? I det trettioandra avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz fastighetsutvecklaren Martin Lindestreng för ett samtal om arkitekturens riktningar, från ornamentik och byggnadsdetaljer till konsumtionen av vårt stadsrum. Varför bygger vi inte som vi gjorde förr? Vad har modernism, kortsiktighet och synen på hållbarhet gemensamt? Och vad föranledde egentligen den dåvarande prinsen av Wales besök i S:t Eriksområdet på 1990-talet?

Foto: R. Gustavsson, 2025.

Producerat av Podhouse