Hur väcks egentligen intresset för en plats och vad gör en miljö minnesvärd? Vad är det som får vissa detaljer – en portal, en dörr eller ett trappräcke att väcka nyfikenheten, undersöka och berätta?

I detta avsnitt möter vi Saga Loxdal, personen bakom det populära Instagramkontot @sagasokandastockholm – där glömda hus, bortglömda platser och förbisedd historia får nytt liv genom bilder, minnen och berättelser.

Vi talar om Tysta Marigången, om rivningshotade hus och stadens sköra kontinuitet – men också om glädjen i att dela sin fascination med andra. För det är just i delandet som berättelserna får liv. Och kanske är det så att det okända Stockholm säger oss allra mest – bara vi lär oss att se det.

Bild: R. Gustavsson 2025.

Producerat av Podhouse

© 2026 Podhouse

Hur fångar man ett rivet stadslandskap eller byggnad i föremålsform? Hur återskapar man något som inte längre finns – och låter det lysa igen? I detta avsnitt möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz designern Viktor Erlandsson, formgivaren bakom den nya ljuslyktan inspirerad av Stockholms kanske mest säregna konstruktion – Telefontornet på Malmskillnadsgatan.

Samtalet kretsar kring samarbetet mellan Aldrig Mehr och Viktor, från idé till färdig produkt och om hur konstruktionen tolkats i miniatyr med utgångspunkt från originalritningen. Hur kommer det sig att vissa byggnader blir ikoniska och lever kvar i minnet långt efter att de försvunnit? Vilka avvägningar måste man göra när något både ska vara föremål, symbol och inredningsobjekt?

Det här är avsnittet för dig som är nyfiken på ljuslyktans tillkomst – men också för dig som funderar över hur det går att gestalta det vi har förlorat.

Producerat av Podhouse

Hur fångar man ett rivet stadslandskap eller byggnad i föremålsform? Hur återskapar man något som inte längre finns – och låter det lysa igen? I detta avsnitt möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz designern Viktor Erlandsson, formgivaren bakom den nya ljuslyktan inspirerad av Stockholms kanske mest säregna konstruktion – Telefontornet på Malmskillnadsgatan.

Samtalet kretsar kring samarbetet mellan Aldrig Mehr och Viktor, från idé till färdig produkt och om hur konstruktionen tolkats i miniatyr med utgångspunkt från originalritningen. Hur kommer det sig att vissa byggnader blir ikoniska och lever kvar i minnet långt efter att de försvunnit? Vilka avvägningar måste man göra när något både ska vara föremål, symbol och inredningsobjekt?

Det här är avsnittet för dig som är nyfiken på ljuslyktans tillkomst – men också för dig som funderar över hur det går att gestalta det vi har förlorat.

Producerat av Podhouse

Telefontornet på Malmskillnadsgatan är en av de mest märkliga konstruktioner som någonsin har funnits i Stockholm – ett stålskelett som under mer än sex decennier blev en självklar del av stadens silhuett.

I det här avsnittet följer vi Telefontornets märkliga och fascinerande historia – från telefonins genombrott på 1880-talet till den ödesdigra branden den 23 juli 1952 då byggnaden under tornet eldhärjades så svårt att hela konstruktionens framtid ifrågasattes.

Hur kunde en av Stockholms mest särpräglade siluetter försvinna nästan helt utan protester? Vad var det för drivkrafter som drev på beslutet – och vem var egentligen "tornrivaren" som steg fram när allt redan var avgjort?

Bild: Okänd. Tekniska Museet.

Producerad av Podhouse

Hur formas egentligen vår syn på det gamla? Vad säger hantverk, föremål, tekniker och byggnadsdetaljer om tiden de kommer ifrån – och varför är det så svårt att försvara det äldre när nybygget lockar med effektivitet och modernitet?

I detta avsnitt gästas vi av Li Pamp, VD för Hantverkarnas Riksorganisation samt VD för Stockholms Hantverksförening, för ett samtal om rivningar, byggnadsvård och det kulturella minnet i våra hem.

Vi pratar om rivningsvågen i Stockholm, om de äldre byggnadernas hantverksmässiga kvaliteter och vad som går förlorat – inte bara arkitektoniskt utan också yrkesmässigt – när vi river utan att tänka efter. Varför upplever vi oftare gamla byggnader som vackra, mer mänskliga – och varför är det så svårt att efterlikna det idag?

Foto: R. Gustavsson (2025)

Producerat av Podhouse © 2025

Sedan 2015 driver Wille Crafoord projektet Tbaxtstan, där målet är att skriva hundra låtar om Stockholms historia för att skildra stadens förändring – från 1500-talets rivningar under Gustav Vasa till 1900-talets Norrmalmsreglering.

I det här avsnittet berättar Wille om arbetet med Tbaxtstan, om låten "Sluta mobba Hjalmar" och varför han tycker att Hjalmar Mehr förtjänar en mer nyanserad plats i historien. Vi pratar också om hans essä "Slagen om Stockholms hjärta" som publicerades i Svenska Dagbladet tidigare i år där Norrmalmsregleringen sätts in i ett längre historiskt sammanhang – som en del av en återkommande vilja att förändra, modernisera och stundtals riva det gamla.

