Det bysantinska riket (323–1453) med Konstantinopel som huvudstad skapade en litteratur som knappast kan mäta sig med den antika avfattad på samma språk, grekiska. Favoriserade genrer var historieskrivning och sådant som anknöt till ortodox kristendom, som hymner och helgonlegender. En viktig roll spelade bysantinska lärda för att förmedla antikens litteratur till Västeuropa och eftervärlden, ja, inte bara en viktig roll utan den viktigaste. Under den så kallade makedoniska renässansen från andra hälften av 800-talet och framåt kopierades manuskript i stor mängd, manuskript som medfördes västerut när intelligentians flydde undan anstormande, erövrande turkfolk.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hans litterära stil kännetecknas av fart och fläkt, myllrande persongallerier, ständig växling mellan komik och tragik, högt och lågt, triviala episoder och filosofiska uttolkningar. I romaner som Augie Marchs äventyr (1953), Herzog (1964), Humboldts gåva (1975), Professorns december (1982) och Ravelstein (2000) odlar han en konst som han själv en gång karakteriserade med orden ”att berätta avspänt och ditt och datt”.Danuta Fjellestad, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aktivister och kapitalförvaltare ställer allt oftare politiska krav på företag. Det handlar gärna om kvoter och representation, till exempel i styrelser. Ibland är det inte ens fråga om yttre tryck utan bolag politiserar sig på eget initiativ för att ”ligga rätt” eller bli lämnade i fred. Denna identitetspolitiska trend är i dag det enskilt största hotet mot marknadsekonomin, större än skatter och regleringar, eftersom följden kan bli att det fria företagandets grundläggande väsen sätts ur spel. Meritokrati byts mot kollektivism, upplysning mot nymoralism. Det menar entreprenören och debattören Henrik Jönsson, som driver en kanal på Youtube med över 90 000 prenumeranter. Varje lördagsmorgon publiceras ett nytt program, där han analyserar aktuella samhällsfrågor och driver opinion med hjälp av en ovanlig blandning av allvar och humor. Han samtalar om projektet och engagemanget för frihetens värden med programledaren PJ Anders Linder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Den muterade suveränen” härskar fortfarande i ”det öppna och fria samhället”, skriver Botho Strauss, född 1944, i sin genombrottsroman ”Den unge mannen” från 1984. Allting ligger i skuggan av ”1933 års kors”. Tyskarna skyr sina traditioner och seder av rädsla för att likna den döde, deras ”störste niding”. I en essä 1993 uppmuntrar han landsmännen att bryta den onda cirkeln. I betraktarens ögon förvandlades han därmed från postmodernistiskt underbarn till kontroversiell nationalkonservativ. Är någon av bilderna sann?Thomas Steinfeld, professor i litteraturvetenskap vid universitetet i Luzern, tidigare litteraturredaktör i Frankfurter Allgemeine Zeitung och kulturchef i Süddeutsche Zeitung, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per Olof Sundman (1922–1992) är en utpräglad utomhusförfattare med en karakteristisk ordknapp, närmast klassiskt isländsk stil och berättarteknik. Hans noveller och romaner tilldrar sig främst i norrländska fjällområden men också i polartrakter och i afrikansk vildmark. Hans gestalter utsätts för sådana prövningar som naturen kan bjuda och har ofta svårt att relatera till varandra. Allting är mycket suggestivt.Per Svensson, politisk redaktör i Dagens Nyheter och 1998 författare till boken Frostviken om Per Olof Sundman, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Catarina Kärkkäinen, Torbjörn Elensky och Torbjörn Hållö om regeringens coronabesked inför påsken, Liberalernas beslut att stötta en borgerlig regering och BRÅ:s rapport om att 2020 var ett rekordår för det dödliga våldet. Programledare: Erik Thyselius.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medeltida resenärer som Marco Polo (1254–1324) och Ibn Battuta (1304–1368 eller 1369), en affärsman från Venedig och en koranlärd från Tanger, tillbringade decennier borta från sina hemländer. Den förre kom i tjänst hos den mongoliske härskaren Kublai khan, den senare hos sultanen i Delhi Muhammad Shah. Båda uppträdde med rättmätigt anspråk att vara den mest bereste mannen i världen.Båda berättade hemkomna om sina upplevelser för personer som nedtecknade vad de hörde, Messer Rusticiano respektive Ibn Juzayy. Båda har blivit lästa av generation efter generation äventyrslystna.Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Minnen" är berättelsen av en av dem som var med om hur julimonarkin från 1830 gick under år 1848, och efter våldsexcesser omsider ersattes av en lika dysfunktionell republik under Ludvig Napoleon.Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas växande maktambitioner tar sig många uttryck. Man går hårdare fram mot grannländer, minoriteter och oliktänkande. Man upprustar och utväxlar hårda ord med USA. Genom internationella lån och investeringar stärker man sin ställning och skapar beroenden. Kritik mot övergrepp bemöts på ett sätt som syftar till att skapa osäkerhet och tystnad. För Sverige finns rykande färska exempel: sanktionerna mot en Kinaforskare på Utrikespolitiska institutet, borttagandet av H & M från kinesiska e-handelssajter. Varför skruvar Kina upp trycket just nu? Hur bör väst i allmänhet och Sverige i synnerhet agera? Johan Wiktorin är vd i Intil, som utför omvärldsanalys på uppdrag av nordiska företag. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Michel Houellebecq är född 1958 på ön Réunion i Indiska oceanen. I en situation när den franska litteraturen såg ut att dö anfäktad av svårartad överförfining gav Michel Houellebecq den liv och relevans på nytt. De tanklösa uppfattade honom som provokatör, men det provocerande i hans romaner har inte provokationen som mål.Houellebecq erbjuder verklighet sedd genom ett temperament. En mer nyanserad bild av författarskapet förutsätter viss kännedom inte bara om romanerna utan också om de många diktsamlingarna och de centrala essäerna. Alfred Sjödin, filosofi doktor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och expert på 1700-talslitteratur, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.