Jonas Grafström är forskare inom nationalekonomi på Ratio och Luleå tekniska universitet. Han forskar bland annat om hur arbetsmarknaden kan se ut i framtiden. Hur påverkas den egentligen av digitalisering och teknikskiften?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De svenska biskoparna var under tiden för franska revolutionen sin samtids politiska elit.Hur hanterade de revolutionserfarenheterna?Hur påverkades Sverige under revolutionsåren 1789–1799? Detta undersöker Magnus Jernkrok, doktorand i historia vid Göteborgs universitet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Olof Hallonsten är filosofie doktor, verksam vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han har skrivit Klämd mellan marknad och stat – om samhällets värdesfärer och vetenskapens roll. Med inspiration från Hans Zetterbergs idéer om ett mångsidighetens samhälle beskriver han vad som händer, och vad som riskerar att gå förlorat, när den akademiska kulturen pressas av näringslivstänk och politisering.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elmarknaden har börjat återhämta sig efter 20 år av stödpolitik runt om i Europa. Då är det verkligen dumt att sätta i gång med nya subventioner till ett kraftslag som ändå klarar sig. Det anser Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och expert på elmarknaden. Han varnar för att södra Sverige kommer att få leva med effektbrist som i vintras under lång tid framöver. Dels på grund av att kärnkraftsreaktorer har avvecklats, dels på grund av att stamnätet för eldistribution under lång tid varit eftersatt. Sverige har brytt sig väldigt mycket om att stamnätet ska vara billigt, men det är bättre att ha för mycket infrastruktur än för litet, säger Mats Nilsson i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

William Makepeace Thackeray (1811–1863) var född i Calcutta, såg som pojke Napoleon på Sankta Helena och besökte som ung Goethe i Weimar. I stort sett hela hans författarskap tillkom under en knapp tioårsperiod från mitten av 1840-talet. I hans romaner utspelar sig fiktionen som regel mot en starkt framhävd historisk bakgrund.Där tecknas människoöden invävda i och präglade av historiska omständigheter. De tre mest betydande romanerna är Barry Lyndon (1844, senare omarbetad), Fåfängans marknad (1847–1848) och Henry Esmond, Esquire (1852). Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet och kännare av brittisk historia och kultur, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sumaya Hashim är doktorand i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Hon studerar förutsättningarna för kvinnliga företagare i Mellanöstern, bland annat med fokus på hur kvinnliga entreprenörer legitimerar sig och tilldelas kungliga utmärkelser.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kari Lawe skriver i sin bok ”Påvens Hästar” om hur hästen blev en statussymbol för samhällets mäktiga och sedermera även i den romersk katolska kyrkan. Kejsarna i Rom red på ståtliga vita hästar under påkostade ceremonier och under 200-talet efter Jesus död när började kristendomen breda ut sig tog Påvarna tog över de kejserliga attributen för att visa sin högsta feodala maktutövning. På jorden red Jesus på en åsna för att visa sin fredliga avsikt, i himlen red han på en vit häst!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför talas det inte mer om goda vanor för själen?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Catarina Kärkkäinen, Arvid Åhlund och Stefan Stern regeringens flaggning för en hårdare nedstängning vid en tredje coronavåg, energikrisens vara eller inte vara och rasismdebatten på Konstfack. Programledare: Erik Thyselius.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Francesco Petrarca (1304–1374) är litteraturhistoriskt ihågkommen för sina på italienska skrivna dikter om Laura men var först och främst samlare och utgivare av antik litteratur, resenär och lärd författare av på latin skrivna verk som kunde heta Om livet i ensamhet, Om världsföraktet eller Om ryktbara män.Ytterst fascinerande är hans omfattande produktion av brev, inte sällan ställda till adressater döda sedan 1000 år eller mera, adressater som Cicero eller Vergilius. Petrarca var född i Arezzo som son till en landsflyktig florentinare och uppväxt i Avignon, som han gärna refererar till som ”min avskyvärda hemstad” eller ”detta helvete på jorden”. Anders Bergman, förläggare på bokförlaget Natur och kultur och författare till böcker om Petrarca och renässanshumanism, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.