I säsongspremiären av Panelen diskuterar Karin Svanborg-Sjövall, Erik Hörstadius och Susanna Kierkegaard Moderaternas nya giv om arbetskraftsinvandringen, kritiken mot Ursula von der Leyen och EU:s vaccinstrategi samt socialdemokraternas varningar för att 1930-talet är på väg att göra comeback i svensk politik. Programledare: Erik Thyselius.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka bilder använder vi när vi talar? Gudrun Olsson är professor i psykologi och har skrivit en omfattande bok om språkets metaforer. Vi ges exempel på vad en metafor kan vara genom Aristoteles, Tranströmer och Lena Andersson. Och på vilket sätt kan metaforer fungera bra i terapisamtal? Gudrun Olsson samtalar med Katarina O'Nils Franke.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säsongens första Studio Axess tar tempen på världsläget. Vad betyder det nya styret i Washington? Hur ska Sverige, EU och hela den fria världen möta hoten från Kina och Ryssland? Gripandet av Alexander Navalnyj och övergreppen mot dem som demonstrerar till hans stöd tyder på stor rädsla i den ryska statsledningen, vilket höjer riskerna även för omvärlden. Det menar Frivärlds ordförande Gunnar Hökmark. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Beslutsalgoritmer kan användas på en mängd olika sätt. Tommy Andersson är professor i nationalekonomi och har skrivit Algoritmmakaren. Den handlar om hur algoritmer kan hjälpa oss att fatta bättre beslut, rädda liv och finna vänskap på de mest oväntade ställen. Tommy Andersson samtalar med Catta Neuding.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Thurfjell är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap. I sin nya bok "Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion" ger sig Thurfjell i kast med svenskarnas kärlek till skogen. Vad Thurfjell finner är att skogen under sekulariseringen och urbaniseringens tidevarv har blivit en plats för svenskens privatreligiositet. Denna nya roll för skogen har kopplingar både till det asatroende och kristna Sverige men präglas samtidigt av vår samtids individualistiska världsåskådning.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Witold Gombrowicz (1904–1969) var en polsk journalist och författare som befann sig på resa i Sydamerika när andra världskriget bröt ut. Han bestämde sig för att stanna i Buenos Aires. Här påbörjade han den dagbok som blev hans främsta litterära verk, en dagbok som från början av 1950-talet fortlöpande publicerades i en polsk exiltidskrift.Egentlig litterär berömmelse vann han sent, först på 1960-talet, och då med en roman som hade tillkommit och utgivits redan i Polen, Ferdydurke. De inkomster som följde med berömmelsen gjorde det möjligt för honom att återvända till Europa, dock inte till Polen men väl till Frankrike. Han häcklade återkommande förhållandena i sitt forna fosterland men bekände sig till radikal individualism och inte till någon oppositionsrörelse. Richard Swartz, journalist och författare, tidigare Svenska Dagbladets korrespondent i Central- och Östeuropa, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders Johnsson har skrivit en biografi om en den kraftfulla och modiga Anna Whitlock. Åttiotalsradikalismens människor var hennes sociala liv! Deras udd var riktad mot konservativa bastioner som kungahuset, riksdagen, regeringen, ämbetsverken, universiteten, de kungliga akademierna och – inte minst – Svenska kyrkan. Anna Whitlock var därtill drivande för kvinnlig rösträtt och trots denna kritik mot etablissemanget lyckades hon starta en samskola där både pojkar och flickor hade syslöjd, träslöjd, lärde sig laga mat och därtill fick en religionsundervisning som var objektiv.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Thomas Bernhard (1931-1989) blev kontroversiell i sitt hemland, Österrike, som han i dramer och romaner ihärdigt anklagar för att vara genomdrypt av katolicism och nazism. Karakteristiskt för författaren är utdragna monologer av undantagsmänniskor som avskyr det mesta, framför allt föräldrar, lärare och läkare, rollfigurer som har hindrat dem från att vara autentiska och originella, fullt levande.Bernhards gestalter dignar, med hans egna ord, under ”den fruktansvärda bördan av såväl sin egen inre värld som omvärlden”. Djupast tränger han i en självbiografisk romansvit, som startar med Orsaken. En antydan (1975) och avslutas med Ett barn (1982).Richard Swartz, journalist och författare, sedan länge bosatt i Wien, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annika Sandén är historiker och författare. Hennes senaste bok är "Fröjdelekar: Glädje, lust, och nöjen under svensk stormaktstid". I likhet med hennes föregående böcker specialiserar hon sig på människans liv och öde bortom kungalängderna och de stora fälttågen. Vad gjorde ungdomar i Sverige på 1600-talet? Sandén beskriver deras lekar, seder och trender.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusen och en natt är en arabisk sagosamling, delvis av indiskt och persiskt ursprung, med något skiftande innehåll i olika utgåvor. Sedan den i början av 1700-talet kom ut på franska spred den sig snabbt till de flesta europeiska språk och stimulerade intresset för Orienten. Sagornas värld är skimrande och praktfull eller grå och grym: Den rike är mycket rik, den fattige mycket fattig. Andar och demoner ingriper i händelserna. Och en rättrogen muslim kan bli belönad för sin dygd. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.