Länk till Willes musikprojekt Tbaxtstan och City:

https://open.spotify.com/album/5F3q5q1O2p7jSsFkW4oxJx?si=40JyeFeTRj2cJlJYqIaP1w

Bild: R. Gustavsson, 2025.

Producerat av Podhouse

Vad händer när staten vill styra hur du ska bo – och med vem? Och vad gör det med den lokala identiteten om nationella mål får gå före det kommunala självbestämmandet? Är dagens stadsbyggnadspolitik egentligen en förlängning av miljonprogrammet – eller är det till och med en parallell till Norrmalmsregleringen?

I detta avsnitt samtalar vi med Daniel Källenfors – kommunstyrelsens ordförande på Lidingö – om den så kallade "tvångsblandningen" – en idé som väckt debatt långt utanför huvudstaden. Vi diskuterar vad som står på spel när staten vill "blanda" bebyggelsen, hur arkitektur och gestaltning påverkar platsens sociala liv och om vi egentligen lärt oss av modernismens svepande lösningar.

Samtalet rör sig mellan historia, ideologi och praktisk kommunpolitik – från rivningarna i city till dagens bostadsmål i villaområden. Hur balanserar man framtidstro och förnuft i stadsbyggandet? Och vad säger egentligen den byggda miljön om vår syn på människan?

Bild: R. Gustavsson. 2025.

Producerat av Podhouse

Vad är det som egentligen gör en stad levande? Hur påverkar stadsplaneringens strukturer vår vardag? Varför känns vissa stadsmiljöer självklara att vistas i – medan andra upplevs som ödsliga eller otillgängliga?

I detta avsnitt gästas vi av arkitekten Ronnie Forsberg, vars Instagramkonto The Urban Archives med stor noggrannhet dokumenterar både det gamla och det nya Stockholm – med särskilt fokus på stadsrum, byggnadsskala och arkitektonisk helhet. Vi pratar om rivningarna i city, det sena 1900-talets stadsplaneringsideal och den ofta bortglömda frågan om ägandestrukturens betydelse för stadslivet.

Samtalet rör sig mellan 1950-talets storskaliga visioner, dagens exploateringslogik och framtidens möjliga vägar – från Sergels torg till Norra Djurgårdsstaden, från platsens själ till politikens roll i formandet av staden. Varför blev det som det blev? Går det att reparera det som revs? Och vad krävs för att skapa en fungerande blandstad där arkitektonisk kvalitet, mänsklig skala och historisk förankring samverkar?

Bild: R. Gustavsson. 2025.

Producerat av Podhouse

I det här avsnittet möter vi antikexperten Henrik Birkeland Åberg – släkting till vinhandlaren och samlaren Hilmer Åberg, som under tidigt 1900-tal lät uppföra ett praktfullt privatpalats på Malmskillnadsgatan 23 i Stockholm. Byggnaden var inspirerat av Hallwylska palatset med vinkällare i tre våningar och salonger fyllda av konst, antikviteter och tidstypisk elegans – men revs i samband med Norrmalmsregleringen.

Vi pratar om Hilmer Åbergs liv, hans förmögenhet, den mytomspunna auktionen 1928 och vad som hände med alla föremål – många med ursprung i andra rivna stockholmsmiljöer. Henrik berättar om vad som kan bevaras när en byggnad går förlorad och hur minnen kan leva vidare genom föremål. Vi pratar också om samlandets drivkrafter, vad som gör en interiör intressant och om konsten att se vad som inte längre syns.

Avsnittet rör sig mellan Malmskillnadens förlorade praktvåningar, antikhandelns värld och de skiftande idealen för vad vi tycker är värt att bevara – då och nu.

Bild: R. Gustavsson. 2025

Producerat av Podhouse

Vad är det egentligen som formar våra städer? Är det ekonomi? Behov? Estetik? Eller ideologi?

I det här avsnittet möter vi Lars Anders Johansson – skribent och författare för ett samtal om stadsbyggnadens osynliga drivkrafter. Vi pratar om vad som händer när politiken tar plats i ritningsrummet, om varför en viss arkitektur premieras framför en annan och hur makt, idéer och ideal har format både vår samtid och vår historia.

Det blir ett samtal om Norrmalmsregleringen, modernismens anspråk på det goda samhället – och vad som händer när eftervärlden ser med andra ögon på samma miljöer. Vi pratar också om småstadsideal i storstadskropp, om tradition som protest – och om behovet av att tala klarspråk om vad som gick fel.

Varför blir vissa platser älskade, medan andra känns som genomfartsleder?

Hur påverkas vi av miljöer som är byggda för att instruera – snarare än inspirera? Och viktigast av allt – hur bygger vi en stad som vi faktiskt vill leva i?

Bild: R. Gustavsson. 2025

Producerat av Podhouse