Föreställ dig att det skulle kunna gå att återskapa Stockholm så som staden såg ut för 100 år sedan. Är det bara en nostalgisk utopi eller finns det faktiska möjligheter? Med hjälp av äldre kartor, foton, ritningar och dokument kan dagens teknik och digitala lösningar möjliggöra nya sätt att visuellt återuppliva försvunna stadsmiljöer och rivna byggnader. Samtidigt är området brett och möjligheterna många. I det nittonde avsnittet samtalar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz med kreatören Martin Norlin – som på sin fritid ägnar sig åt projektet Sthlm1925 – där han digitalt återskapar Stockholm så som staden såg ut 1925. Hur går processen till och vad finns det för begränsningar? Vilka möjligheter ger digitaliseringen oss idag när det kommer till att återskapa det gamla Stockholm hur skulle framtiden kunna se ut?

Foto: Martin Norlin

Producerad av Figaro Music & Media Group

Det råder ingen tvekan om att Stockholm är en stad i ständig förvandling. Staden byter skepnad, det har den alltid gjort och kommer alltid att göra. Platser och miljöer förändras, människor och beteenden likaså. Men hur mycket förändras egentligen staden över tid? Finns det några likheter mellan hur vi lever våra liv idag kontra hur vi levde förr? I det artonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz journalisten, fotografen och poddaren Karl Kadhammar för att prata om relationen mellan ett före och ett efter och hur det kommer till uttryck genom hans Instagramkonto i_en_förvandlad_stad. Vad kan vi lära oss utav gamla bilder, vad framkallar det för känslor och hur kommer det sig egentligen att historien om tunnelbanan alltid nämns i samband med citysaneringen?

Foto: Karl Kadhammar

Producerat av Figaro Music & Media Group

Under tre sekel stod det gamla palatset på Regeringsgatan 30 som en symbol för de successiva förändringar som Norrmalm genomgick. Det ursprungliga huset uppfördes under den livliga nybyggnadsperioden omkring 1670, men omgestaltades genom århundradena efter ägandeskarans skiftande önskemål. I det sjuttonde avsnittet pratar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz om palatsets många ägare, dess historia och tragiska öde. Vad fanns det för drivkrafter bakom rivningen och vad fick vi istället? Vad hände egentligen med dess vackra interiörer och var finns den delfinprydda kakelugnen idag?

Foto: Eric Schultze

Producerat av Figaro Music & Media Group

Tidsepoken runt sekelskiftet slutar aldrig att fascinera, men går det att dra paralleller till 1970-talets aktivism? Kan man leva sig in i en annan människas verklighet och i en annan tidsepok än sin egen? Hur går det egentligen till? I det sextonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz skådespelerskan Sofia Ledarp för att prata om sekelskiftets Stockholm, dramaserien Fröken Frimans Krig och Parkteaterns uppsättning av Almstriden. Hur gick det till när almarna i Kungsträdgården skulle fällas och vilka beslut låg bakom? Betyder träd verkligen något for stadsmiljön eller är dem enbart avvikande vegetationselement?

Foto: Sofia Ledarp

Producerat av Figaro Music & Media Group

Under de senaste åren har en mängd konton med relation till eller med utgångspunkt i Stockholms historia dykt upp på Instagram, men vad är det egentligen för känslor som väcks i skildringen mellan ett före och ett efter och varför är det så fascinerande? I det femtonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz idéhistorikern, poddaren tillika stadsvandraren Christian Gradholt som ligger bakom kontot stockholms_historia för att prata om det gamla Stockholm, dess arkitektur samt idéerna och visionerna bakom rivningarna. Bör den moderna bostaden bara ses som en industriprodukt eller handlar allt egentligen bara om standardisering? Och till vilken utsträckning kan man säga att det funktionalistiska propagandamanifestet "Acceptera!" från 1931 ligger till grund för det svenska folkhemmets syn på bostaden, hemmet och familjen?

