David Thurfjell är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap. I sin nya bok "Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion" ger sig Thurfjell i kast med svenskarnas kärlek till skogen. Vad Thurfjell finner är att skogen under sekulariseringen och urbaniseringens tidevarv har blivit en plats för svenskens privatreligiositet. Denna nya roll för skogen har kopplingar både till det asatroende och kristna Sverige men präglas samtidigt av vår samtids individualistiska världsåskådning.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Witold Gombrowicz (1904–1969) var en polsk journalist och författare som befann sig på resa i Sydamerika när andra världskriget bröt ut. Han bestämde sig för att stanna i Buenos Aires. Här påbörjade han den dagbok som blev hans främsta litterära verk, en dagbok som från början av 1950-talet fortlöpande publicerades i en polsk exiltidskrift.Egentlig litterär berömmelse vann han sent, först på 1960-talet, och då med en roman som hade tillkommit och utgivits redan i Polen, Ferdydurke. De inkomster som följde med berömmelsen gjorde det möjligt för honom att återvända till Europa, dock inte till Polen men väl till Frankrike. Han häcklade återkommande förhållandena i sitt forna fosterland men bekände sig till radikal individualism och inte till någon oppositionsrörelse. Richard Swartz, journalist och författare, tidigare Svenska Dagbladets korrespondent i Central- och Östeuropa, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders Johnsson har skrivit en biografi om en den kraftfulla och modiga Anna Whitlock. Åttiotalsradikalismens människor var hennes sociala liv! Deras udd var riktad mot konservativa bastioner som kungahuset, riksdagen, regeringen, ämbetsverken, universiteten, de kungliga akademierna och – inte minst – Svenska kyrkan. Anna Whitlock var därtill drivande för kvinnlig rösträtt och trots denna kritik mot etablissemanget lyckades hon starta en samskola där både pojkar och flickor hade syslöjd, träslöjd, lärde sig laga mat och därtill fick en religionsundervisning som var objektiv.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Thomas Bernhard (1931-1989) blev kontroversiell i sitt hemland, Österrike, som han i dramer och romaner ihärdigt anklagar för att vara genomdrypt av katolicism och nazism. Karakteristiskt för författaren är utdragna monologer av undantagsmänniskor som avskyr det mesta, framför allt föräldrar, lärare och läkare, rollfigurer som har hindrat dem från att vara autentiska och originella, fullt levande.Bernhards gestalter dignar, med hans egna ord, under ”den fruktansvärda bördan av såväl sin egen inre värld som omvärlden”. Djupast tränger han i en självbiografisk romansvit, som startar med Orsaken. En antydan (1975) och avslutas med Ett barn (1982).Richard Swartz, journalist och författare, sedan länge bosatt i Wien, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annika Sandén är historiker och författare. Hennes senaste bok är "Fröjdelekar: Glädje, lust, och nöjen under svensk stormaktstid". I likhet med hennes föregående böcker specialiserar hon sig på människans liv och öde bortom kungalängderna och de stora fälttågen. Vad gjorde ungdomar i Sverige på 1600-talet? Sandén beskriver deras lekar, seder och trender.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusen och en natt är en arabisk sagosamling, delvis av indiskt och persiskt ursprung, med något skiftande innehåll i olika utgåvor. Sedan den i början av 1700-talet kom ut på franska spred den sig snabbt till de flesta europeiska språk och stimulerade intresset för Orienten. Sagornas värld är skimrande och praktfull eller grå och grym: Den rike är mycket rik, den fattige mycket fattig. Andar och demoner ingriper i händelserna. Och en rättrogen muslim kan bli belönad för sin dygd. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lever vi i kulturskymningens tid? Skolresultaten sjunker, läsandet minskar och bildningsidealet är på utdöende. Axess vill blåsa liv i bildningsidealet och inspirera med den nya podcasten Axess Kulturgryning. Vi fördjupar oss i frågor om hur allting började, i konstbegreppet, vad som är vackert, vad som anses fult och frågar oss om konsten någonsin varit fri?Catta Neuding samtalar med Mia Åkestam om den medeltida kyrkokonsten.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jasenko Selimović är regissör, tidigare chef på Göteborgs stadsteater och har representerat Liberalerna i Europaparlamentet. Han har skrivit om sina upplevelser i krigets Sarajevo. Hans personliga skildring av krigets vardag och flykten därifrån är en drabbande läsning. Hur kunde grannar som levt sida vid sida plötsligt vända sig mot varandra? Jasenko Selimović intervjuas av Katarina O'Nils Franke.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annika borg skriver i Axess nummer 9 2020

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander? Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.