Foto: Rikard Gustavsson

Producerat av Figaro Music & Media Group

"Vals på Sergels torg" och "Världens dyraste slum" är två av visdiktaren och tonsättaren Olle Adolphsons mer samhällskritiska och reaktionära alster från tiden när rivningarna av Stockholm var som intensivast. Varför skrev han dem och vad representerar visorna i relation till dåtid och samtid? I det fjortonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz Olle Adolphsons son, nämligen skådespelaren och stockholmskännaren Linus Eklund Adolphson, för att prata musik, samhällskritik och det politiska spelet bakom omdaningen av Stockholm. Blev staden verkligen så bra som det var tänkt och vilka var de viktigaste värdena som gick förlorade när vi fick ett nytt city?

Foto: Rikard Gustavsson

Producerat av Figaro Music & Media Group

Vad är det som formar ett hus och vad är det som gör att ett hus får karaktär och identitet? Vad händer med byggnadsarvet och bör vi egentligen bevara det gamla, vackra och värdefulla? I det trettonde avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med Gustav Bergström som, utöver sin kunskap inom arkitektur och byggnadsvård, driver Instagramkontot Rävjägarn och innehar rollen som generalsekreterare för den ideella föreningen Renoveringsraseriet. Hur känner man igen och tolkar tidstypisk arkitektur från senare delen av 1800-talet och runt sekelskiftet? Varför är det så intressant med rivna byggnader och vad finns det för kvaliteter i dagens bostadsbyggande?

Foto: Rikard Gustavsson

Producerat av Figaro Music & Media Group

Norra Smedjegatan var en gata som löpte från Jakobsgatan i söder till Hamngatan i norr och som låg inklämd mellan Brunkebergstorg och Regeringsgatan. När rivningarna började i kvarteret och kringliggande kvarter 1967 fanns det 45 tomter med lika många byggnader inom det område som idag utgör Gallerian. Vad var Norra Smedjegatan för sorts gata? Vilken karaktär hade bebyggelsen och hur kom det sig egentligen att vi fick en övertäckt katedralliknande butiksgata mitt i stan? I det tolfte avsnittet gör Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz ett besök i Gallerian och reflekterar över Norra Smedjegatans tidigare sträckning, dess historik och funktion samt dåtidsskildringar som beskrev gatans särprägel i stadsrummet. Kan man orientera sig idag och går det att rättvist skildra något som inte längre finns kvar?

Foto: Manne Lind, Stadsmuseet i Stockholm. SSMML66-1200023800023

Producerat av Figaro Music & Media Group

Vad finns det för motsättning mellan ett 1600-tals palats och ett parkeringshus från 1960-talet? Vad är skillnaden mellan att tycka och att veta något när det kommer till arkitektur? I det elfte avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz historikern och stadsvandraren Christopher O'Regan för att prata om 1700-talets Stockholm. Hur såg staden ut och vad var karaktäristiskt för dess arkitektur och stadsliv? Vad var det för stadsmiljö som försvann i samband med citysaneringen och vad fick vi för stad istället?

Foto: Rikard Gustavsson

Producerat av Figaro Music & Media Group

Den 24 december 1971 publicerade Dagens Nyheter debattinlägget "Tänk om i city!" av en anonym insändare. Inlägget var kritisk mot den radikala cityomvandling som skett i Stockholm under de senaste åren och satte ord på det folkliga missnöje mot rivningsteknokratin som alltjämt vuxit sig starkare sedan rivningarna började i slutet av 1940-talet. I det tionde avsnittet diskuterar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz fritt kring ett antal artiklar ur Sveriges största dagstidningar från tiden mellan 1952 och 1972. Avsnittet berör diskussioner kring relationen mellan skala, trafik och människa, det folkliga upproret i förhållande till makten samt om borgarrådet Yngve Larsson som ändrade åsikt kring rivningarna av Stockholm.

Foto: Rikard Gustavsson, Kungliga Stadsbiblioteket

Producerat av Figaro Music & Media Group